2014-01-02

67 procent fler fick skydd jämfört med 2012

Sett till antalet personer som fick uppehållstillstånd ökade gruppen skydds‐behövande* mest under 2013 jämfört med 2012. Vid årets slut hade nästan 29 000 personer beviljats asyl, vilket är en ökning med 67 procent.

Totalt har drygt 116 500 personer fått arbets- och uppehållstillstånd i Sverige** under 2013. Av dem är 79 500 tidsbegränsade och 37 000 permanenta uppehållstillstånd. Det är den högsta årssiffran hittills, men motsvarar endast en ökning med fem procent jämfört med 2012.

Antalet asylsökande ökade från 44 000 år 2012 till drygt 54 000 föregående år, en ökning med 24 procent. Den stora ökningen beror framförallt på kriget i Syrien och en ökad instabilitet i hela Mellanöstern och Nordafrika.

Under det sista halvåret 2013 har antalet asylsökande uppgått till i genomsitt cirka 6 000 personer per månad. Med det förvärrade läget i Syrien följde också ett ökat antal statslösa asylsökande. Den största andelen asylsökande under året kom från Syrien följt av statslösa. Den tredje största gruppen kom från Eritrea. Sammantaget stod asylsökande från de tre ovan nämnda grupperna för närmare 70 procent av alla som fick skydd i Sverige under 2013.

Trots att konflikten i Syrien förvärrades motsvarades inte detta av antalet asylsökande under första delen av året. Det beror främst på de förstärkta gränskontrollerna i Grekland och Turkiet. Det dramatiska maktskiftet i Egypten och den försämrade situationen för syriska flyktingar som följde av det bidrog till att alternativa vägar uppstod och antalet asylsökande från Syrien ökade under årets andra hälft, med en högsta nivå på 2 700 sökande under september månad.

Konflikten i Syrien – 2000-talets största flyktingkatastrof

Migrationsverkets beslut om att asylsökande från Syrien ska beviljas permanenta uppehållstillstånd stärkte ytterligare Sveriges särställning som primärt mottagarland i EU och antalet syrier som beviljats asyl har mer än fördubblats under året som gått. Under 2012 fick drygt 5 000 syrier tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd att jämföra med drygt 12 000 för 2013.

– Migrationsverkets bedömning är att konflikten i Syrien kommer att pågå under överskådlig tid. Då är huvudregeln enligt svensk utlänningsrätt att ge permanent uppehållstillstånd, säger verkets tillförordnade rättschef Fredrik Beijer.

Ansträngd boendesituation

Antalet asylsökande har ökat under 2013, främst från Syrien och Eritrea. Andelen bifall för asylsökande av dessa nationaliteter är hög, vilket leder till att fler personer får uppehållstillstånd och står i behov av en kommunplats. Bristen på kommunplatser innebär att fler personer blir kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden, vilket sätter stor press på mottagningssystemet och fördröjer de nyanländas etablering.

– I dag finns det nästan 10 000 personer med giltiga uppehållstillstånd som i väntan på en plats i en kommun bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden. Bristen på platser i kommunerna gör att vi tvingas upphandla tillfälliga anläggningsboenden för asylsökande, vilket inte bara leder till att de nyanländas etablering fördröjs, de är även väsentligt dyrare än våra ordinarie boenden, säger verkets operative chef Mikael Ribbenvik.

Sverige – topp tre i Europa

Även år 2013 var Sverige ett av de primära mottagarländerna i Europa för asylsökande.Tyskland och Frankrike tog emot cirka 85 000 respektive 55 000 asylsökande förra året (preliminära siffror till och med november 2013). Sverige fortsatte också att vara det europeiska land som i absoluta tal tog emot flest ensamkommande asylsökande barn.

Ensamkommande barn

Antalet ensamkommande asylsökande barn har ökat något. År 2013 sökte sig 3 800 år ensamkommande barn till Sverige, jämfört med 3 600 år 2012.

Afghanistan är fortfarande det i särklass största ursprungslandet trots att antalet ensamkommande barn från Afghanistan minskat med cirka 36 procent. Antalet statslösa, syriska och eritreanska ensamkommande asylsökande barn har däremot ökat. Det kom även drygt 500 ensamkommande barn från Marocko, Algeriet, Etiopien, Irak och Uganda.

Familjeanknytning utgör den stora majoriteten

Familjeanknytning är den vanligaste grunden för uppehållstillstånd. Drygt 40 000 personer fick arbets- och uppehållstillstånd på grunden familjeanknytning att jämföra med drygt 41 000 år 2012.

Anhöriga från Somalia var den i särklass största gruppen bland sökande med etablerade anknytningar, följt av Afghanistan och Syrien, medan personer från Irak, Thailand och Serbien dominerar bland sökande med nyetablerade anknytningar.

Antalet anhöriga till flyktingar och övriga skyddsbehövande – över en fjärdedel av all anhöriginvandring – ökade med 35 procent mellan 2012 och 2013 från nära 7 900 till drygt 10 600. Av dem var cirka 65 procent från Somalia.

Gruppen anhöriga till arbetstagare som fick tillstånd är oförändrad med 9 600 personer under 2012 och 2013. Det största ursprungslandet var Indien, som förra året hade nära dubbelt så många anhöriga till arbetstagare som året dessförinnan, tätt följt av Syrien och därefter Kina.

Minskad arbetskraftsinvandring

Nästan 16 000 nya arbetstagare från länder utanför EU/EES-området, inklusive säsongsarbetare och exklusive anhöriga till arbetstagare, beviljades tillstånd under 2013. Det motsvarar en minskning med cirka 6 procent jämfört med 2012. Bärplockare från Thailand utgjorde den största gruppen av arbetstagare, tätt följt av dataspecialister från Indien. Antalet skogsbrukare har nära nog fördubblats under 2013 jämfört med 2012, medan civilingenjörer och arkitekter minskat med nästan 30 procent.

Internationella studenter

Drygt 7 500 personer beviljades förstagångstillstånd för studier både under 2012 och 2013. Flest studenter kom från Kina (22 procent), följt av Indien och USA.

Studenter från EU/EES-länder minskade med cirka 20 procent, från 5 900 år 2012 till drygt 4 800 föregående år. De största ursprungsländerna var Tyskland (27 procent), följt av Frank­rike och Spanien.

* I denna grupp ingår även personer (1 350) som fick uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

** I statistiken ingår personer som har fått tillstånd för att arbeta, studera, förenas med anhöriga eller för att de behövt skydd. Även EU/EES-medborgare är inkluderade.