2015-05-04

Asylprocessen

Här följer en övergripande och kortfattad beskrivning över hur asylprocessen går till.

Brödtext

Schema över asylprocessen

Beskrivning av hur ett asylärende går till.

Ansöker om asyl
En asylansökan registreras vid någon av Migrationsverkets ansökningsenheter. I samband med registreringen hålls ett samtal, personen fotograferas och lämnar sina fingeravtryck.

En asylsökande som inte har eget boende erbjuds en plats på någon av Migrationsverkets asylboenden. En asylsökande har rätt till dagersättning, om man inte har egna pengar. Den asylsökande får ett så kallat LMA-kort som intygar att vederbörande är asylsökande. Som asylsökande har man rätt till sjukvård. Den asylsökande har också under vissa förutsättningar rätt att arbeta under tiden som asylsökande.

När det gäller ensamkommande asylsökande barn har kommunen ansvar för deras omsorg och boende.

Om en person tidigare ansökt om asyl i något annat land som omfattas av Dublinförordningen kan detta land bli ansvarig för att pröva den sökandes asylskäl.

Asylutredningen

När en person ansökts om asyl hålls en muntlig utredning. Vid denna närvarar en handläggare från Migrationsverket, en tolk och i regel ett offentligt biträde. Den sökande får bland annat svara på frågor om sin identitet, resväg och sina asylskäl. Även den sökandes offentliga ombud är med under utredningen och har möjlighet att ställa frågor. Den asylsökande kan även inkomma med tidningsartiklar, dokument eller filmklipp för att redogöra för sina asylskäl.

Asylregler
Flyktingbegreppet kommer från Flyktingkonventionen. För att bli flykting ska man riskera förföljelse på grund av vissa kriterier t.ex. på grund av sin religion, sexuella läggning eller att man tillhör en viss folkgrupp. Även om man inte tillhör någon av dessa kategorier kan man vara alternativt eller övrigt skyddsökande. Personer som inte bedöms som flykingar men som skyddsbehövande får inte flyktingstatus, men får uppehållstillstånd. Du kan läsa mer om asylreglerna på vår hemsida.

Överklagande ett beslut
Om en person får avslag på sin asylansökan kan beslutet överklagas till domstol. Första instansen är någon av förvaltingsrätterna (migrationsdomstolarna) och andra instansen är Kammarätten (Migrationsöverdomstolen).

Domstolarnas domar omfattas i regel inte av samma sekretess som Migrationsverkets beslut. Domarna går att beställa av respektive domstol.  

Beslutet vinner laga kraft
Om Migrationsverkets beslut inte överklagas inom tre veckor vinner det laga kraft. Samma sak gäller för förvaltningsrätternas beslut. Kammarättens beslut vinner laga kraft när detta fattas När ett utvisnings- eller avvisningsbeslut vunnit laga kraft är personen som beslutet omfattar skyldig att lämna landet.

Verkställighetshinder
Om det uppstår nya omständigheter efter att ett avisningsbeslut vunnit laga kraft kan den sökande åberopa att det föreligger verkställighetshinder. Det kan till exempel vara att situationen förändras i hemlandet, som att det utbryter en väpnad konflikt efter att beslutet vunnit laga kraft. Men det kan även vara omständigheter som är kopplade till den enskilda personen.  

Hemresa
När ett avvisnings- eller utvisningbeslut vunnit laga kraft påbörjar Migrationsverket ett verkställighetsarbete. Migrationsverket arbetar endast med självmant återvändande. Om en person inte medverkar till ett återvändande kan ärende överlämnas till Polismyndigheten.

Överlämnar ärendet till polis
Om en person avviker eller inte självmant medverket till att lämna landet kan ärendet överlämas till Polismyndigheten.

Preskription
Ett beslut som vunnit laga kraft är giltigt i fyra år, därefter preskriberas beslutet. När ett beslut preskriberats kan personen ansöka om asyl på nytt.