Processen för att ansöka om internationellt skydd (asyl)

Information om hur processen ser ut för ett ensamkommande barn, från det att barnet ansöker om internationellt skydd (asyl) till den dag när barnet antingen får uppehållstillstånd eller ska lämna Sverige.

Barnets rättig­heter

Barns rättigheter under processen skiljer sig från vuxnas. På sidan Barn som ansöker om internationellt skydd (asyl) finns samlad information om barns rättigheter och möjligheter till stöd, både i samband med prövningen av deras ansökan om internationellt skydd, och i praktiska frågor. På sidan om Att ansöka om internationellt skydd (asyl) finns information om vem som kan få internationellt skydd i Sverige.

När ett ensamkommande barn berättar att det vill ansöka om internationellt skydd tar Migrationsverket kontakt med kommunen för att anmäla behov av företrädare. Det är först när barnet har fått en företrädare som det kan genomgå ett ansökningsförfarande. Det kan innebära att barnet behöver screenas enligt Screeningförordningen. Syftet är att snabbt samla in grundläggande uppgifter om barnet och genomföra vissa inledande kontroller för att kunna avgöra hur ärendet ska hanteras vidare.

Därefter kan barnets ansökan om internationellt skydd registreras. Barnet har i vissa fall rätt att få rättslig rådgivning och kan därefter lämna in sin ansökan.

Barnet kallas därefter till en personlig intervju. Vid intervjun får barnet berätta om sina skäl för att ansöka om internationellt skydd. Migrationsverket utreder också om det finns omständigheter som innebär att ett annat EU-land kan vara ansvarigt för att pröva ansökan enligt förordningen om asyl- och migrationshantering (AMMR).

Det sker vid ett möte med en handläggare från Migrationsverket där barnet har dig med som stöd och hjälp. Vid mötet får barnet berätta om sig själv och sitt liv och vad som hänt före flykten till Sverige. Under samtalet tar Migrationsverket hänsyn till barnets ålder, mognad och psykiska tillstånd.

Barn har enligt barnkonventionen rätt att vara med sin familj. Därför försöker svenska myndigheter hitta barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare. Det är inte bara Migrationsverket som har till uppgift att söka efter barnets föräldrar. Även den mottagande kommunen har som uppgift att försöka hitta barnets föräldrar.

Sökandet efter föräldrarna pågår samtidigt som ansökan om internationellt skydd hanteras. I första hand är målet att barnet ska kunna återvända till familjen i hemlandet. Om föräldrarna befinner sig i trygghet i något annat land kan återföreningen också ske där.

Om det inte är möjligt för familjen att återförenas i hemlandet eller något annat land, kan återföreningen istället ske i Sverige. Men det kan bara bli aktuellt om barnet bedöms vara flykting eller subsidiärt skyddsbehövande.

Om barnet har fått uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, ska en återförening enligt huvudregeln ske i det land där familjen finns.

Barnkonventionen (Unicefs webbplats) Länk till annan webbplats.

Barnombudsmannen Länk till annan webbplats.

Rädda barnen Länk till annan webbplats.

Svenska Röda Korset Länk till annan webbplats.

BRIS, Barnens rätt i samhället Länk till annan webbplats.

Information Sverige Länk till annan webbplats.

Det är av flera skäl viktigt att fastställa barnets identitet tidigt i processen. Oklar identitet försvårar utredningen och efterforskningar av anhöriga samt bidrar till att handläggningstiden blir längre.

Det är den som ansöker om internationellt skydd som ska kunna visa vem man är och det är den sökande som har bevisbördan. Ensamkommande barn ska medverka till att styrka sin identitet så mycket som möjligt med hänsyn till deras ålder, mognad och personliga förutsättningar.

En persons identitet består av namn, födelsetid och medborgarskap. Det vanligaste sättet att klargöra identiteten är att visa identitetshandlingar. Personer som ansöker om internationellt skydd ska visa upp och lämna in de identitetshandlingar som hen har till Migrationsverket.

