Migrationsverket - startsidan

EU-projekt för bättre mottagande av döva och hörselskadade asylsökande

Bild på Västanviks folkhögksola i Leksand.

Västanviks folkhögskola i Leksand

Att komma som asylsökande till ett nytt land är svårt. För döva och hörselskadade är det ännu svårare. Västanviks folkhögskola driver tillsammans med Migrationsverket och andra ett EU-projekt för att förbättra mottagandet av dessa asylsökande.
Sedan drygt ett år tillbaka arbetar Västanviks folkhögskola i Leksand med projektet. Tillsammans med bland andra Migrationsverket pågår nu arbetet med att utveckla en modell för mottagande och introduktion av nyanlända döva och hörselskadade.

Varje år söker uppskattningsvis 20–40 döva personer asyl i Sverige.
– De behöver lära sig svenskt teckenspråk så fort som möjligt för att klara kommunikationen via svensk teckenspråkstolk inte minst under asylutredningen. Målet är att den asylsökande ska lära sig så pass mycket svenskt teckenspråk att han eller hon kan framföra sina asylskäl, säger Björn Albihn som leder projektet på Västanvik.

Boende på internat i en teckenspråkig miljö


På Västanviks folkhögskola erbjuds döva asylsökande boende i internatform under utredningstiden. De som beviljas uppehållstillstånd har möjlighet att stanna kvar i Leksands kommun så att de kan fortsätta sina studier på Västanvik. På skolan, vars huvudman är Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) finns kompetens och specialiserad personal, utbildning och organiserad sysselsättning sker i en teckenspråkig miljö.

– Döva och hörselskadade behöver komma i kontakt med andra döva som använder svenskt teckenspråk. Det är helt nödvändigt för att de ska ha en möjlighet att lära sig det svenska teckenspråket, berättar Björn Albihn.

Lärande med hjälp av bilder, mimik och kroppsspråk


Projektet på Västanvik har, sedan förra våren och fram till nu, omfattat 14 personer. De är alla på god väg att lära sig det svenska teckenspråket. Undervisningen utgår från varje individs behov och förutsättningar och sker med hjälp av bilder, mimik och kroppsspråk.
– Hur lång tid det tar att lära sig det svenska teckenspråket är individuellt. Det kan handla om allt från några månader till flera år, säger Björn Albihn.

Vill du veta mer om Västanviksprojektet är du välkommen att kontakta projektledare bjorn.albihn@sdrf.se

Information om projektet hittar du också på www.vastanviksfhs.selänk till annan webbplats

Projektet pågår sedan april 2009 och ska fortsätta till och med mars 2012. Det drivs av Västanviks folkhögskola i samarbete med Migrationsverket, Allmänna arvsfonden, Sveriges Dövas Riksförbund och Leksands kommun.

Projektet är medfinansierat av Europeiska flyktingfonden.
 
 
 

Sidan senast uppdaterad: 2010-09-10