Kommuner och landsting kan få ersättning för:
- personer som har överförts till Sverige inom ramen för flyktingkvoten
- personer som har varit asylsökande och inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem och beviljats uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller på grund av synnerliga ömmande omständigheter
- personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter men som inte varit inskrivna hos Migrationsverket
- personer som har behov av tillfälligt skydd under förutsättning att tillståndet är på minst ett år
- personer som fått tillstånd som tribunalvittne, och
- anhöriga som fått uppehållstillstånd på anknytning till ovanstående personer (förutsättningen är att de anhöriga ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att den som de har anknytning till först togs emot i en kommun).
Vissa ersättningar betalas ut av Migrationsverket direkt till berörda kommuner utan ansökan. Andra ersättningar kan kommuner och landsting ansöka om hos Migrationsverket. Detta framgår av informationen om de olika ersättningarna.
Grundersättning
De kommuner som har en överenskommelse med länsstyrelsen om mottagande av vissa nyanlända invandrare får varje år en grundersättning. (Före december 2010 var det Migrationsverket som gjorde överenskommelser med kommunerna.)Grundersättningen (9 §) betalas ut i början av året eller i samband med en ny överenskommelse mellan kommunen och länsstyrelsen. Ersättningen betalas ut av Migrationsverket direkt till berörd kommun utan att kommunen behöver lämna in en ansökan.
Grundersättningen motsvarar tio prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, det vill säga 440 000 kronor för år 2012.
Schablonersättning
Kommunen kan få schablonersättning enligt 10-14 §§ förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar . Schablonersättning till en kommun avser kostnader för - mottagande och praktisk hjälp vid bosättning
- särskilda introduktionsinsatser/merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg m.m.
- utbildning i svenska för invandrare
- samhällsorientering
- tolk
- andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället
- kvarstående kostnader för ekonomiskt bistånd och administration
Schablonersättningen för 2012 är
- 82 200 kronor för barn och vuxna upp till 64 år
- 51 400 kronor för vuxna över 65 år
Den första mottagningskommunen har rätt till 10 procent av en schablonersättning. Den kommun i vilken utlänningen är folkbokförd efter 3 månader har rätt till 20 procent av schablonersättningen. Resterande schablonersättning betalas ut för perioder som omfattar tre kalendermånader med 10 procent för varje period.
Om utlänningen flyttar till en ny kommun inom 18 månader har denna kommun rätt till 10 procent av schablonersättningen som extra ersättning.
Schablonersättningen fördelas under två års tid och utbetalningarna sker från Migrationsverket direkt till berörd kommun utan att kommunen behöver lämna in en ansökan.
Under rubriken Länkar till höger, finns ett schema för hur schablonersättning betalas ut.
Ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd
Kommunen får ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd enligt 15-17 §§ förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Ersättningen för initiala kostnader är schabloniserad och differentierad för ålder och mottagningssätt.
Den initiala schablonersättningen för kvotflyktingar och utlänningar som tagits emot i en kommun från Migrationsverkets anläggningsboende är
- 3 000 kronor för barn och ungdomar mellan 0-19 år
- 7 500 kronor för vuxna för vuxna mellan 20-64 år
Den initiala schablonersättningen för bl.a. anknytningar och de som bott i eget boende under asyltiden är
- 3 000 kronor för barn och ungdomar mellan 0-19 år
- 4 000 kronor för vuxna mellan 20-64 år
Ersättningen betalas ut direkt till berörd kommun utan att kommunen behöver lämna in en ansökan. Utbetalning sker vid utgången av månaden efter att utlänningen togs emot i kommunen.
Ersättning till kommuner för ekonomiskt bistånd, stöd och hjälp i boendet samt särskilda boendeformer
Kommunen kan få ersättning för ekonomiskt bistånd, stöd och service enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Ekonomiskt biståndKommunen kan få ersättning för ekonomiskt bistånd (19-21 §§) för- de som inte har rätt till en etableringsplan (gäller inte personer över 65 år) på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan som förhindrar personen att delta i etableringsinsatser på minst 25 procent av heltid
- de som har rätt till etableringsersättning men på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är förhindrad att delta i etableringsinsatser på heltid
- de vars etableringsplan har upphört och inte kan försörja sig på grund av en sjukdom eller ett funktionshinder som de hade vid mottagandet i en kommun eller som annars har ett direkt samband med deras situation som skyddsbehövande
- de ungdomar utan föräldrar i landet mellan 18-20 år som går i gymnasieskolan samt har eget boende
Ersättning för kostnader för en person enligt 19 § första stycket 1 eller 2 (de två första punkterna under ekonomiskt bistånd) ska minskas med ersättning som lämnats till kommunen för personen för samma tid enligt 16 eller 17 § (initiala kostnader).
Stöd och hjälp i boendet och särskilda boendeformer
Kommunen kan få ersättning för stöd och hjälp i boendet och särskilda boendeformer för service och omvårdnad (22 §) för - insatser på grund av ålderdom, sjukdom och funktionshinder
- 75 procent av kommunens kostnader för insatsen
Behovet av insatser på grund av ålderdom ska ha funnits vid mottagandet i kommunen. Insatser på grund av sjukdom eller funktionshinder ersätts endast om sjukdomen eller funktionshindret fanns vid mottagandet i en kommun eller annars har ett direkt samband med situationen som skyddsbehövande.
Ansökan
Ersättning för kostnader enligt 19-22 §§ betalas ut i efterskott för varje kalenderår.
En första ansökan ska lämnas av kommunen till Migrationsverket för respektive ersättningsform inom tre år från första mottagningsdatum. Ansökan ska lämnas av kommunen till Migrationsverket inom ett år från utgången av kalenderåret som ansökan avser.
