Internationellt utvecklingssamarbete

Migrationsverket har uppdrag av regeringen att fördjupa det europeiska och internationella samarbetet och arbeta med internationellt utvecklingssamarbete för att främja säker, ordnad, reglerad och ansvarsfull migration.

Migrationsverket har en lång tradition av engagemang på den internationella arenan, såväl inom som utanför EU. Genom det internationella utvecklingssamarbetet arbetar Migrationsverket för att bidra till Sveriges mål på migrationsområdet, genom att bland annat sprida god myndighetsförvaltning till andra länder vilket i förlängningen ökar rättssäkerheten för den enskilda migranten, värnar asylrätten och stärker de mänskliga rättigheterna för utsatta migrantgrupper.

Med utgångspunkt i regeringens policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och i linje med Sveriges politik för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 och det globala ramverket för säker, ordnad och reguljär migration (Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration) samt flyktingramverket (Global compact on refugees) bedriver Migrationsverket projekt som syftar till att

  • skapa förutsättningar för att människor som väljer att migrera ska kunna göra så på ett säkert, ordnat och reglerat sätt
  • stärka mottagande länders förmåga att hantera migration på ett sätt som säkrar flyktingars och migranters rättigheter och som bidrar till ländernas utveckling
  • öka migrationens positiva utvecklingseffekter och minska de negativa effekterna i ursprungsländerna.

Projekt och förstudier 2022–2023

Visa Code Training Project (VCT Project) är ett projekt som leds av Sverige i samarbete med Polen, Spanien, Tjeckien och Tyskland. Projektet utvecklar en EU-gemensam digital utbildning inom EU:s viseringskodex och Schengensamarbetes gränskodex med syfte att harmonisera visumhanteringen inom EU och fungera som ett kostnadseffektivt stöd till medlemsstaterna. Projektet är en särskild åtgärd finansierad av EU:s ISF (Internal Security Fund) via BMVI (Border Management and Visa Instrument).

Projektet började september 2022 och förväntas pågå till december 2024. Utbildningen lanseras våren 2024.

Hösten 2022 genomförde Migrationsverket en förstudie, Somalia-ÅV som syftade till att undersöka förutsättningar för att utveckla och förbättra processerna för återvandring och hållbar återintegrering som skulle kunna leda till även ökat självmant återvändande till Somalia.

Att öka självmant återvändande är ett prioriterat uppdrag på Migrationsverket samt i EU:s nya strategi för självmant återvändande och återintegrering. Justitiedepartementet har beviljat finansiering till Migrationsverket för att bedriva en förstudie om återvändande, återvandring och återintegrering till Somalia. Förstudien har utförts av enheten för internationellt utvecklingssamarbete som genomfört dokumentstudier, intervjuer samt en sonderingsresa till nordvästra Somalia för att inhämta information på plats. Under förstudien har ett antal frågeställningar undersökts och dessa har till stor del besvarats i rapporten samt att utmaningar kopplade till dessa områden har lyfts fram för att vägleda det fortsatta arbetet.

De allmänna förutsättningarna för att bedriva migrationsrelaterade projekt i Somalia finns men det finns många utmaningar. En förutsättning för att ett kapacitetshöjande projekt ska kunna genomföras är ett fördjupat samarbete mellan alla berörda statliga entiteter i Sverige. Förstudien visade att genomförandet av ett kapacitetshöjande projekt kan utföras av Migrationsverket men det behöver finnas en samsyn kring målet med insatsen samt en uthållighet då utveckling i denna kontext tar tid och kräver en långsiktig planering.

Migrationsverket kommer att tillsammans med Serbiens Kommissariat för flyktingar och migration och EU-delegationen i Serbien att genomföra ett projekt kring utveckling av en regional digital Migrationsakademi, gemensam för Västra Balkans¹ kandidatländer, som syftar till ökat regionalt samarbete mellan migrationsmyndigheter längs Västra Balkan rutten för både gemensam hantering av migrationstrycket på Västra Balkan och gemensamma initiativ i anslutningsprocessen till EU. Projektet kommer att pågå under åren 2024-2026 med en möjlighet till förlängning. Slutliga förmånstagare är migrationsinstitutioner på Västra Balkan, angränsande EU medlemsstater, internationella organisationer, media och andra forskningsinstitutioner som är aktiva inom migrationsområdet i regionen. Detta projekt samfinansieras av Europeiska Unionen och kontrakteras via ICMPD (International Centre for Migration Policy Development) genom MPF (Migration Partnership Facility).

