Migrationsverket - startsidan
Skriv ut

Vision och uppdrag

Vår vision


Migrationsverkets vision är ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter.

I broschyren Det framtida Migrationsverket berättar vi mer om verkets vision, se länk i högerspalten.

Vårt uppdrag


Migrationsverket är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering. Verket lyder under Justitiedepartementet samt Arbetsmarknadsdepartementet.

Regeringens och riksdagens riktlinjer för verksamheten finns bland annat uttryckta i det årliga regleringsbrevet till Migrationsverket. Där anges att det övergripande målet för migrationspolitiken är

att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.
Migrationsverket har i uppdrag att på ett opartiskt och korrekt sätt förverkliga de folkvaldas beslut. Statsmakterna styr Migrationsverket genom lagar och förordningar, men också genom löpande styrning.  Riksdagen beslutar till exempel varje år om hur mycket pengar Migrationsverket ska få för sin verksamhet utifrån regeringens förslag i budgetpropositionen.
 

Regleringsbrev


När riksdagen har fattat beslut om statsbudgeten, ska regeringen se till att besluten genomförs. Det sker framför allt genom så kallade regleringsbrev som skickas till alla myndigheter. I regleringsbrevet anger regeringen vilka mål och uppdrag myndigheten ska ha för sitt arbete. Där står det också hur mycket pengar den får använda för sin verksamhet. Regleringsbrevet kommer i slutet av december varje år och gäller för det kommande året.
 

Budgetunderlag och prognoser


För att regeringen ska kunna beräkna hur mycket pengar Migrationsverket behöver, utgår den bland annat från det budgetunderlag som verket lämnar till regeringen senast den 1 mars varje år. I underlaget talar verket om vilka resurser som behövs de närmaste tre åren och hur verket vill utveckla verksamheten. Flera gånger varje år lämnar Migrationsverket också prognoser för hur verksamheten och kostnaderna kommer att utvecklas de närmaste åren.
 

Styrningen av rättstillämpningen


Migrationsverkets beslut följer Sveriges lagar och förordningar, se nedan. De sökande kan överklaga verkets beslut till en migrationsdomstol (avdelningar inom förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö). Det är dock nästa instans — Migrationsöverdomstolen (Kammarrätten i Stockholm) — som beslutar om vilken praxis som ska gälla i utlänningsärenden.

Förordningar som styr Migrationsverket


Förordning med instruktion för Migrationsverket SFS 2007:996
Myndighetsförordning, SFS 2007:515
Förordning om intern styrning och kontroll, SFS 2007:603

Andra lagar och förordningar av betydelse för Migrationsverket


Migrationsverket fattar bland annat beslut enligt utlänningslagen  (2005:716), lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och lagen (1996:1620) om offentligt biträde. Dublinförordningen (2003/343/EG) reglerar vilken medlemsstat i EU som ansvarar för prövningen av en asylansökan som lämnas in i någon av medlemsstaterna. Enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har Migrationsverket ett huvudansvar för mottagandet av asylsökande. Vidare betalar Migrationsverket statlig ersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagandet och introduktionen av flyktingar och deras anhöriga enligt förordningen  (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagandet m.m.
 
I förvaltningslagen (1986:223) finns allmänna bestämmelser om hur Migrationsverket och andra förvaltningsmyndigheter ska handlägga ärenden. Sekretesslagen (1980:100) innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet samt om förbud att lämna ut allmänna handlingar.
Sidan senast uppdaterad: 2012-01-02