Migrationsverket - startsidan
Skriv ut

Praxis för visum

Praxis för visum fastställs av Migrationsdomstolen, Migrationsöverdomstolen och, om det gäller tolkning av viseringskodexen, EU-domstolen. Fram till 5 april 2011 beslutade Migrationsverket om vilka riktlinjer som skulle gälla för visum.
Det är utlandsmyndigheterna (ambassader och generalkonsulat) som handlägger och beslutar om visum. Den som inte är nöjd med sitt beslut kan överklaga till Migrationsdomstolen.
   

Allmänt om visum


Ett visum är ett tillstånd att resa in i och vistas i Schengenområdet under en viss kortare tid, högst tre månader per halvår, och ges i form av ett så kallat enhetligt visum enligt artikel två i viseringskodexen. I vissa undantagsfall kan visumet begränsas till att gälla enbart för Sverige eller för ett antal begränsade medlemsstater, ett så kallat visum med territoriellt begränsad giltighet.

 Det går att söka ett Schengenvisum som gäller för flera inresor om man till exempel besöker egna barn eller vid återkommande affärsbesök. Det visumet gäller för vistelser på maximalt 90 dagar per halvår. Ett sådant visum kan man få för maximalt fem år.

 Den som har särskilda skäl kan få ett visum för längre tid — högst ett år. Visumet gäller i hela Schengenområdet men prövas enligt nationella regler och är ett så kallat D-visum.
 
Visering ges exempelvis för

  • affärsbesök
  • deltagande i konferenser, seminarier eller liknande arrangemang
  • släkt- och vänbesök
  • kulturellt utbyte
  • deltagande i idrottsturneringar
  • turistbesök
  • annat särskilt angivet syfte av till exempel av personlig eller ekonomisk natur
  • genomresa
  • flygplatstransitering

Prövningen av viseringsärenden


Varje visumansökan prövas individuellt och hänsyn ska tas till den enskildes skäl . I vissa fall kan utlandsmyndigheten lämna över en ansökan till Migrationsverket som då fattar beslut.
 
När personalen på utlandsmyndigheterna och på Migrationsverket utför sina arbetstuppgifter ska de se till att den sökande får ett bra bemötande och behandlas med respekt. Diskriminering av någon på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning får inte ske. Detta står inskrivet i artikel 39 i EU:s viseringskodex.
 
Prövningen av viseringsansökan omfattar kontroll av
  • syftet med besöket

samt av att den sökande

  • har giltigt pass som tillåter inresa i Schengenländerna
  • har tillräckligt med pengar  för vistelsen och hemresan, inklusive medicinsk reseförsäkring
  • inte finns på SIS  spärrlista
  • inte äventyrar den allmän ordningen, statens säkerhet, folkhälsa eller någon av Schengenstaternas internationella förbindelser.

Bedömningen av om en ansökan om visum bör beviljas eller inte, baseras på många omständigheter, bland annat:

  • om den sökande inte har dokument som ger rätt till återresa efter viss tid utomlands
  • om den sökande tillhör någon minoritetsgrupp som är utsatt eller förföljd i hemlandet
  • om den sökande tillfälligt bor eller vistas i tredje land
  • de politiska förhållandena i hemlandet
  • den sökandes skyddsbehov
  • hemlandsmyndigheternas vilja att ta tillbaka sina egna medborgare
  • den sökandes anknytning till Sverige i jämförelse med anknytningen till hemlandet
  • möjligheten att resa till hemlandet för släktbesök eller att träffas i ett annat land.

En visumansökan ska inte bifallas om det kommer fram uppgifter som tyder på att syftet med ansökan är att bosättning. De beslutande myndigheterna ska göra en bedömning av om det finns en risk för att den sökande, på grund av personliga eller andra förhållanden, inte har för avsikt att lämna Sverige eller Schengenområdet. för sökande som kommer från länder där avhoppen är många och där återtagande kan vara ett problem, får en mer restriktiv bedömning göras än för andra. En avvägning av hur angeläget besöket är får göras mot de omständigheter som kan tala emot att en ansökan ska beviljas.

Undantag


Situationer kan uppstå när den sökande inte kan göra sannolikt att återresa kommer att ske, men där omständigheterna i det enskilda ärendet är sådana att visering ändå bör utfärdas. Det kan exempelvis vara när det finns mycket ömmande och/eller starka humanitära skäl som exempelvis svår sjukdom, dödsfall inom familjen eller liknande skäl.
 
Det kan också vara fråga om besök för kulturellt utbyte, deltagande i seminarier och idrottsutbyte och annat internationellt utbyte samt affärsbesök som är av särskild vikt för Sverige. I sådana fall kan en nationell visering utfärdas. Dessa omständigheter vägs sedan mot hur angeläget besöket bedöms vara. Den sökandes avsikt att lämna Sverige och Schengenområdet är av särskild betydelse.

Länkar

Länder vars medborgare behöver visumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Viseringspraxis för enskilda länderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (länk till Lifos, Migrationsverkets rätts- och landinformation)

Information om Schengensamarbetet

Sidan senast uppdaterad: 2011-09-26