¹ Serbien, Bosnien & Hercegovina, Nordmakedonien, Montenegro, Albanien, Kosovo.

Under perioden december 2022 till december 2023 implementerade Sverige som ledande stat projektet Talk2Connect (T2C). Det var en digital plattform som länkade handläggare inom återvändandeområdet med reintegreringsaktörer för att möjliggöra informations- och kunskapsflöden mellan Europeiska stater och ursprungsländer.

I linje med EU:s strategi för frivilligt återvändande och återintegrering syftade T2C att ge återvändande- och återintegreringspraktiker relevant och uppdaterad förstahandsinformation från fältet. T2C hade tre olika format - webcasts, interaktiva webinarier och podcasts. Totalt registrerade sig 1600 handläggare/experter till webcasten som täckte ämnen som ”Vad är återvändanderådgivning?”, ”Kvinnliga migranter”, ”Återvändande och återintegrering av ensamkommande barn” och ”Hållbar återintegrering i Irak”. Reportage spelades in i, och visades från länder såsom Senegal, Albanien, Belgien, Frankrike, Danmark och Pakistan. T2C utvecklades av European Return and Reintegration Network (ERRIN), som nu har övergått till Return and Reintegration Facility (RRF). Här finns T2C avsnitten: Talk2Connect – Return and Reintegration Facility Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Finansierat av Europeiska kommissionen (DG HOME) och implementerat av ICMPD, stöder RRF Europeiska medlemsstater och Schengenassocierade länder att öka effektiviteten i deras återvändande- och återintegreringsprogram. RRF tillhandahåller operativt och finansiellt stöd till EU:s medlemsstater för att underlätta utvecklingen av lösningar och aktiviteter inom återvändande och återintegrering.

Avslu­tade projekt och förstudier

MAVRRI project, Multiparty Approaches to Voluntary Return and Reintegration Information. Detta var ett svenskt projekt med ett övergripande mål att öka förkunskapen om stöd till frivilligt återvändande. Ett annat syfte med projektet var en ökad involvering och ett utökat samarbete mellan externa aktörer som arbetar med Assisted Voluntary Return and Reintegration (AVRR). Migrationsverket samarbetade med de nordiska länderna Norge och Finland och civila samhällsorganisationer som bland annat Svenska Röda korset, Stadsmissionen, Svenska kyrkan, Amnesty. Projektet pågick 1 juli 2021–15 juni 2022 och finansierades av Nederländska Asyl-, migrations och integrationsfonden (AMIF) inom programmet European Return and Reintegration Network (ERRIN).

Migrationsverket tittar på möjligheterna för att tillsammans med ett antal medlemsstater i EU ta fram ett utbildningsprogram för personer som arbetar med att ta emot, registrera och besluta kring visumansökningar. Preliminär projektstart är under 2022.

Under hösten 2021 ska Migrationsverket genomföra en förstudie om stärkt asyl- och skyddsarbete i Turkiet med fokus på genusrelaterat våld. Om förstudien leder till ett projekt kommer det att inledas under 2022.

EU-Twinning projektet som var ett kapacitetsuppbyggande projekt, har genomförts av ett konsortium bestående av Migrationsverket (ledande projektpartner), Nederländernas Immigration and Naturalization Service, (junior projektpartner) och Sloveniens Ministry of the Interior (junior projektpartner) i nära samarbete med det serbiska flyktingkommissariatet (mottagarpartner) i Belgrad, Serbien.

Projektet varade 7 oktober 2019 – 6 januari 2022 och finansierades av EU EUR 1.000.000. Sida har täckt viss finansiering för ansöknings- och kontraktskrivningsfasen, då EU täcker endast kostnader för implementeringsfasen av projektet.

Syftet med projektet var att stödja de serbiska migrationsmyndigheternas utveckling av landets asyl- och migrations politik inför inträdet i EU. Genom Twinning projektets resultat har Sverige bidragit till såväl reformer inom offentlig förvaltning och Serbiens närmande till EU, som till en demokratisk utveckling och ökad respekt för mänskliga rättigheter i Serbien. Under projektperiod har 66 expertuppdrag genomförts, i nära och mycket bra samarbete mellan med serbiska experter från flyktingkommissariatet samt inrikesministeriet i Serbien. Expertisen till dessa 66 expertuppdrag har kommit huvudsakligen från Migrationsverket, men även från de holländska och slovenska migrationsmyndigheterna.

