2015-05-04

Vanliga begrepp

Här förklarar vi några av de vanligaste begreppen inom vårt område.

Om du inte finner det ord eller begrepp du söker hittar du fler under ordförklaringar.

Asylsökande

En utländsk medborgare eller statslös person som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol.

Asylboenden/anläggningsboenden (ABO)
Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus (ABE) eller ett tillfälligt boende (ABT).

Avviken
Varje år avviker personer som har sökt asyl i Sverige. Att avvika innebär att en asylsökande, eller en person som fått avslag på sin ansökan, har flyttat utan att informera Migrationsverket om sin nya adress. Den sökande blir registrerad som "avviken" i Migrationsverkets datasystem. Polisen ansvarar för att eftersöka personen.

Även när Migrationsverket finner att den sökande troligen har lämnat landet registreras personen som avviken. Först om personen på nytt gör sig känd för Migrationsverket och återgår till asylutredningsprocessen försvinner personen ur statistiken för avvikna.

Det betyder att Migrationsverkets statistik för avvikna inkluderar personer som troligen har lämnat landet. Sådana personer finns i ökande mängd ju längre tillbaka i tiden statistiken sträcker sig. Exempelvis finns cirka 25 000 personer registrerade som avvikna i Migrationsverkets statistik sedan 2011, inklusive personer som troligen har lämnat landet.


Dagersättning (DB)
En asylsökande som inte har egna pengar kan ansöka om att få dagersättning från Migrationsverket.

Ersättningsnivån regleras av Förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.flHär finner du mer information om dagersättningen.

Dublinförordningen

Syftet med Dublinförordningen är att fastställa en medlemsstat som ansvarig för prövningen av en ansökan om asyl som lämnats in på medlemsstaternas territorium, (Dublinförordningen gäller i Sverige och i övriga EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz). Detta ska göras genom en objektiv, tydlig och effektiv process. Förordningen syftar också till att garanterara en faktisk tillgång till en rättssäker asylprocess och ett humant mottagande. Det handlar alltså om den asylsökandes rätt och en medlemsstats skyldigheter att se till att en asylsökande behandlas väl och att den sökande får tillgång till en rättsäker asylprocess.

Ansvarig stat identifieras genom att tillämpa Dublinförordningens anvarskriterier. Dessa kriterier är först och främst formulerade så att familjer ska hållas samman för att garantera en gemensam prövning i en ansvarig medlemsstat. Därefter kan ansvarig stat fastställas om en asylsökande har rest in på medlemstaternas territorium med en visering, utan tillstånd eller om en person tidigare har beviljats uppehållstillstånd. Om en ansvarig stat inte kan identifieras, enligt ovan, så är det den stat där personen först ansökt om asyl som är ansvarig för att pröva asylansökan

Flyktingar och andra skyddsbehövande
Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har
välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av:

  • ras
  • nationalitet
  • religiös eller politisk uppfattning
  • kön
  • sexuell läggning eller
  • tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper.

Även den som inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Det finns två kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen:
Alternativt skyddsbehövande (enligt EU-regler)
Övriga skyddsbehövande (enligt svensk lag)

Här kan du läsa mer om flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande.

Migrationsdomstolarna
Migrationsverkets beslut i utlännings- eller medborgarskapsärenden kan överklagas till migrationsdomstolar vid förvaltningsrätterna. Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas till högsta instans — Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm.

Särskilt och synnerligen ömmande skäl
Personer kan beviljas uppehållstillstånd trots att deras personliga förhållanden inte gör att de behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter, eller särskilt ömmande omständigheter när det gäller barn. Dessa omständigheter ska vara direkt knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd.

Verkställighetshinder
När ett avslagsbeslut vunnit laga kraft ska personen lämna Sverige. Men om det framkommer hinder mot att verkställa beslutet kan personen som fått avslag ansöka om verkställighetshinder. Då kan Migrationsverket ta upp ärendet till ny prövning. För att Migrationsverket ska kunna pröva ärendet igen krävs det att personen åberopar nya skäl, som inte tidigare prövats i utredningen.