Barn som ansöker om internationellt skydd kan sakna identitetshandlingar. Det kan finnas naturliga förklaringar och godtagbara skäl till det. Barnet får alltid möjlighet att berätta för Migrationsverket varför hen saknar identitetshandlingar. Det är viktigt att barnet så långt det är möjligt försöker skaffa dokument eller annan bevisning som kan visa vem hen är. Om barnet berättar att hen behöver skydd mot övergrepp från myndigheterna i sitt hemland är det aldrig rimligt att kräva att barnet ska vända sig till myndigheterna i sitt hemland för att få sina handlingar.

Om barnet inte kan göra sin identitet och hemvist sannolik genom att visa upp dokument, återstår det att pröva om barnet med sina muntliga uppgifter kan göra sin identitet och hemvist sannolik. Om det finns osäkerhet kring barnets uppgivna ålder kan Migrationsverket, som en del av utredningen, behöva utreda åldersfrågan närmare genom en multidisciplinär åldersbedömning. Det finns också möjlighet för barnet att genomgå en åldersbedömning. Det är något som du och barnet tillsammans får besluta om och boka tid för. Migrationsverket står för kostnaden av undersökningen.

Vid behov kan Migrationsverket erbjuda hjälp med en språkanalys.

I Sverige räknas man som vuxen från den dagen man fyller 18 år. Migrationsverket har en skyldighet att jämföra fingeravtryck i databasen Eurodac för asylsökande som fyllt 6 år. Migrationsverket tar fingeravtryck för att till exempel kontrollera om en sökande tidigare har sökt skydd i Sverige eller i något annat europeiskt land eller om hen har vistats här illegalt.

Migrationsverket kan återkalla ett beslut om uppehållstillstånd om det senare kommer fram att barnet medvetet lämnat felaktiga uppgifter om sin identitet eller undanhållit viktig information. Ett barn som inte kan styrka sin identitet kan även möta svårigheter vid en framtida ansökan om svenskt medborgarskap eller när nära familjemedlemmar ansöker om uppehållstillstånd för att återförenas med barnet i Sverige.

Ett ensamkommande barn som ansöker om internationellt skydd ska göra sin identitet sannolik. Identiteten består av namn, födelsetid och som huvudregel medborgarskap. Åldern är därför en del av en persons identitet. Om ett ensamkommande barn inte kan göra sin underårighet sannolik kommer Migrationsverket behöva utreda åldersfrågan närmare genom en multidisciplinär ålderbedömning. Om underårigheten fortfarande inte gjorts sannolik kommer Migrationsverket att informera om möjligheten att göra en medicinsk åldersbedömning.

Migrationsverket har utredningsansvar och den som ansöker om internationellt skydd har bevisbördan för att göra sina skäl och sin identitet (inklusive sin ålder) sannolik. Det är i första hand skriftlig bevisning som används för att bedöma den sökandes ålder. Skriftlig bevisning kan vara en giltig passhandling eller annan identitetshandling som är utfärdad av en behörig myndighet i hemlandet. Om den sökande inte har pass eller id-kort kan andra skriftliga uppgifter och muntliga uppgifter användas för bedömningen.

Om åldern måste bedömas på andra uppgifter än pass och identitetshandling behöver Migrationsverket utreda åldern, till exempel genom att ställa frågor till den sökande för att ta reda på hur gammal hen är. Vi kan även behöva inhämta exempelvis en psykosocial bedömning från kvalificerad yrkesutövare och begära uppgifter från socialnämnden. Utifrån den informationen tar Migrationsverket sedan ställning till om åldern är sannolik eller inte. Vi ska ta ställning till både om den som har ansökt om internationellt skydd har gjort åldern sannolik som en del av identiteten, och om hen är ett barn eller vuxen, det vill säga om den sökande är över eller under 18 år.

Om den som ansöker om internationellt skydd säger till Migrationsverket att hen är ett barn, men saknar identitetshandlingar och inte har någon vårdnadshavare i Sverige, registrerar vi en ansökan för ett ensamkommande barn. Migrationsverket registrerar den ålder som den sökande uppger vid tillfället för ansökan. Vi kan inför registreringen göra en bedömning av om den uppgivna åldern verkar helt felaktig och registrera personen som vuxen i stället. Detta sker bara om det är helt uppenbart att den som söker skydd är vuxen. Bedömningen sker efter ett inledande samtal mellan Migrationsverkets handläggare och den sökande.