Ersättning till kommuner för stöd och service till vissa funktionshindrade, assistansersättning och bostadsanpassningsbidrag samt hälso- och sjukvård
Kommunen kan få ersättning för stöd och service samt hälso- och sjukvård enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Stöd och service till vissa funktionshindrade, assistansersättning och bostadsanpassningsbidrag
Kommunen kan få ersättning för- insatser om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (24 §) samt
- assistansersättning (LASS) (24 §) och
- bostadsanpassningsbidrag (25 §) för
de som har behov av sådana insatser på grund av att en sjukdom eller ett funktionshinder fanns vid mottagandet i en kommun eller annars har ett direkt samband med situationen som skyddsbehövande.
Hälso- och sjukvård
Kommunen kan få ersättning för hälso- och sjukvård (26 §) för - de personer som måste beredas varaktig vård som ordinerats av läkare på grund av att sjukdom eller funktionshinder fanns vid mottagandet i en kommun eller annars har ett direkt samband med situationen som skyddsbehövande
- vården måste vara varaktig i minst tre år
- ersättning för tolkkostnader lämnas om kraven för varaktig vård uppfylls
Ansökan
Ersättning för kostnader enligt 24-26 §§ lämnas endast om kommunens sammanlagda kostnader för stöd och service, assistansersättning, bostadsanpassningsbidrag samt hälso- och sjukvård uppgått till lägst 60 000 kronor per person under en tolvmånadersperiod. Den första ansökan ska lämnas av kommunen till Migrationsverket inom tre år från första mottagningsdatum. Ansökan ska lämnas av kommunen till Migrationsverket inom ett år från utgången av den tolvmånadersperiod ansökan avser. Ersättning för vissa särskilda kostnader
Kommuner har möjlighet att söka ersättning för vissa betydande särskilda kostnader. Detta regleras i 32 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Det handlar om kostnader som inte täcks av andra ersättningar.Betydande särskilda kostnader — individbaserade
Kommunen kan ansöka om ersättning hos Migrationsverket för individbaserade betydande särskilda kostnader. Vissa kostnader kan beviljas löpande under året. Ersättningen lämnas till kommunen i mån av tillgång på medel.Kostnaderna ska ha varit betydande i förhållande till kommunens totala kostnader för flyktingmottagandet. Ersättningen gäller endast kostnader under introduktionen, d.v.s. året för uppehållstillstånd och följande tre år och avser betydande särskilda kostnader som är kopplade till de mottagna individerna eller till mottagningsstrukturen.
Ersättning för vissa särskilda kostnader enligt 32 § avser personer som tas emot från den 1 december 2010. För personer som tagits emot före den 1 december 2010 gäller fortfarande bestämmelsen om betydande extraordinära kostnader i 26 § förordningen (1990:927).
Information om andra möjligheter till ersättning i mån av tillgång på medel
Landstinget kan ansöka om ersättning för extraordinära kostnader för vårdinsatser enligt 36 §. Se vidare våra sidor för landsting. Länsstyrelserna beslutar och betalar ut medel för att skapa beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan (37 §). Se vidare Länsstyrelsernas hemsida.
Ersättning för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar
En kommun som tar emot ensamkommande barn och ungdomar med uppehållstillstånd har, utöver schablonersättning, rätt till ersättning för vissa kostnader som har ett direkt samband med barnets boende och omvårdnad. Det regleras i 28-31 §§ förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.Vilka omfattas?
Kommunen kan enligt 29-30 §§ få ersättning för de barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar och står utan legal vårdnadshavare. Ersättningarna kan också avse de som har fyllt 18 år men inte 21 år, under förutsättning att vård påbörjats före 18 års ålder och det finns beslut om fortsatt vård. Om barnet återförenas med sin familj eller blir svensk medborgare upphör rätten till ersättning. Ersättning för omvårdnad
Kommunen kan få ersättning för kostnader av sådan vård i annat hem än barnets eget (29 §). Det ska vara faktiska kostnader som har ett direkt samband med barnets omvårdnad som t.ex. placering i familjehem eller placering på institution eller jourhem. För familjehem består kostnaden oftast av två delar, arvodesdel inklusive lönekostnadspålägg samt omkostnadsdel.Ansökan sker kvartalsvis i efterskott. Underlag som redovisar kostnaderna ska bifogas varje ansökan. Placeringsbeslut ska dessutom bifogas första ansökan, samt när placering har omprövats/förlängts.
Ansökan ska lämnas av kommunen till Migrationsverket inom ett år från utgången av det kvartal ansökan avser.
Ersättning för boendeplatser
En kommun kan få ersättning för överenskomna boendeplatser för ensamkommande barn eller ungdomar som har uppehållstillstånd Ersättningen består av ett schablonbelopp som är 1 600 kronor per dygn för varje överenskommen plats och därutöver ett schabloniserat tillägg med 300 kronor per dygn för varje belagd plats (30 §). Ersättning betalas ut utan föregående ansökan i efterskott för varje kvartal. Schabloniserad ersättning
Kommuner som har rätt till ersättning enligt ovan har även rätt till en schabloniserad ersättning om 30 000 kronor för vissa kostnader. Schablonersättningen ska lämnas till den kommun som först tog emot barnet. Förutsättningen är att barnet är under 18 år och var skild från båda sina föräldrar vid ankomsten till Sverige och står utan legal vårdnadshavare. Ersättningen betalas ut efter det att den första ersättningen enligt 29 eller 30 §§ betalats ut (31 §).