2015-12-02

Därför ökade antalet asylsökande efter sommaren

Antalet nya asylsökande i Sverige ökade dramatiskt efter sommaren. Från drygt 6 600 i juni till nästan 39 200 i oktober.
– Den främsta orsaken var att människor i en svår situation upplevde att Schengenområdets yttre gräns var öppen, säger Merjem Maslo, expert på Migrationsverkets omvärldsenhet.

Det var i juli som utvecklingen svängde och antalet asylsökande syrier började öka kraftigt. Flyktvägen via Turkiet och Grekland blev under augusti ett huvudalternativ också för afghaner och i september för irakier.  I oktober ökade även antalet iranier som tog denna väg. Under november har antalet asylsökande från Syrien och Irak minskat medan de afghanska asylsökande har fortsatt att öka.

Antalet asylsökande syrier, afghaner och irakier i Sverige per månad.

Landgränsen mellan Grekland och Turkiet stängd

I augusti 2012 förstärkte Grekland bevakningen av landgränsen mot Turkiet genom att sätta upp ett stängsel. Dessutom fick 1 900 poliser i uppdrag att bevaka gränsen. Insatsen var tidsbegränsad och EU-finansierad.

Många människor på flykt tog sig då till Europa via Nordafrika, främst Libyen. Den vägen går tvärs över Medelhavet och ledde till många tragiska drunkningsolyckor.

Landgränsen mellan Turkiet och Grekland är fortfarande bevakad, men pengarna från EU är slut. Stängslet stoppar dock människor från att ta sig in i Europa den vägen.

Gränsen mot Schengenområdet slutade fungera

I Turkiet finns det i dag nästan tre miljoner syriska flyktingar. Under senare tid har landet brottats med inrikespolitisk instabilitet vilket har lett till att den turkiska regeringen inte har prioriterat att bevaka gränsen mot Grekland.

Och bevakningen av Schengenländernas yttre gräns är inte heller någon prioriterad uppgift för det problemtyngda Grekland.

Sjöresan från Turkiet till de grekiska öarna är ganska kort och i somras sjönk priset för överfarten till cirka 1 000 euro per person. Detta i kombination med den bristfälliga gränsbevakningen gjorde att denna resrutt har blivit blev den huvudsakliga vägen in i Europa för människor på flykt från Syrien, Afghanistan, Irak och Iran. I somras åkte dagligen upp emot 10 000 flyktingar och migranter från Turkiet till de mest närbelägna grekiska öarna i små gummi- och fiskebåtar.

– I och med att Schengens yttre gräns mellan Turkiet och Grekland inte fungerat har fler människor lämnat sina hemländer. Först var det främst syrier, afghaner och irakier som reste den vägen. Sedan kom också allt fler iranier. Utvecklingen kan beskrivas som en snöbollseffekt, säger Merjem Maslo.

Förändring på gång?

En förändring kan nu vara på gång. I måndags ska turkiska myndigheter ha stoppat cirka 1 300 flyktingar och migranter som var på väg att sjövägen ta sig från Turkiet till Grekland. Insatsen var den första på flera månader och genomfördes strax efter att EU och Turkiet kommit överens om att tillsammans begränsa antalet flyktingar som tar sig in i EU. Men de personer som tagit sig till de grekiska öarna minskade kraftigt redan några veckor före överenskommelsen. Troliga orsaker är sämre väder och hårdare kontroller på Balkan, läs mer i en tidigare artikel.

De flesta fortsätter norrut

Under sommaren var registreringen av asylsökande som gått i land på de grekiska öarna mycket bristfälligt. Under senare tid har registreringen förbättrats, men Grekland kan endast erbjuda ett fåtal något boende. Dessutom är landet i ekonomisk kris. Därför väljer nästan alla som går i land i Grekland att resa norrut via den västra Balkanrutten, se bilden.

Den vanligaste rutten till Sverige går via västra Balkan. Karta: Migrationsverket.

Merjem Maslo berättar att denna utveckling förstärktes när opinionen i flera EU-länder blev mer positiv i samband med att bilden på den lille döde pojken på stranden publicerades. Dessutom har frivilliga hjälpt till längs resrutten och asylsökande har hälsats välkomna i Tyskland och Sverige. En annan viktig faktor är sociala medier.

– Kommunikationen går i dag blixtsnabbt, till exempel via Facebook. Asylsökande och migranter lägger ut bilder och berättar om det aktuella läget. Deras berättelser har säkert inspirerat fler att ge sig av.

Den viktigaste orsaken till flykten till Europa är givetvis det dåliga säkerhetsläget i de asylsökandes hemländer.

– Men situationen förändrades inte på något dramatiskt sätt i somras, den har länge varit konstant dålig. Det är möjligheten att lätt ta sig in i Europa som har fått så många människor att samtidigt bege sig hit, säger Merjem Maslo.