- Startsida
- | För barn
- | Utan föräldrar
- | Överklagande – migrationsdomstol
Överklagande – migrationsdomstol
När du och din gode man överklagar kan du säga att du vill ha ett möte i domstolen. Mötet kallas muntlig förhandling. Där får du tillfälle att berätta en gång till om det som du har varit med om. Det är migrationsdomstolen som bestämmer om det ska vara en muntlig förhandling.
Vilka är med vid en muntlig förhandling?
Vid en muntlig förhandling deltar för det mesta en domare, tre nämndemän och en föredragande. Föredragande är utbildad jurist och förbereder förhandlingen. Domaren är också utbildad jurist. En jurist är en person som utbildat sig i de svenska lagarna. Nämndemän är inte utbildade jurister. De har när de inte är i domstolen helt andra jobb. Nu är det inte Migrationsverket som bestämmer längre.
Migrationsverket är den ena parten (den ena sidan) och representeras av en processförare. Processföraren är utbildad jurist. Vid förhandlingen är du andra parten (den andra sidan). Du har hjälp av ditt offentliga biträde och din gode man. Det offentliga biträdet är utbildad jurist.
En tolk är med för att alla ska kunna förstå varandra.
Det är domaren som leder förhandlingen och bestämmer vem som ska få prata. Vid förhandlingen får du, med hjälp av ditt offentliga biträde, möjlighet att berätta allt du vill för domaren och nämndemännen. När du har pratat klart får processföraren från Migrationsverket möjlighet att ställa frågor till dig. Efter det kanske domaren ställer några frågor. Sedan får du och ditt offentliga biträde avsluta med att än en gång förklara varför du inte kan återvända hem. Efter det förklarar processföraren vad Migrationsverket tycker.
Vad betyder stängda dörrar?
Förhandlingarna i domstol ska vara öppna för alla. Det betyder att alla som vill kan vara med vid en förhandling och lyssna. Men om domstolen inte tycker att vem som helst ska få komma in i rättssalen kan domaren besluta om stängda dörrar. Man kan säga att det betyder att förhandlingen är hemlig. Domstolen gör förhandlingen hemlig när den handlar om känsliga saker eller när ena parten i förhandlingen är ett barn under 15 år. När det är stängda dörrar får bara de som förhandlingen handlar om vara med i rättssalen. Domstolen beslutar vanligtvis i början av förhandlingen om det ska vara stängda dörrar eller inte. Domstolen kan också besluta om stängda dörrar under förhandlingen.
Kan vem som helst läsa domstolens beslut?
Ett beslut i en domstol kallas för en dom. Domstolens domar är för det mesta offentliga, vilket betyder att andra kan läsa dem. Om delar av domen är sekretessbelagda (hemliga) kan de bara läsas av
dem som beslutet gäller. Själva beslutet, (ja eller nej)
är aldrig sekretessbelagt (hemligt). Det är migrationsdomstolen som beslutar om sekretess.
Vad händer efter förhandlingen?
Vanligtvis kommer domstolens beslut inom några veckor.
Vad händer om jag får bifall?
Ett bifall betyder att migrationsdomstolen tycker att du ska få stanna i Sverige.
Det är viktigt att du vet att Migrationsverket kan överklaga en dom från migrationsdomstolen till Migrationsöverdomstolen. Detta betyder att beslutet kan ändras igen. Har Migrationsverket inte överklagat domen inom tre veckor så gäller beslutet. Då får du uppehållstillstånd. Du och din gode man kallas då till ett samtal med personal på mottagningsenheten. Du kan läsa mer om uppehållstillstånd på sidan 18.
Vad händer om jag får avslag?
Avslag betyder att du fått ett nej från migrationsdomstolen. Den ändrar inte Migrationsverkets beslut. Domen från migrationsdomstolen kan överklagas till Migrationsöverdomstolen.
