Migrationsverket - startsidan
Skriv ut

Inriktning på projekt

I Flyktingfondens årliga och fleråriga program finns information om hur fondens pengar ska användas och vilken verksamhet som ska bedrivas under det aktuella året.
EU-kommissionens strategiska riktlinjer och fondens fleråriga program styr hur medel ur Flyktingfonden får användas. I programmet anges även vilka utvecklingsbehov och mål som Sverige har inom de områden som fonden verkar.

Prioriteringar


För programperioden 2008—2013 gäller de prioriteringar som EU-kommissionen har fastställt och som finns angivna i det fleråriga programmet för fonden. Inför de sista två åren av programperioden har kommissionen pekat ut följande tre särskilda strategiska prioriteringar som medlemsstaterna särskilt ska fokusera insatser på:
  • Mer strategiskt fokus kring EU-standarder genom att genomföra åtgärder som är kopplade till kraven i de olika direktiven enligt CEAS (Common European Asylum System, gemensamma europeiska asylsystemet).
  • Förbättring av de nationella resurserna genom samarbete mellan medlemsstaterna.
  • Ökad utveckling av vidarebosättning/ omplacering.

Dessa prioriteringar är kopplade till de strategiska riktlinjerna om vilka inriktningar projekt bör ha:

1. Projekt som bidrar till att genomföra de principer och åtgärder som fastställts i EU:s regelverk på flyktingområdet


Det regelverk som avses är de förordningar och direktiv som rör asylmottagande, asylförfarande, bedömningen av konventionsskäl och andra skyddsgrunder. Särskilt prioriterade är projekt som:
  • tillgodoser utsatta gruppers behov, till exempel ensamkommande barn, funktionshindrade och HBT-personer eller
  • bidrar till att förbättra identifieringen av skyddsbehövande redan vid gränserna och handläggningen av deras ärenden.

2. Projekt som utvecklar referensverktyg och utvärderingsmetoder som kan öka kvaliteten i asylprövningen eller som underlättar det praktiska samarbetet med andra länder


Särskilt prioriterade är:
  • oberoende utvärderingar av det nationella asylsystemet,
  • utveckling av verktyg som kan öka enhetligheten i beslutsfattandet, till exempel att göra rättsdatabaser allmänt tillgängliga,
  • åtgärder för att öka samarbetet mellan asylmyndigheterna inom EU, särskilt för landinformation.

3. Åtgärder för att förbättra ansvarsfördelningen mellan EU:s medlemsländer och länder utanför EU


Särskilt prioriterade är projekt som rör kvotflyktingar från ett land/en region som omfattas av ett regionalt skyddsprogram.

Nationella behov


Med anledning av kommissionens krav på vilka områden medlemsstaterna ska koncentrera mål och insatser kring de två sista programåren har fondenheten analyserat vad som har gjorts hittills och även efterfrågat synpunkter från Nationella samråds­kommittén. Behov finns inom följande utvecklings­områden:
  • Vidarebosättning, t.ex. samarbete mellan myndigheter och kommuner för att stärka kvotflyktingars etablering och uppföljning av vidarebosättning av särskilt utsatta grupper.
  • Transnationellt samarbete, i den mån fondregelverket medger det.
  • Utveckling av vidarebosättning inom EU.
  • Tolkning av Dublinförordningen och överföringar enligt Dublinförordningen. Ett särskilt plus är om projektet rör barn.
  • Forskning inom asyl- och migrationsområdet.
  • Åtgärder kopplade till nuvarande eller kommande EU-lagstiftning kring det gemensamma europeiska asylsystemet.

  

Sidan senast uppdaterad: 2012-05-02