Asylregler

Här kan du läsa om vem som kan beviljas asyl i Sverige. Den som vill få skydd i Sverige ska lämna in sin ansökan om asyl vid en av Migrationsverkets ansökningsenheter, eller kontakta gränspolisen när han eller hon reser in i Sverige. Migrationsverket kan inte godkänna en ansökan om asyl som lämnas in vid en svensk ambassad. Den som inte har möjlighet att ta sig till Sverige för att söka skydd kan vända sig till UNHCR.

Asylsökande

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

Skäl för att bevilja asylsökande uppehållstillstånd

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder bl.a. att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl individuellt. I den individuella prövningen ingår att ta hänsyn till sökandens kön och sexuella läggning; om den sökande exempelvis är homo- eller bisexuell eller är en transperson.

Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN-konventionen men också till "alternativt skyddsbehövande" i enlighet med EU:s gemensamma regler samt till övriga skyddsbehövande enlighet med den nationella utlänningslagen.

Flykting

Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av:

  • ras
  • nationalitet
  • religiös eller politisk uppfattning
  • kön
  • sexuell läggning eller
  • tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper.
                
Den som får uppehållstillstånd som flykting kan begära att få en flyktingstatusförklaring; en internationellt erkänd status grundad på både FN:s flyktingkonvention och EU-regler.

Även den som inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Det finns två kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen:

  • alternativt skyddsbehövande (enligt EU-regler )
  • övriga skyddsbehövande (enligt svensk lag)

Alternativ skyddsstatusförklaring

Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som:

  • löper risk att straffas med döden
  • löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller
  • som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Den som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande kan få en alternativ skyddsstatusförklaring grundad på EU-regler. 

Övriga skyddsbehövande

Övriga skyddsbehövande är en kategori som enbart finns i den svenska utlänningslagen; den saknar motsvarighet i internationella konventioner och EU-rätten.
 
En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om han eller hon

  • inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet,
  • känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller
  • inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof.

Även övriga skyddsbehövande kan få skyddsstatusförklaring men den gäller endast i Sverige.

Synnerligen ömmande omständigheter i undantagsfall

Asylsökande kan undantagsvis beviljas uppehållstillstånd, trots att de inte behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter, som är direkt knutna till deras personliga förhållanden, som synnerligen allvarligt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. För barn gäller att uppehållstillstånd kan beviljas om det föreligger särskilt ömmande omständigheter.

Eftersom det i dessa fall inte handlar om att ge skydd kan man inte heller få någon skyddsstatusförklaring.

Permanent uppehållstillstånd vanligast

Oavsett om en person får statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande, övrig skyddsbehövande eller beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter är det vanligast att uppehållstillståndet är utan tidsbegränsning – ett så kallat permanent uppehållstillstånd (PUT). I undantagsfall kan giltighetstiden begränsas men tillståndet är aldrig kortare än ett år.

Dublinförordningen avgör var asylansökan prövas

Här kan du läsa mer om Dublinförordningen.

Asylsökande barn

Utlänningslagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Alla barn, som kan och vill, har rätt att tala och bli lyssnade på. Barns asylskäl ska prövas särskilt – ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl ska prövas försöker handläggaren, så mycket som möjligt, att anpassa utredningen efter barnets ålder, hälsa och andra omständigheter. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid utredningen. Det kan vara en förälder, ett offentligt biträde eller en god man, om barnet inte har någon förälder i Sverige.

Här kan du läsa mer om vad som gäller för asylsökande barn.

Sidan senast uppdaterad: 2016-01-25