Förvar

Här följer en övergripande och kortfattad beskrivning av Migrationsverkets förvar.

Interiör från ett förvar

Migrationsverkets förvar i Åstorp. Foto: Tomislav Stjepic

Migrationsverket övertog förvarsverksamheten från polisen år 1997. Bakgrunden till att ansvaret för förvarsverksamheten övergick till Migrationsverket var att ett frihetsberövande med stöd av Utlänningslagen ansågs vara av mer civil prägel, då grunden till förvarstagandet inte var relaterad till polisiär eller straffande verksamhet. Totalt hade Migrationsverket 255 förvarsplatser vid utgången av 2014. Dessa var fördelade på nio förvarsenheter på fem orter; Åstorp, Kållered, Flen, Märsta och Gävle. Beläggningsgraden på förvaren har varierat under året.

Beslut om förvar kan fattas av Migrationsverket, Polismyndigheten eller en domstol. Förvar används i huvudsak för att säkerställa att en person är tillgänglig så att ett beslut om avvisning eller utvisning kan genomföras. Förvar kan även användas om det är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas i landet eller om någons identitet är oklar. En person kan inte tas i förvar enbart på grund av att han eller hon har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut.

Förvarsinstitutet används främst för att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning. Beslut om att ta en person i förvar får bara fattas om det finns risk att personen hindrar verkställigheten av avvisnings- eller utvisningsbeslutet.

Migrationsverket är ansvarigt för förvarsverksamheten och för att beslut om förvar ska kunna verkställas. Migrationsverket ansvarar även för tillsynen och behandlingen av förvarstagna.

Vanliga frågor om förvar

  • Vem kan tas i förvar och vad innebär det?

    Personer som inte har tillstånd att vistas och ska avvisas eller utvisas kan i vissa fall tas i förvar. Förvar kan även användas om det är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas i landet eller om någons identitet är oklar. Grunderna för förvar redogörs i Utlänningslagen (kap. 10).  Att vara förvarstagen innebär att man är frihetsberövad och rörelsefriheten är begränsad till en låst avdelning.

  • Vem ansvarar för förvaren?

    Alla förvar drivs av Migrationsverket. Migrationsverket ansvarar för lokalerna, personalen och tillsyn av personerna på förvaret.

  • Vem kan fatta beslut om förvar?

    Migrationsverket, Polismyndigheten, Förvaltingsrätten (Migrationsdomstolen) och Kammarrätten (Migrationsöverdomstolen).

  • Hur går det till när ett förvarsbeslut överklagas?

    Beslut om förvar och uppsikt kan överklagas till en förvaltingsrätt (migrationsdomstol). Det finns ingen tidsgräns för att överklaga ett beslut om förvar.

  • Vilken juridisk hjälp får en person som tas i förvar?

    När en person tas i förvar kan denna få hjälp av ett offentligt biträde för att överklaga beslutet.

  • Hur ska förvaren vara utformade?

    Lokalerna är utformade så att de liknar Migrationsverkets mottagningsenheter så mycket som möjligt. Skillnaden är att personer som bor på ett förvar inte kan lämna lokalerna. Hur en person som hålls i förvar ska behandlas regleras av utlänningslagen (kap. 11).

  • Har förvarstagna rätt till dagersättning och vård?

    Om en person inte har några egna tillgångar har han eller hon rätt till dagersättning och särskilt bidrag. På förvaret finns det tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som för andra asylsökande. Det är landstinget som ansvarar för hälso- och sjukvården på förvaren.

  • Kan en minderårig tas i förvar?

    Beslut om att ta barn i förvar fattas mycket sällan och i så fall sker det tillsammans med barnets vårdnadshavare. Barn får inte tas i förvar på grund av oklar identitet. Ett barn får sitta högst 72 timmar. Om det finns synnerliga skäl kan tiden förlängas med ytterligare 72 timmar. Ensamkommande barn tas bara i förvar i undantagsfall och i så fall i samband med att barnet har fått ett beslut om avvisning.

  • Har en förvarstagen rätt att ta emot besök?

    Ja. Det är möjligt för en förvarstagen att ta emot privata besök. På förvaren finns det besöksrum. Ett besök kan övervakas om det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten.

  • Varför säkerhetsplaceras försvarstagna?

    Migrationsverket får besluta om att hålla vuxna personer avskilda från andra om det är nödvändigt för ordningen och säkerheten i lokalen, eller om en person utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra. I vissa fall kan Migrationsverket placera en vuxen på kriminalvårdsanstalt, i häkte eller i arrest, till exempel om en person dömts för brott och i domen dömts till utvisning. En bedömning görs i varje enskilt fall.

    Ett annat skäl till att placera någon i till exempel häkte kan vara att personen av säkerhetsskäl inte kan vistas i lokalen. Beslut om att avskilja eller placera är alltid ett skriftligt beslut.

  • Vem ansvarar för personalen på förvaren och vad har de för uppgift?

    Alla som arbetar på ett förvar är anställda av Migrationsverket och personal finns tillgänglig dygnet runt. I personalens arbete sätts den enskilda människan i centrum och dess behov av att förstå sin situation och sitt ärende. Personalens arbetsuppgifter är mycket varierande, det handlar om allt från att fatta beslut i ärenden, genomföra samtal till att hjälpa till med praktiska sysslor på förvaret.

  • Kan frivilligorganisationer besöka förvaren?

    Ja. Frivilligorganisationerna fyller en viktig funktion på förvaren genom sin besöksverksamhet – de erbjuder stöd, deltar i eller ordnar aktiviteter. Ibland kan de hjälpa en person med sitt ärende.

  • Hur många platser finns det avsatta för kvinnor?

    Det finns inget fastställt antal platser avsatta för kvinnor på förvaren. Däremot får kvinnorna vistas på särskilda avdelningar när de väl är inskrivna på ett förvar.

  • Finns det någon tidsgräns för hur länge man får sitta i förvar?

    Förvarstiden är högst två månader med möjlighet att förlängas. För en person som förvarstas inom ramen för asylprocessen är den maximala tid man får sitta i förvar 12 månader. När det gäller personer som utvisas på grund av brott finns ingen övre gräns i tid.

  • Vad innebär det att ställa någon under uppsikt?

    Uppsikt innebär att en person är skyldig att anmäla sig på vissa tider hos Polismyndigheten eller Migrationsverket.  Förutsättningarna för beslut om uppsikt är desamma som för att ta någon i förvar. Beslut om uppsikt ska prövas på nytt inom sex månader.

Sidan senast uppdaterad: 2015-08-13