Registreringen av den sökandes ålder kan komma att ändras om personen kan lämna in identitetshandlingar eller på annat sätt visa sin ålder, eller om den sökande på annat sätt gör sin ålder sannolik. Migrationsverket bedömer den sökandes ålder slutligt i samband med att beslut om uppehållstillstånd fattas.

Migrationsverket ska göra en tidig och tillfällig åldersbedömning om det finns skäl att ifrågasätta att den sökande är under 18 år. Vi gör det endast om det kan ske snabbare än det slutliga beslutet om ansökan om internationellt skydd.

Ett tillfälligt beslut om ålder kan överklagas när som helst innan Migrationsverket har fattat ett beslut om uppehållstillstånd. När Migrationsverket fattar beslut om uppehållstillstånd fastställs även bedömningen om ålder, och går då inte längre att överklaga separat. Ett slutligt beslut om ålder kan bara överklagas tillsammans med överklagan av uppehållstillståndet.

Rättsmedicinalverket ansvarar för den medicinska åldersbedömningen. Den är frivillig och kräver skriftligt samtycke från den sökande och företrädaren. Rättsmedicinalverkets medicinska åldersbedömningar bygger på två undersökningar:

  • röntgenundersökning av visdomständer
  • magnetkameraundersökning av knäled.

En medicinsk åldersbedömning är ett komplement till övrig bevisning om den sökandes identitet och vägs in i Migrationsverkets samlade bedömning av den sökandes ålder. Om ni inte samtycker och vi inte får in någon medicinsk åldersbedömning fattar vi ett beslut om ålder utifrån övriga uppgifter i ärendet, vilket oftast innebär att vi beslutar att den sökande är 18 år.

Beslutet gäller direkt, även om det överklagas.

Så här går bokning av en medi­cinsk ålders­be­döm­ning till

Migrationsverket informerar den sökande om att hen har möjlighet att göra en medicinsk åldersbedömning. Den sökande får, tillsammans med dig, antingen tacka ja eller nej.

Om den sökande tackar ja begär Migrationsverket en medicinsk åldersbedömning av Rättsmedicinalverket. Migrationsverket står för kostnaden av undersökningen

Rättsmedicinalverket skickar brev till både dig och den sökande. I breven står det var och hur ni bokar tid för undersökningarna. Ni får två brev – ett för tandröntgen och ett för undersökningen av knäled.

Du eller den sökande bokar själva tid för båda undersökningarna. Undersökningen behöver bokas in så snart som möjligt.

Du ska kontakta mottagningsenheten där den sökande är inskriven för att boka resa så snart en tidsbokning för bedömning har gjorts. Migrationsverket står för den sökandes resekostnader i samband med åldersbedömningen.

Du måste följa med till undersökningstillfällena och ta med giltig identitetshandling. Den sökande måste ha med sig sitt ansökningskort eller LMA-kort. Om den sökande inte har ett giltigt ansökningskort eller LMA-kort kan undersökningen inte göras.

Det är viktigt att endast avboka undersökningen vid akuta förhinder, som till exempel sjukdom. Vid sådana fall ska avbokning göras snarast möjligt. Meddela Migrationsverket om någon av er fick förhinder och inte kunde avboka undersökningen i tid. Migrationsverket måste betala för bokade tider som inte utnyttjas.

Hur tungt väger en medicinsk åldersbedömning?

Utlåtandet från Rättsmedicinalverket blir en del av den totala bevisningen, i ärendet som Migrationsverket gör en samlad bedömning av, tillsammans med övrig bevisning. Beroende på vilket resultat den medicinska åldersbedömningen ger kan utlåtandet peka mot antingen överårighet eller underårighet men det är fortfarande bara en del av den totala bevisningen i ärendet. Vilken betydelse resultatet får beror på omständigheterna i det enskilda ärendet.

Kan den sökande ångra sig och stoppa Migrationsverket från att få kännedom om resultatet av den medicinska åldersbedömningen?

Ja, fram tills att Rättsmedicinalverkets utlåtande om ålder har expedierats till Migrationsverket. När utlåtandet har expedierats kommer utlåtandet att tillföras ärendet och vara en del av beslutsunderlaget.

