2016-02-04

Stor osäkerhet präglar Migrationsverkets prognos

Efter en historisk höst som har lett till många politiska förändringar i Sverige och EU, kommer nu en ny prognos från Migrationsverket. I oktober rapporterades en stor osäkerhet i beräkningsalternativen, och osäkerheten kvarstår i februari.

– Det går knappast att tala om en prognos längre, säger Anders Danielsson, generaldirektör på Migrationsverket. Framtiden bygger helt och hållet på politiska beslut och ageranden på EU-nivå och i Sverige.

När Migrationsverket lämnade sin senaste prognos, i oktober, byggde de osäkra beräkningarna på olika scenarier över om och hur EU och enskilda medlemsländer skulle agera. Nu har både EU och enskilda länder agerat. EU genom samarbetsavtal med Turkiet, och enskilda länder genom att införa åtstramande åtgärder i syfte att få färre asylsökande till Europa. Trots det är osäkerheten i framtidsberäkningarna fortfarande mycket stor.

UNHCR antar att cirka en miljon människor kommer söka sig till Europa under 2016. Drivkrafterna hos människor för att lämna sina hemländer har inte avtagit, utan är snarare större än någonsin. En utveckling liknande den under hösten 2015, där antalet asylsökande ökar kraftigt i Europa och Sverige, går inte att utesluta. Samtidigt införs nu åtstramande åtgärder för att minska antalet asylsökande, och framtida politiska beslut kommer att ha avgörande effekt på antalet asylsökande till Sverige.

Tre beräkningsalternativ

I februariprognosen presenteras tre beräkningsalternativ för hur många asylsökande som kommer till Sverige i år, och inget alternativ är mer troligt att inträffa än de andra.

Det högre alternativet ligger på 140000 asylsökande, varav 27000 ensamkommande barn. Detta bygger på att Turkiets, EU:s och dess medlemsländers kontrollåtgärder är effektiva till en början, men sedan snabbt avtar i effektivitet. Det lägre alternativet ligger på 70000 asylsökande, varav 12000 ensamkommande barn. Då antas kontrollåtgärderna ge tydlig effekt under hela året, och ytterligare åtgärder införas när antal asylsökande börjar öka igen från och med maj. Ett mellanalternativ på 100000 asylsökande, varav 18000 ensamkommande barn, har använts som grund för verksamhetsberäkningarna i prognosen.

Kostnaderna för Migrationsverkets verksamhet beräknas öka med 420 miljoner under året, jämfört mot oktoberprognosen. Detta eftersom verket har lyckats rekrytera personal i en snabbare takt än väntat. Kostnaderna för ersättningar till kommuner och landsting, samt boende för asylsökande beräknas uppgå till knappt 41 miljarder, vilket är 180 miljoner mer än i oktoberprognosen. Totalt beräknar Migrationsverket behöva 918 miljoner mer än i förra prognosen för alla anslag.

Stor brist på boendeplatser

Migrationsverket har just nu över 180000 personer inskrivna i mottagningssystemet, och cirka 100000 av dessa bor i någon form av asylboende. Under första delen av 2016 kommer cirka 27000 boendeplatser att behöva ersättas, eftersom de är tillfälliga eller av dålig kvalitet.

Boendesituationen kommer vara mycket ansträngd i början av året och löper stor risk att bli akut igen under hösten, trots sänkta krav i upphandlingen av asylboenden. Om en stor ökning av antalet asylsökande inträffar efter sommaren kommer Migrationsverket att behöva hjälp från andra aktörer för att lösa situationen.

Handläggningstiderna ökar

Migrationsverket bedömer att handläggningstiderna för flera ärendekategorier kommer att öka. Antalet öppna anknytningsärenden väntas öka under året. På det här området införs ytterligare satsningar på en digitalisering, men effekten av de nya ansökningsrutinerna kommer inte att märkas förrän i slutet av 2017.

Under året ska en ny hantering börja gälla för asylärenden, där de sorteras i olika kategorier redan vid ansökningstillfället. Detta gör asylprocessen mer effektiv, men det kommer att ta tid innan effekterna märks på den genomsnittliga handläggningstiden av asylärenden. De dryga 150000 ärenden som redan nu väntar på utredning hos Migrationsverket gör att handläggningstiderna kommer att bli längre än idag innan de blir kortare.

Samhällsutmaningar på sikt

Antalet personer som kommer att behöva bosättning i en kommun kommer att öka betydligt under de kommande åren – cirka 160000 personer fördelat på 2016 och 2017. Dessa är personer som beviljats skydd samt deras anhöriga. Det här kommer att ställa stora krav på kommunerna i form av bostadsförsörjning och skolgång, samt på Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Samtidigt är cirka en tredjedel av de inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i skolåldern, vilket ställer ytterligare krav på kommuner att erbjuda skolplatser till alla.

Verksamhets‐ och utgiftsprognos 2016‐02‐04PDF