Svar på vanliga frågor om bosättning

Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller andra skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716) samt anhöriga till dessa personer om de har beviljats uppehållstillstånd och ingår i samma hushåll. Av bosättningsförordningen framgår att anvisningar till kommunerna endast omfattar nyanlända som vistas i anläggningsboenden (tillfälliga bostäder) och kvotflyktingar.

Nej, anvisning av asylsökande ensamkommande barn regleras av en annan lagstiftning. Undantaget är kvotflyktingar som har uppehållstillstånd innan de kommer till Sverige och samtidigt är ensamkommande barn.

Läs mer om ensamkommande barn på Migrationsverkets kommunsidor

Nej, det gör de inte.

Nej, det gör de inte.

Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

Hur många som ska anvisas för bosättning och mottagande under året styrs av länstalen som tas fram utifrån Migrationsverkets prognoser och beslutas av regeringen. Länsstyrelserna beslutar därefter kommuntalen, som är länstalen fördelade på kommunnivå.

Länstalen beslutas årsvis av regeringen. Beslutet baserat på det behov av kommunplatser som Migrationsverket ser i samband med sina prognoser samt Migrationsverkets förslag om fördelning mellan länen.

Parametrar som påverkar är framtagna på kommun/länsnivå och utgörs av

· arbetsmarknadsförutsättningar, som Arbetsförmedlingen bistår med

· det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande i kommunerna.

Arbetet med länstalen sker i samråd mellan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och SKR.

Bosättningslagen (2016:38), se 7 § Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samma parametrar som ligger till grund för länstalen ligger också till grund för kommuntalen. Efter att regeringen beslutat om länstalen tar länsstyrelserna över stafettpinnen och fattar beslut om kommuntal. I samband med att kommuntalen beslutas får länsstyrelserna även beakta kommunernas förutsättningarna att tillhandahålla bostäder.

Bosättningsförordningen (2016:39), se §§ 5-6 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regeringen beslutar om länstalen. Beslutet baseras på det behov av kommunplatser som Migrationsverket tar fram i samband med våra prognoser. Om prognoserna eller behovet av kommunplatser förändras under ett pågående år kan regeringen besluta att länstalen ska justeras efter att Migrationsverket uppmärksammat regeringen på de ändrade förutsättningarna.

Läs mer om Migrationsverkets prognoser

Om länstalen justeras enligt beskrivningen ovan innebär det följaktligen att även kommuntalen behöver justeras.

Därutöver kan kommuntalen justeras innevarande kommuntalsår utan att någon förändring skett i länstalen. För att detta ska inträffa krävs att minst två kommuner kommit överens om ändrade kommuntal, att den överenskommelsen inte påverkar länstalet samt att berörd länsstyrelse informeras om detta. Det är länsstyrelsen som sedan fattar formellt beslut om ändrade kommuntal.

Läs om reglerna, 7 + 7 a §§ bosättningsförordningen, som styr revidering av länstal och kommuntal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Årsplaneringen visar hur många anvisningar Migrationsverket kommer att göra till en kommun per månad. Mottagandet sker i normalfallet två månader efter anvisningsdatumet.

Läs mer om årsplaneringen

Kommunerna kan löpande lämna önskemål om justering av sin årsplanering till Migrationsverket. Vi gör en bedömning av möjligheten att ta hänsyn till önskemålen utifrån rådande omständigheter och återkopplar sedan till kommunen. Migrationsverket skickar ut en reviderad årsplanering till samtliga kommuner och länsstyrelser tre gånger per år (februari, maj och augusti).

Läs mer om att lämna önskemål om att ändra årsplaneringen

Om kommunen inte tagit emot de personer som fick ett anvisningsbeslut under innevarande år, så ska kommunen ta emot dem nästkommande år. Avräkning kommer dock fortfarande att ske mot kommuntalet för det innevarande året.

Nej, Migrationsverket får inte anvisa till kommuner som redan har uppfyllt sitt kommuntal till 100 procent. I de fall det finns särskilda skäl för den nyanlände att komma till en kommun som redan tagit emot enligt sitt kommuntal brukar Migrationsverket underrätta berörd länsstyrelse som i sin tur undersöker om det finns möjlighet till en omfördelning av kommuntalen mellan önskad anvisningskommun och annan kommun inom länet (som fortfarande har kvar utrymme inom ramen för sitt kommuntal) inom ramen för länstalet.

Som tidigare beskrivits bygger innevarande års läns- och kommuntal på Migrationsverkets juliprognos året innan. För läns- och kommuntalen 2018 såväl som 2019 landade prognosen för högt i förhållande till utfallet, dvs. det kom färre asylsökande till Sverige än vad som tidigare hade prognosticerats och därmed även färre personer som bodde i Migrationsverkets tillfälliga bostäder och som beviljades bosättningsgrundande uppehållstillstånd. Även år 2020 underskreds läns- och kommuntalen men då var skälet att färre kvotflyktingar överfördes än planerat, vilket i sin tur hade sin förklaring i coronapandemins kraftiga påverkan på kvotarbetet.