Så här gör den sökande för att ta tillbaka sitt samtycke

Migrationsverket ställer inte några krav på hur den sökande meddelar oss om att hen återkallar sitt samtycke. Hen kan kontakta Migrationsverket och berätta det muntligen, men det är bättre att fylla i blanketten Återkallelse av samtycke till medicinsk åldersbedömning (4460) pdf, 1.2 MB. som den sökande sedan skickar in till Migrationsverket.

Mer infor­ma­tion om medi­cinsk ålders­be­döm­ning

På Rättsmedicinalverkets hemsida kan du läsa mer om hur en medicinsk åldersbedömning går till. Där finns också information inför undersökningen och om vilka orter undersökningen görs på.

För dig som asylsökande – medicinska åldersbedömningar Länk till annan webbplats.

För dig som god man – medicinska åldersbedömningar Länk till annan webbplats.

När Migrationsverket fattar beslut om uppehållstillstånd i Sverige fattas också ett beslut om åldern. Det ersätter ett eventuellt tillfälligt beslut om ålder. Om det har framkommit uppgifter som motsäger det tillfälliga beslutet, beslutar Migrationsverket om en ny ålder för den sökande. Migrationsverkets bedömning av ålder i ett beslut om uppehållstillstånd kan överklagas.

När en person ska folkbokföras i Sverige är det Skatteverket som beslutar vilken ålder personen ska få i folkbokföringsregistret. Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd är ett underlag för Skatteverket.

Ansökningskortet eller LMA-kortet är barnets bevis på att hen är asylsökande och har rätt att vara i Sverige under väntetiden.

Ansökningskortet eller LMA-kortet är inte ett id-kort, utan ett bevis på barnet är registrerat hos Migrationsverket med de personuppgifter som står på kortet.

Ta med ansökningskortet eller LMA-kortet när du och barnet besöker apoteket. Det ger barnet rätt till en lägre avgift för receptbelagda mediciner.

Förlänga kortets giltighet

Barn som ansökte om asyl före 12 juni 2026 har ett LMA-kort som räcker hela asyltiden och som bara behöver bytas ut om personuppgifterna ändras. Giltighetstiden kan förlängas när du och barnet besöker oss. Om ni inte har besökt oss på några månader får barnet och du en påminnelse två veckor innan kortet upphör att gälla.

Barn som ansöker om internationellt skydd 12 juni 2026 eller senare får ett ansökningskort som är giltigt ett år i taget. Därefter får barnet ett nytt kort om det ännu inte har fått beslut på sin ansökan.

Ansökningskort

Fotokopia av ett LMA-kort.Förstora bilden

LMA-kort

Kontrol­lera kortets giltighet

Ansökningskort och LMA-kort har en QR-kod som gör att det enkelt går att kontrollera om kortet är giltigt och om barn över 16 år har rätt att arbeta. Saknas en QR-läsare finns en unik webbadress på baksidan av varje kort. QR-koden och webbadressen leder till en sida som bara visar om kortet är giltigt och om personen på fotot har rätt att arbeta. Ingen mer personlig information om den asylsökande visas.

Nyheter

2026-01-28

Ansökan om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet har öppnat

E-tjänsten för att ansöka om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet är öppen mellan 28 januari och 4 mars 2026. Alla som uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som slutar gälla under 2026 ska ansöka om förlängning senast 4 mars om de vill vara kvar i Sverige. Det gäller även personer som har blivit folkbokförda.

2025-03-05

Nu är Migrationsverkets nya webbplats lanserad

Den 5 mars lanserade Migrationsverket en helt ny version av migrationsverket.se, en webbplats med tydligare struktur och mer guidande navigering. Syftet med den nya webben är framförallt att besökarna lättare ska hitta den information de behöver.

Nyhetsarkiv för gode män

Migrationsverket ansvarar för att pröva ansökningar från personer som vill bo i Sverige, söka skydd eller bli svenska medborgare. Vårt arbete bygger på svenska lagar och internationella åtaganden, med fokus på rättssäkerhet och ett effektivt mottagande och återvändande.