Konkret har projektet resulterat i bl.a. förslag till två nya migrationslagar, harmoniserade till EU:s normer och regelverk lagstiftningar (Law of Employment of foreigners samt Law of foreigners), handlingsplan för nytt EU Fondsystem i Serbien, utveckling av flyktingkommissariatets krisberedskaps system (early warning system), förstärkning av det serbiska nätverkssamarbetet med EU, erfarenhetsutbyte samt övrig harmonisering av arbetsmetoder mm till unionens gemensamma regelverk.

EU-Twinning projektet finansierades genom EU:s IPA-medel (Instrument for Pre-Accession) som Europeiska unionen tillhandahåller för stöd till kandidatländer och potentiella kandidatländer i anpassningsprocessen. Syftet är att stödja mottagarlandet i arbetet med att uppfylla kriterierna för medlemskap eller att underlätta samarbete mellan EU och mottagarlandet.

Mellan 2020-2022 drev Sverige som ledande stat, genom Migrationsverket tillsammans med Litauens gränspolismyndighet twinningprojektet ”Support to preparation for participation in EUROSUR network and EURODAC system”.

Sveriges och Migrationsverkets insatser berörde arbetet med EURODAC och Dublinförordningen. Arbetet har syftat till att förbereda Serbien för anslutning till EURODAC (EU:s gemensamma fingeravtryckssystem för asylsökande och irreguljära migranter) genom en rad insatser på det tekniska, organisatoriska och juridiska området. Även ett utbildningsprogram arbetades fram för att öka förståelse för förordningarna bland handläggare, beslutsfattare och chefer. En rad studiebesök genomfördes till olika Medlemsstater, däribland även Sverige där serbiska tjänstemän fick se hur processen från registrering till ett Dublinärende går till i praktiken.

Twinningprojektet finansierades genom EU:s IPA-medel (Instrumentt for Preaccession, så kallat föranslutningsstöd). Europeiska unionen tillhandahåller stödet sedan 2007 till kandidatländer och potentiella kandidatländer för att de ska kunna förbereda sig och anpassa sig till det kommande medlemskapet i unionen.

Projektet European Return and Reintegration Network – Sustainable Reintegration in Afghanistan (ERRIN-SRA) syftade till att långsiktigt förbättra möjligheterna för återetablering för afghanska medborgare som återvänder från Europa. Under 2020 har projektet skapat och implementerat ett nytt koncept för hjälp med att starta eget företag och genomfört attitydförändrande arbete kring synen på återvändande i det afghanska civilsamhället. Projektet har spridit information direkt från projektets personal i Afghanistan till handläggare på Migrationsverket och europeiska migrationsmyndigheter. Projektet finansierades av den europeiska Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och bedrevs mellan november 2019 och juni 2021.

Ett vidarebosättningsprojekt som leddes av Migrationsverket tillsammans med partnerländerna Belgien, Italien, Nederländerna och Schweiz. EU:s asylbyrå EUAA (då EASO), FN:s flyktingorgan UNHCR, International Organisation for Migration (IOM), International Catholic Migration Commission (ICMC) och Migration Policy Institute (MPI) var också viktiga intressenter och partners i projektet.

Finansieringen av programmet kom till övervägande del från EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF särskilda åtgärder).

Projektets mål var att möjliggöra för fler personer att få tillgång till skydd i EU på ett säkert och välfungerande sätt. Projektet syftade till att öka EU-staters operativa förutsättningar för att genomföra vidarebosättning.

Projektet bedrevs under fem år och avslutades den 31 december 2020.

Migrationsverket och den turkiska migrationsmyndigheten Directorate-General of Migration Management (DGMM) har sedan 2014 samarbetat för att stärka DGMM:s arbete med internationellt skydd och management-frågor.

