Ordförklaringar

Nedan hittar du en lista med ord och vad de betyder.

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

A

  • Alternativ skyddsstatusförklaring

    En person som bedömts vara alternativt skyddsbehövande får en alternativ skyddsstatusförklaring. Det  är en internationell statusförklaring som grundar sig på bestämmelserna i EU:s skyddsgrundsdirektiv.
  • Alternativt skyddsbehövande

    En person
    — som riskerar att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,
    eller
    — som civilperson löper stor risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
  • Anknytning

    Den relation som en person till exempel har till ett land eller en person. Se till exempel familjeanknytning.
  • Ankomstboende

    Migrationsverkets boende för asylsökande som precis har kommit till Sverige.
  • Anläggningsboende, ABO

    Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus.
  • Anmälan om svenskt medborgarskap

    En förenklad form av ansökan om svenskt medborgarskap.
  • Arbetstillstånd, AT

    Det tillstånd som personer som är medborgare i länder som inte tillhör EU/EES-området, vanligtvis måste ha för att få arbeta i Sverige. Se även EU/EES-medborgare.
  • Asyl

    Ett uppehållstillstånd som en utländsk medborgare har fått eftersom han eller hon är flykting enligt utlänningslagen. Jämför med Skyddsbehövande.
  • Asylprocedurdirektivet

    Ett EU-direktiv om hur medlemsstaterna i EU ska ge eller återkalla flyktingstatus.
  • Asylsökande

    En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Jämför med Flykting och Kvotflykting.
  • AT-UND, Undantag från kravet att ha arbetstillstånd

    Om en asylsökande har fått ett beslut om att han eller hon är undantagen från kravet att ha arbetstillstånd har den asylsökande rätt att arbeta i Sverige. Beslutet syns på den asylsökandes LMA-kort (se LMA-kort).
  • Avviken

    En asylsökande som har flyttat ifrån sitt boende utan att informera Migrationsverket om sin nya adress. Den sökande blir registrerad som "avviken" i Migrationsverkets datasystem.
  • Avvisning

    Ett beslut om att en person ska lämna Sverige. Beslutet ska fattas inom tre månader. Migrationsverkets avvisningsbeslut får normalt inte verkställas förrän de vunnit laga kraft. Jämför med Utvisning.
  • Avvisning med omedelbar verkställighet

    Om det är uppenbart att en person saknar rätt till asyl eller någon annan slags uppehållstillstånd kan han eller hon få beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart. Det innebär att personen ska avvisas så snart som möjligt och får inte stanna kvar i landet för att vänta på beslut på eventuell överklagan.

B

  • Befrielse från svenskt medborgarskap

    Migrationsverket kan efter ansökan befria en person från svenskt medborgarskap. Förutsättningen är att han eller hon inte blir statslös.
  • Bevis om svenskt medborgarskap

    Den handling som Migrationsverket utfärdar när någon blir svensk medborgare.
  • Bibehållande av svenskt medborgarskap

    Svenska medborgare som sedan födelsen är bosatta utomlands och som aldrig bott i Sverige, kan ansöka om att få behålla sitt svenska medborgarskap. Utan ansökan förlorar de det svenska medborgarskapet när de fyller 22 år.

C

D

  • Dagersättning

    En asylsökande som inte har egna pengar kan ansöka om att få dagersättning från Migrationsverket.
  • Dossier

    Sammanhållna handlingar eller akter för en individ.
  • Dossiernummer

    Varje dossier har ett unikt dossiernummer. Samma dossiernummer följer utlänningen till dess han eller hon eventuellt blir svensk medborgare.
  • Dubbelt medborgarskap

    Svenska medborgare som förvärvar medborgarskap i ett annat land får behålla sitt svenska medborgarskap om det andra landet inte kräver att de befriar sig från det svenska medborgarskapet. Likaså får den som blir svensk medborgare behålla sitt utländska medborgarskap om lagen i det andra landet tillåter detta.
  • Dublinförfrågan

    Begäran om information om en asylsökande hos en myndighet i ett annat EU-land (enligt artikel 21 i Dublinförordningen).
  • Dublinförordningen

    Förordning som garanterar att den som ansöker om asyl i någon av EU:s medlemsstater får sin ansökan prövad i någon av dessa stater. En asylsökande ska alltså inte kunna sändas från en medlemsstat till en annan utan att någon anser sig ha ansvar för prövningen. Dublinförordningen gäller i Sverige och i övriga EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Se Första asylland.

E

  • EES

    Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet. EES-avtalet är ett omfattande avtal mellan EU samt Norge, Island och Liechtenstein. Schweiz ingår inte i samarbetsområdet, men har träffat avtal med EU om många av de punkter som avtalet omfattar.
  • EES-medborgare

    Enligt utlänningslagen omfattar begreppet EES-medborgare både EU- och EES-medborgare. Jämför EU/EES-medborgare.
  • Eget boende, EBO

    Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner.
  • Ensamkommande barn

    Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan  vårdnadshavare.
  • Etablerat förhållande

    Ett förhållande räknas som etablerat om paret (äkta makar, registrerade partner eller sambor) stadigvarande levt tillsammans i hemlandet , det vill säga i regel i mer än två år.
  • EU

    Europeiska unionen. Sverige är medlem i den Europeiska unionen (EU) tillsammans med Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
  • EU/EES-medborgare

    En person som är medborgare i en EU-stat eller i ett EES-land, dvs. Norge, Island och Liechtenstein. Schweiz har ett särskilt avtal med EU och därför har medborgarna i Schweiz i princip samma rättigheter som EES-medborgare.
  • Eurodac

    EU:s databas för utbyte av fingeravtryck från asylsökande. Alla EU-stater samt Island, Norge och Schweiz deltar i detta samarbete.

F

  • Familjeanknytning

    Familjeband som en sökande hänvisar till när han eller hon söker uppehållstillstånd.
  • Flykting

    Utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl, se Genève-konventionen. Jämför även med Asylsökande, Kvotflykting och Skyddsbehövande.
  • Flyktingkvot

    Det antal flyktingar som regeringen beslutat att Migrationsverket under ett år ska vidarebosätta till Sverige. Se Kvotflykting.
  • Flyktingstatusförklaring

    Från och med den 1 januari 2010 får en person som bedömts vara flykting en flyktingstatusförklaring. Det är en internationell statusförklaring som grundar sig på reglerna i FN:s flyktingkonvention och EU:s skyddsgrundsdirektiv. (Motsvarande begrepp innan 1 januari 2010 var flyktingförklaring).
  • FN:s flyktingkommissarie, UNHCR

    FN:s organ för arbete med flyktingfrågor. Huvudkontoret finns i Genève. I Stockholm finns ett kontor för de nordiska och baltiska staterna.
  • Forskningshuvudman

    Ett universitet, institut, företag eller liknande som anställer forskare.
  • Främlingspass, FP

    Ett pass som Migrationsverket kan utfärda till utlänningar som inte har någon handling som kan gälla som pass och inte heller har någon möjlighet att skaffa en sådan handling. Jämför med Resedokument
  • Första asylland

    Den som flyr har enligt Dublinförordningen inte rätt att välja asylland. Tanken är att personer som har skyddsskäl ska söka asyl i det första land de kommer till efter flykten — om de där är skyddade från förföljelse och från att sändas tillbaka till de länder de flytt ifrån. En asylsökande som har vistats i ett så kallat första asylland före ankomsten till Sverige kan därför skickas tillbaka dit. Det sker emellertid inte om personen bara rest genom ett annat land utan att stanna där. Jämför med Dublinförordningen
  • Förvar

    Ett förvar är en låst lokal där asylsökande och andra utlänningar som tagits i förvar vistas. En person kan till exempel tas i förvar i samband med att de ska lämna Sverige.)

G

  • Genève-konventionen

    FN:s flyktingkonvention från 1951 angående flyktingars rättsliga ställning. Sverige och ett hundratal andra länder har skrivit under den. Det innebär att Sverige ska pröva varje asylansökan och ge de människor asyl, som är flyktingar enligt konventionen.
    Enligt konventionen är flyktingar personer som har välgrundade skäl att vara rädda för förföljelse på grund av:
    • ras
    • nationalitet
    • religiös eller politisk uppfattning
    • kön
    • sexuell läggning eller
    • tillhörighet till viss samhällsgrupp.
    Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter, men det kan också vara så att myndigheterna inte kan ge trygghet mot förföljelse från enskilda personer.
  • God man

    En person som ska ta tillvara ett barns intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Det är kommunen som utser god man.
  • Grund

    Ett annat ord för "skäl", exempelvis "skäl för ett beslut".
  • Gäststuderande

    En studerande från ett land utanför EU/EES-området som fått uppehållstillstånd för att studera vid ett universitet eller en högskola i Sverige.

H

  • Hederligt levnadssätt

    Ett villkor för att en person ska kunna bli svensk medborgare är att denne har skött sig bra i Sverige och inte begått brott.
  • Hemlandspass

    En passhandling som är utfärdad av en behörig myndighet i det land där innehavaren är medborgare.
  • Hemvist

    Den ort där en person är bosatt på ett varaktigt sätt.
  • Hemvisttid

    Den tid en person har haft en laglig och stadigvarande bosättning i Sverige med avsikt att stanna här.
  • Honorärkonsulat

    Ett honorärkonsulat är inte en utlandsmyndighet och handlägger inte migrationsärenden. Honorärkonsulatens uppgift är att hjälpa utlandsmyndigheterna i olika ärenden. På ett honorärkonsulat arbetar inte någon utsänd personal från Utrikesdepartementet utan arbetet sköts av en oavlönad honorärkonsul. Jämför med Generalkonsulat
  • Härstamningsprincipen

    Enligt svensk lag är det föräldrarnas medborgarskap som är avgörande för vilket medborgarskap deras barn får. Jämför med Territorialprincipen

I

  • Identitet

    Någon rättslig definition av begreppet identitet finns inte, men enligt praxis består identiteten av den sökandes namn, födelsetid och medborgarskap. En person kan styrka sin identitet genom en passhandling i original eller en identitetshandling som utfärdats av en myndighet i hemlandet.
  • Inhibition

    Polisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen kan tillfälligt avbryta en av- eller utvisning
  • Internflykting

    En person som bedöms som skyddsbehövande i förhållande till sin hemort, men som kan leva i en annan del av hemlandet och få skydd där.

J

K

  • Klarlägga identitet

    Att med hjälp av pass eller andra dokument visa vem man är.
  • Kvotflykting

    Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Jämför med Flykting och Asylsökande

L

  • Laga kraft

    När det inte längre finns möjlighet att överklaga ett beslut eller en dom — eller om denna möjlighet aldrig har funnits — vinner beslutet eller domen laga kraft, det vill säga att det börjar gälla.
  • Legal vårdnadshavare

    En person som har vårdnaden om ett barn och bestämmer i frågor som rör barnet. Ett barn står under någons vårdnad tills det fyller 18 år.
  • LMA-kort

    En tillfällig handling med foto som visar att innehavaren är asylsökande i Sverige och omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Utfärdas av Migrationsverket.

M

  • Medborgarskap

    Medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande som uppstår mellan en stat och en individ (medborgare) antingen automatiskt vid födelsen eller efter en anmälan eller en ansökan. Det mest påtagliga bevisen på det svenska medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige.
  • Medborgarskapsförklaring

    Ett ärende i vilket en person (om vars svenska medborgarskap det råder ovisshet) kan få ett beslut om att han eller hon är svensk medborgare. Beslutet är bindande för alla myndigheter och enskilda.
  • Migration

    Personers rörelse mellan länder, dvs. in- och utflyttning.
  • Migrationsdomstol

    Migrationsverkets beslut i utlännings- eller medborgarskapsärenden kan överklagas till migrationsdomstolar vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas till högsta instans — Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. För mer information, se Sveriges domstolars webbplats www.domstol.se.
  • Migrationsverkets författningssamling, MIGRFS

    Föreskrifter och allmänna råd utfärdade av Migrationsverket.
  • Muntlig förhandling

    Om det finns behov av att personerna i ett ärende hörs muntligen kan antingen de eller domstolen själv begära en muntlig förhandling.

N

  • Naturaliserad

    När man har fått svenskt medborgarskap genom att ansöka om det.
  • Nyetablerat förhållande

    Ett förhållande räknas som nyetablerat om paret (äkta makar, registrerade partner eller sambor) inte levt tillsammans tidigare eller endast en kort tid, det vill säga i regel mindre än två år.
  • Nöjdförklaring

    När en utländsk medborgare accepterar ett negativt beslut och väljer att inte överklaga detta.

O

  • Offentligt biträde

    Om Migrationsverket bedömer att den sökande kan komma att få avslag på sin ansökan, ser verket till att han eller hon får juridisk hjälp av ett så kallat offentligt biträde.
  • Ombud

    Person som företräder en sökande.
  • Omprövning

    Den myndighet som har fattat ett beslut kan granska ett ärende på nytt, exempelvis i samband med ett överklagande eller efter en separat begäran om omprövning. Omprövningen kan leda till att beslutet ändras helt eller delvis.

P

  • Permanent uppehållskort

    Permanent uppehållskort utfärdas till EU/EES-medborgares familjemedlemmar, som inte själva är EU/EES-medborgare, och som har vistats lagligt i Sverige i minst fem år. Migrationsverket handlägger ansökningar om permanent uppehållskort.
  • Permanent uppehållsrätt

    En medborgare i ett EU/EES-land och eventuella familjemedlemmar som har vistats lagligt i Sverige under fem år har permanent uppehållsrätt. Om du vill ha ett intyg på din permanenta uppehållsrätt kan du ansöka om ett sådant hos Migrationsverket.
  • Permanent uppehållstillstånd, PUT

    En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige.
  • Preskription av ett av- eller utvisningsbeslut

    Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har verkställts inom fyra år upphör att gälla.
  • Preskription av svenskt medborgarskap

    En svensk medborgare som sedan födelsen är bosatt utomlands och som inte bott någon tid i Sverige förlorar det svenska medborgarskapet när han eller hon fyllt 22 år — om ingen ansökan om bibehållande görs. Se Bibehållande av svenskt medborgarskap
  • Provisoriskt främlingspass

    Ett pass som kan utfärdas av Migrationsverket eller en utlandsmyndighet för att möjliggöra en enstaka resa till Sverige eller från Sverige.
  • Prövning

    Bedömning av den sökandes skäl (för sin ansökan).
  • Prövningstillstånd

    Tillstånd som krävs för att ett ärende ska tas upp och utredas även av Migrationsöverdomstolen.

Q

R

  • Referensperson

    Den person i Sverige som den sökande har anknytning till eller som han eller hon uppgivit som kontaktperson. Gäller visum- och anknytningsärenden.
  • Repatriering

    Se Återvandring
  • Resebidrag

    Make eller maka och barn under 18 år till en flykting som fått uppehållstillstånd enligt Genèvekonventionen kan söka bidrag för resa till Sverige. Man kan också få resebidrag för att återvandra, se Återvandring.
  • Resedokument, RD

    Passhandling för flyktingar enligt Genève-konventionen. Migrationsverket ufärdar resedokument.
  • Rättsligt ställningstagande

    Ett rättsligt ställningstagande är ett utlåtande från Migrationsverkets rättschef. Det är riktlinjer för hur Migrationsverkets prövning av en viss typ av ärenden ska gå till.

S

  • Schengenländer

    Många av EU:s 27 medlemsländer har anslutit sig till Schengensamarbetet. De deltagande länderna är: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Dessutom har Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz — som inte är EU-länder — anslutit sig till Schengensamarbetet.
  • Schengens informationssystem, SIS

    Ett IT-system som Schengenländerna byggt upp för att leta efter och efterlysa personer.
  • Schengensamarbetet

    Schengensamarbetet innebär att människor som bor i Schengenländerna ska kunna resa fritt, utan att behöva visa pass, mellan de länder som anslutit sig till samarbetet. Gränskontrollerna mellan länderna har därför tagits bort. Istället sker pass- och inresekontrollen vid de yttre gränserna, dvs. vid gränserna mot länder som inte deltar i Schengensamarbetet.
  • Schengenvisering (enhetlig visering)

    Ett visum till ett Schengenland gäller oftast i alla Schengenländer.
  • Skyddsbehövande

    Enligt svensk lag kan även andra personer än de som är flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention behöva skydd och de kan därför få uppehållstillstånd i Sverige. Skyddsbehövande delas in i två grupper — alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. Se Alternativt skyddsbehövande och Övriga skyddsbehövande.
  • Skyddsgrundsdirektivet

    EU:s råd antog den 29 april 2004 ett direktiv om när människor ska betraktas som flyktingar eller personer som av andra skäl behöver internationellt skydd. Direktivet innehåller även bestämmelser om dessa personers rättsliga ställning och om det beviljade skyddet. Reglerna i skyddsgrundsdirektivet infördes i den svenska utlänningslagen den 1 januari 2010.
  • Statslös person

    Person som inte är medborgare i något land.
  • Sur place

    Sur place betyder "på plats". Sur place-verksamhet är något som hänt, eller som den asylsökande har gjort, efter att han eller hon har lämnat sitt land, och som har skapat nya asylskäl som inte fanns innan den asylsökande lämnade sitt land. 
  • Svenska för invandrare, sfi

    Grundläggande svenskundervisning som anordnas av kommunen.
  • Synnerligen ömmande omständigheter

    Personer kan beviljas uppehållstillstånd, trots att deras personliga förhållanden inte gör att de behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter som är direkt knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd.

T

  • Territorialprincipen

  • Tidsbegränsat uppehållstillstånd, TUT

  • Transitvisum

  • Tredjelandsmedborgare

U

  • UNHCR

    FN:s flyktingorgan. Huvudkontoret finns i Genève. I Stockholm finns ett kontor för de nordiska och baltiska staterna.
  • Uppehållskort

    Ett bevis på att en person har uppehållsrätt. Det utfärdas till EU/EES-medborgares familjemedlemmar, som inte själva är EU/EES-medborgare och som ska stanna i Sverige mer än tre månader. Migrationsverket handlägger ansökningar om uppehållskort. Se även Permanent uppehållskort.
  • Uppehållsrätt

    Medborgare i EU/EES-länderna har rätt att uppehålla sig i medlemsstaterna på ungefär samma villkor som landets egna medborgare. Se även Permanent uppehållsrätt
  • Uppehållstillstånd enligt EES-avtalet

    Uppehållstillstånd som ges till schweiziska medborgare (samt anhöriga till dessa) som arbetar, studerar, driver egen rörelse eller har pension. Innehavaren har rätt att bo och arbeta i Sverige.
  • Uppehållstillstånd, UT

    En utländsk medborgare som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd (gäller inte EU/EES-medborgare och deras anhöriga). Kan vara tidsbegränsat eller permanent.
  • Uppehållstillståndskort, UT-kort

    Ett bevis på att en person har uppehållstillstånd.
  • Uppsikt

    Uppsikt innebär att utlänningen antingen ska anmäla sig hos polisen eller Migrationsverket på vissa tider eller lämna ifrån sig passet eller annan legitimationshandling. Detta är en mildare form av frihetsberövande än förvar.
  • Uppskjuten invandringsprövning

    I ärenden där de sökande hänvisar till ett äktenskap eller sammanboende som varat kort tid ger Migrationsverket inte ett permanenta uppehållstillstånd på en gång. I stället får den sökande ett tidsbegränsat tillstånd — oftast på två år. Efter två års prövotid kan Migrationsverket bevilja ett permanent uppehållstillstånd.
  • Utlandsmyndighet

    En fristående svensk myndighet i utlandet som är underställd Utrikesdepartementet, oftast en ambassad eller ett konsulat som bland annat handlägger migrationsärenden. På en utlandsmyndighet arbetar bland andra utsänd personal från UD. I utlandet finns det även svenska honorärkonsulat, men de inte är utlandsmyndigheter och handlägger inte heller migrationsärenden. Mer information om utlandsmyndigheterna finns på UD:s webbplats www.ud.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Utlänning

    En utlänning är enligt utlänningslagen en person som inte är svensk medborgare.
  • Utvisning

    Avlägsnandebeslut som en person kan få från och med tre månader efter den dag han eller hon ansökte om uppehållstillstånd. Jämför med Avvisning

V

  • Vandelsvillkor

    Se Hederligt levandssätt.
  • Varaktigt bosatt

    En person som har uppehållstillstånd i ett EU-land, men inte är EU-medborgare, kan få en särskild rättslig ställning: status som varaktigt bosatt. För att få denna status måste man ha haft uppehållstillstånd i EU-landet i fem år. Vissa rättigheter följer med statusen som varaktigt bosatt. De liknar de rättigheter som EU-medborgare har, till exempel rätt att arbeta, studera eller starta företag i ett annat EU-land. Reglerna för varaktigt bosatta gäller inte i Storbritannien, Danmark och Irland
  • Verkställighet av av- eller utvisningsbeslut

    Genomförande av ett av- eller utvisningsbeslut, dvs. den utländska medborgaren lämnar Sverige.
  • Verkställighetshinder

    När ett avslagsbeslut vunnit laga kraft ska personen lämna Sverige. Om det framkommer hinder mot att verkställa beslutet kan Migrationsverket ta upp ärendet till ny prövning. Detta kan ske antingen genom att den som fått avslag hävdar att det finns hinder mot återresan eller också tar verket upp frågan om hinder. Migrationsverkets bedömning av medicinska eller praktiska hinder kan inte överklagas, om det däremot är nya flykting- eller skyddsskäl som åberopas som hinder kan ärendet överklagas till migrationsdomstol.
  • Vidarebosättning

    Personer som har fått uppehållstillstånd inom ramen av den svenska flyktingkvoten och får bosätta sig i Sverige. Se Flyktingkvot
  • Visering

    Annat ord för visum
  • Viseringsfrihet

    Medborgare i de flesta länder utanför EU/EES-området måste ha visum för att kunna resa in i Sverige och de övriga Schengenländerna. För medborgare i vissa länder har EU-länderna beslutat att slopa visumkravet. Dessa personer är viseringsfria, vilket innebär att de kan vistas i Sverige och de övriga Schengenländerna i tre månader utan att söka något särskilt tillstånd.
  • Viseringspraxis

    Ett lands praktiska uttolkning av sin lagstiftning och riktlinjer för visum.
  • Visum

    Visum är ett tillstånd för att resa in och vara i Sverige under en kortare tid.

X

Y

  • Yttre gräns

    Gräns mot länder som inte deltar i Schengensamarbetet. Sveriges yttre gränser är t.ex. våra internationella flygplatser.

Z

Å

  • Återetableringsstöd

    Ett ekonomiskt stöd som riktar sig till den som har fått avslag på sin asylansökan och vill återvända till ett land där det är svårt att etablera sig.
  • Återkallelse av tillstånd ej pub

    Migrationsverket ska i vissa situationer återkalla ett tillstånd, t.ex. när en utlänning med permanent uppehållstillstånd flyttar från Sverige.
  • Återvandring

    Personer med uppehållstillstånd, som varit asylsökande eller tagits ut på flyktingkvoten, kan i vissa fall välja att frivilligt flytta tillbaka (återvandra) till hemlandet eller något annat land. De som inte är svenska medborgare och saknar egna pengar till resan kan då ansöka om resebidrag för sig och sin familj. Jämför Återvändande
  • Återvinning av svenskt medborgarskap

    Den som har förlorat det svenska medborgarskapet kan, i vissa fall, få det tillbaka genom en anmälan.
  • Återvändande

    När en sökande fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och lämnar Sverige. Jämför Återvandring

Ä

Ö

  • Överklagande

    Om Migrationsverket avslår en ansökan om till exempel uppehållstillstånd har den sökande rätt att överklaga beslutet.
  • Övrig skyddsstatusförklaring

    En person som bedömts vara övrigt skyddsbehövande får en övrig skyddsstatusförklaring. Övrig skyddsstatusförklaring är en svensk statusförklaring som endast gäller i Sverige.
  • Övrigt skyddsbehövande

    En person som:
    — behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt
    eller
    — känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet,
     eller
    — inte kan återvända till sitt hemland på grund av miljökatastrof.

Sidan senast uppdaterad: 2015-03-02