Migrationsverkets bosättningsenhet.

De nyanlända kommer i första hand att matchas till en kommun utifrån hur kommunen fyllt sitt mottagande (årsplanering och kommuntal), samt ett antal sekundära matchningskriterier som Migrationsverket, i den mån det är möjligt, ska ta hänsyn till vid anvisning till en kommun.

Läs mer om kriterierna på sidan om bosättning i en kommun

Migrationsverket anvisar efter turordning baserat på när personerna fick uppehållstillstånd. Det går generellt inte att önska om förtur för vissa utvalda individer. Bosättningsenheten kan dock i vissa fall ge förtur till individer som är särskilt utsatta på grund av exempelvis sjukdomstillstånd eller andra ömmande omständigheter, men det är inte vanligt.

Finns det lediga platser i kommunen (eller närliggande kommun) när familjen ska anvisas kommer de att anvisas dit. Finns inte plats inom ramen för årsplaneringen (månadsfördelningen av kommuntalet) kan Migrationsverkets bosättningsenhet föra en dialog med kommunen för att undersöka om de kan ta emot utöver det planerade mottagandet en viss månad enligt årsplaneringen.

Finns det inte utrymme i kommunens kommuntal vid anvisningstillfället kommer en annan kommun att anvisas.

Revidering av kommuntalet kan ske under förutsättning att (minst) två kommuner träffar en överenskommelse om detta och berörd länsstyrelse därefter fattar beslut.

En familj har även möjlighet att försöka ordna boende i den aktuella kommunen på egen hand, och kan då tacka nej till anvisningen.

Efter att Migrationsverkets bosättningsenhet har fattat ett anvisningsbeslut ska Migrationsverkets mottagningsenhet, där den nyanlända är inskriven, ta den första kontakten med anvisningskommunen.

Anvisningskommunen ska, så snart det står klart vilken adress den nyanlända ska flytta till, kontakta den mottagningsenhet som står i anvisningsbeslutet. Det är viktigt att kommunen tar kontakt så snart det går så att mottagningsenheten kan påbörja förberedelserna inför utskrivning och flytten till anvisningskommunen.

Kommuner har som längst två månader på sig att genomföra mottagandet från anvisningsbeslutet. När tidsfristen på två månader löpt ut ska den nyanlända ha flyttat ut från Migrationsverkets tillfälliga bostäder och tagits emot för bosättning av den anvisade kommunen.

Om kommunen inte meddelar datum för mottagande, eller återkopplar ett senare datum än de två månaderna till mottagningsenheten, kan Migrationsverket boka en resa till anvisningskommunen i samband med att tidsfristen löper ut. Migrationsverket informerar kommunen senast två veckor före mottagandet.

För kvotflyktingar kan dock tiden vara längre eller kortare.

Den nyanlända räknas bara av från kommuntalet och årsplaneringen när personen tas emot i den anvisade kommunen. Om personen avbryter sin bosättning och på egen hand flyttar till en annan kommun sker ingen avräkning av kommuntalet för någon av de berörda kommunerna.

Den anvisade kommunen blir därmed aktuell för en ny anvisning.

Kommuner som har tillgängliga bostäder kan anmäla dessa till Migrationsverket.

Läs mer om hur en kommun anmäler tillgängliga bostäder

Läs mer om ersättning för tomhyra

Ersättningsanvisningar innebär att Migrationsverket har möjlighet att anvisa på nytt till en kommun när en tidigare anvisning avbrutits av något skäl. Det gäller även om anvisningen avbryts efter årsskiftet.

Ersättningsanvisningarna infördes utifrån att det varje år sker en viss andel avbrott och är således till för att möjliggöra för kommunerna att nå upp till sitt årliga kommuntal och det länstal som regeringen beslutat.

När en kommun har fått en anvisning informeras personen om vilken kommun som anvisats och som ska ansvara för bosättningen. Personen får endast ett erbjudande om bosättning men har möjlighet att tacka nej till erbjuden anvisad kommun. Om personen tackar nej upphör rätten till bistånd och logi från Migrationsverket, och personen måste omedelbart hitta ett boende på egen hand.

Även för kvotflyktingar ges endast ett erbjudande om bosättning. Tackar denne nej till erbjudandet avbryts anvisningen och kvotflyktingen kommer inte att överföras till Sverige.

Kommunerna är skyldiga att ta emot nyanlända senast två månader efter beslutat anvisningsdatum. Kommunen och Migrationsverkets lokala mottagningsenhet ska under dessa två månader planera för lämplig tidpunkt för flytten till kommunen, till exempel utifrån barns skolgång.

Det viktigaste är att personerna så snart som möjligt kommer till den anvisade kommunen så att de kan påbörja sin etablering och integration. Etableringsplanen får, enligt huvudregeln, inte starta förrän personen eller personerna har folkbokfört sig i en kommun.