I september 2017 påbörjades ett treårigt projekt, “Promoting Turkish Compliance with International Obligations in the Protection of Refugees and Migrants”. Projektet utgick från de verktyg och metoder som tagits fram av Migrationsverket och syftade till att främja asylprövning av hög rättslig kvalitet som bygger på transparens, förutsägbarhet och trovärdighet. Det syftade också till att, med utgångspunkt i ett rättighetsperspektiv, främja och skydda rättigheterna för sökande med särskilda behov.

Projektet finansierades av Sida och avslutades i december 2020.

Migrationsverket deltog i projektet EURLO (European Union Return Liaison Officers) som leds av Belgiens migrationsmyndighet och finansieras av EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF – särskilda åtgärder).

Projektet, som pågick under perioden 2015–2020, fokuserade på att öka det praktiska samarbetet mellan EU-medlemsstater och länder utanför EU på återvändandeområdet genom ett nätverk av återvändandesambandsmän som utstationeras i strategiskt viktiga länder för att förbättra dialogen och stödja det praktiska återvändande- och återintegreringsarbetet för personer med beslut om utvisning.

Migrationsverket har inom ramen för projektet haft EURLO:s placerade i Kabul och Rabat.

Projektet genomfördes under perioden 2016–februari 2019. Projektet leddes av Nederländerna med Sverige genom Migrationsverket och Österrike som projektpartners.

Projektet syftade till att stödja Kosovos EU-närmande och landets myndigheters utveckling på migrations- och asylområdet. Olika aktiviteter så som seminarier, utbildningar och formulering av rekommendationer anordnades med hjälp av experter från flera EU-medlemsstater.

Projektet finansierades av EU genom IPA-fonderna och delfinansierades av Sida.

Migrationsverket har deltagit i ERIN, ett europeiskt samarbetsprogram med syfte att främja ett hållbart återvändande och reintegrering av tredjelandsmedborgare som har fått avslag på asylansökan och inte har laglig rätt att vistas i EU:s medlemsstater.

Programmet leddes av Nederländerna och löpte från 1 juni 2016 till 30 september 2018 då programmet integrerades som en komponent i det vidgade programmet European Return and Reintegration Network (ERRIN).

ERIN-programmet delfinansierades av Europeiska AMIF-fonden.

Projektet genomfördes under perioden september 2015 till februari 2018.

Projektet leddes av Migrationsverket och genomfördes i samarbete med migrationsmyndigheter i Nederländerna, Slovenien och Serbien. Syftet med projektet var att stödja de serbiska migrationsmyndigheternas utveckling av landets asyl- och migrationspolitik inför inträdet i EU.

Projektet finansierades av EU genom IPA-fonderna och delfinansierades av Sida.

Stödfunktion för Östliga partnerskapets Panel för Migration och Asyl inrättades på Migrationsverket 2012 som fortsättning på den tidigare Söderköpingsprocessen.

Funktionen syftade till att ge stöd till EU-kommissionen och deltagande stater med att planera och genomföra panel- och expertmöten inom ramen för arbetet i panelen. Panelen var främst ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte och främjade partnerländernas utveckling på migrations- och asylområdet.

Arbetet bedrevs i nära samarbete med International Organisation for Migration (IOM). Migrationsverkets arbete med stödfunktionen avslutades i augusti 2016.

Det bilaterala samarbetsprojektet med Turkiet bedrevs under 1,5 år och avslutades i mars 2016.

Projektet syftade till att stärka den turkiska migrationsmyndighetens kapacitet att hantera migrations- och asylfrågor i enlighet med europeiska standarder. Migrationsverket bidrog med teknisk assistans inom migrationsanalys, management, frivilligt återvändande, tredjelandssamarbete samt kvalitetssäkring.

Projektet finansierades av Sida.

Pilotprojektet Quality in Decision-making in the Asylum Process – Continuous Training Using Content of Jurisprudence (PP7) var en fortsättning på pilotprojektet PP4.

Projektet leddes av Migrationsverket i samarbete med tyska migrationsmyndigheten BAMF. Syftet med projektet var att stärka de deltagande ländernas kapacitet vad gäller kvalitet i asylprocessen och i synnerhet beslutsfattandet.

Projektet bedrevs under tiden november 2014 till mars 2016 och resulterade i riktlinjer för hur fördjupningsutbildning kan organiseras med användande av innehåll i (internationell) praxis; se https://www.pragueprocess.eu/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Sidan senast uppdaterad: