Ordförklaringar

Nedan hittar du en lista med ord och vad de betyder.

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  

U  V  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

A

ABO

Se Anläggningsboende

Alternativ skyddsstatusförklaring

En person som bedömts vara alternativt skyddsbehövande får en alternativ skyddsstatusförklaring. Det  är en internationell statusförklaring som grundar sig på bestämmelserna i EU:s skyddsgrundsdirektiv.

Alternativt skyddsbehövande

En person
— som riskerar att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,
eller
— som civilperson löper stor risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Anknytning

Den relation en person har till ett land, en person etc. Se till exempel Familjeanknytning.

Ankomstboende

Migrationsverkets boende för nyanlända asylsökande.

Anläggningsboende, ABO

Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus.

Anmälan om svenskt medborgarskap

En förenklad form av ansökan om svenskt medborgarskap. Den kan användas till exempel för barn, unga vuxna mellan 18 och 20 år och nordiska medborgare (medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge).

Ansökningsenhet

En enhet som tar emot och registrerar ansökningar från asylsökande.

Arbetstillstånd, AT

Det tillstånd som personer som är medborgare i länder som inte tillhör EU/EES-området vanligtvis måste ha för att få arbeta i Sverige. Se även EU/EES-medborgare.

Artikel 21-förfrågan

Begäran om information om en asylsökande hos en myndighet i ett annat EU-land (enligt artikel 21 i Dublinförordningen).

Asyl

Ett uppehållstillstånd som beviljas en utländsk medborgare därför att han eller hon är flykting enligt utlänningslagen. Jämför med Skyddsbehövande.

Asylprocedurdirektivet

EU:s råd antog den 1 december 2005 ett direktiv om hur medlemsstaternas ska ge eller återkalla flyktingstatus. Reglerna i asylprocedurdirektivet infördes i den svenska utlänningslagen den 1 januari 2010.

Asylprövningsenhet

Enhet inom Migrationsverket som prövar asylansökningar.

Asylsökande

En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Jämför med Flykting och Kvotflykting.

AT

Se Arbetstillstånd

AT-UND

Undantag från kravet att ha arbetstillstånd. Bedömer Migrationsverket att det tar längre tid än fyra månader att fatta beslut om en asylansökan behöver den sökande inte ha arbetstillstånd för att arbeta. Beslutet förs in på LMA-kortet (se LMA-kort)

Avlägsnande

Samlingsbegrepp för Avvisning och Utvisning.

Avviken

Asylsökande som lämnat sitt boende utan att informera Migrationsverket registreras som "avviken".

Avvisning

Avlägsnandebeslut som en person kan få inom tre månader från den dag han eller hon ansökte om uppehållstillstånd. Migrationsverkets avvisningsbeslut får normalt inte verkställas förrän de vunnit laga kraft. Jämför med Utvisning.

Avvisning med omedelbar verkställighet

Om det är uppenbart att en person saknar rätt till asyl eller någon annan slags uppehållstillstånd kan han eller hon få beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Det innebär att personen ska avvisas så snart som möjligt och får inte stanna kvar i landet för att vänta på beslut på eventuell överklagan.

B

Befrielse från svenskt medborgarskap

Migrationsverket kan efter ansökan befria en person från svenskt medborgarskap. Förutsättningen är att han eller hon inte blir statslös.

Bevis om svenskt medborgarskap

Den handling som Migrationsverket utfärdar när någon blir svensk medborgare.

Bibehållande av svenskt medborgarskap

Svenska medborgare som sedan födelsen är bosatta utomlands och som aldrig bott i Sverige, kan ansöka om att få behålla sitt svenska medborgarskap. Utan ansökan förlorar de det svenska medborgarskapet när de fyller 22 år.

C

Cirkulär migration

EU-kommissionen har gjort en preliminär definition av detta begrepp: migration som styrs på ett sätt som medger vissa möjligheter till laglig förflyttning i båda riktningarna mellan två länder.

D

Dagersättning för asylsökande

En asylsökande som inte har egna pengar kan ansöka om att få dagersättning från Migrationsverket.

Dossier

Sammanhållna handlingar eller akter för en individ.

Dossiernummer

Varje dossier har ett unikt dossiernummer. Samma dossiernummer följer utlänningen till dess han eller hon eventuellt blir svensk medborgare.

Dubbelt medborgarskap

Svenska medborgare som förvärvar medborgarskap i ett annat land får behålla sitt svenska medborgarskap om det andra landet inte kräver att de befriar sig från det svenska medborgarskapet. Likaså får den som blir svensk medborgare behålla sitt utländska medborgarskap om lagen i det andra landet tillåter detta.

Dublinenhet

Enhet inom Migrationsverket som handlägger ärenden som ska prövas enligt Dublinförordningen.

Dublinförfrågan

Se Artikel 21-förfrågan.

Dublinförordningen

Förordning som garanterar att den som söker asyl i någon av EU:s medlemsstater får sin ansökan prövad i någon av dessa stater. En asylsökande ska alltså inte kunna sändas från en medlemsstat till en annan utan att någon anser sig ha ansvar för prövningen. Dublinförordningen gäller i Sverige och i övriga EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

E

EBO

Se Eget boende

EES

Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet. EES-avtalet är ett omfattande avtal mellan EU samt Norge, Island och Liechtenstein. Schweiz ingår inte i samarbetsområdet, men har träffat avtal med EU om många av de punkter som avtalet omfattar.

EES-medborgare

Enligt utlänningslagen omfattar begreppet EES-medborgare både EU- och EES-medborgare. Jämför EU/EES-medborgare.

Eget boende, EBO

Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner.

Ensamkommande barn

Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare.

ERF

Se Europeiska flyktingfonden

Etablerat förhållande

Ett förhållande räknas som etablerat om paret (äkta makar, registrerade partner eller sambor) i hemlandet levt tillsammans stadigvarande, det vill säga i regel i mer än två år.

EU

Europeiska unionen. Sverige är medlem i den Europeiska unionen (EU) tillsammans med Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

EU/EES-medborgare

En person som är medborgare i en EU-stat eller i ett EES-land, dvs. Norge, Island och Liechtenstein. Schweiz har ett särskilt avtal med EU och därför har medborgarna i Schweiz i princip samma rättigheter som EES-medborgare.

Eurodac

EU:s databas för utbyte av fingeravtryck från asylsökande. Alla EU-stater samt Island, Norge och Schweiz deltar i detta samarbete.

Europeiska flyktingfonden, ERF

EU-kommissionen har inrättat Europeiska flyktingfonden som ska underlätta för EU-länderna att ta emot asylsökande och flyktingar. I Sverige är det Migrationsverket som förvaltar fonden på nationell nivå.

Europeiska återvändandefonden

EU-kommissionen har inrättat Återvändandefonden som ska underlätta för EU-länderna att hantera återvändandefrågorna. Migrationsverket förvaltar fonden på nationell nivå. Se Återvändande.

F

Familjeanknytning

Familjeband (som en sökande hänvisar till när han eller hon söker uppehållstillstånd).
Som familjeanknytning räknas:

• fru, make, registrerade partner eller sambo
• en person som den sökande planerar att gifta dig eller bli sambo med
• föräldrar
• barn.

Flykting

Utlänning som har sökt asyl och fått tillstånd att som flykting bosätta sig i Sverige, se Genève-konventionen. Jämför även med Asylsökande, Kvotflykting och Skyddsbehövande.

Flyktingförklaring

Fram till den 31 december 2009 kunde Migrationsverket eller en migrationsdomstol med stöd av svensk lag utfärda en rättslig förklaring att en person är flykting. Denna förklaring ersattes den 1 januari 2010 av en flyktingstatusförklaring som bygger på bestämmelserna i EU:s skyddsgrundsdirektiv. Se Flyktingstatusförklaring.

Flyktingförläggning

Tidigare benämning på anläggningsboende.

Flyktingkvot

Det antal flyktingar som regeringen beslutat att Migrationsverket under ett år ska föra över till Sverige för bosättning här. Se Kvotflykting

Flyktingstatusförklaring

Från och med den 1 januari 2010 får en person som bedömts vara flykting en flyktingstatusförklaring. Det är en internationell statusförklaring som grundar sig på reglerna i FN:s flyktingkonvention och EU:s skyddsgrundsdirektiv.

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

FN:s organ för arbete med flyktingfrågor. Huvudkontoret finns i Genève. I Stockholm finns ett kontor för de nordiska och baltiska staterna.

Forskningshuvudman

Ett universitet, institut, företag eller liknande som anställer forskare.

FP

Se Främlingspass

Främlingspass, FP

Ett pass som Migrationsverket kan utfärda till utlänningar som inte har någon handling som kan gälla som pass och inte heller har någon möjlighet att skaffa en sådan handling. Jämför med Resedokument

Förklaringsärende

Ett ärende i vilket en person (om vars svenska medborgarskap det råder ovisshet) kan få ett beslut om att han/hon är svensk medborgare. Beslutet är bindande för alla myndigheter och enskilda.

Första asylland

Den som flyr har inte rätt att välja asylland. Tanken är att personer som har skyddsskäl ska söka asyl i det första land de kommer till efter flykten — om de där är skyddade från förföljelse och från att sändas tillbaka till de länder de flytt ifrån. En asylsökande som har vistats i ett så kallat första asylland före ankomsten till Sverige kan därför skickas tillbaka dit. Det sker emellertid inte om personen bara rest genom ett annat land utan att stanna där. Jämför med Dublinförordningen

Förvaltningsprocessenhet

En av verkets enheter som har ansvar för att föra verkets talan i förhandlingar i migrationsdomstolarna och pröva frågor om verkställighetshinder. Enheten omprövar även alla Migrationsverkets av- och utvisningsbeslut som överklagas till migrationsdomstolarna.

Förvar

Frihetsberövande av en utländsk medborgare, oftast i samband med att personen fått beslut om av- eller utvisning och i de fall där verket har anledning att tro att personen kommer att hålla sig undan. En asylsökande kan även sättas i förvar om identiteten är oklar (se Identitetsförvar)

G

Genève-konventionen

FN:s flyktingkonvention från 1951 angående flyktingars rättsliga ställning. Sverige och ett hundratal andra länder har skrivit under den. Det innebär att Sverige ska pröva varje asylansökan och ge de människor asyl, som är flyktingar enligt konventionen.
Enligt konventionen är flyktingar personer som har välgrundade skäl att vara rädda för förföljelse på grund av:

• ras
• nationalitet
• religiös eller politisk uppfattning
• kön
• sexuell läggning eller
• tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter, men det kan också vara så att myndigheterna inte kan ge trygghet mot förföljelse från enskilda personer.

God man

En person som ska ta tillvara ett barns intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunen.

Grund

Ett annat ord för "skäl", exempelvis "skäl för ett beslut".

Gäststuderande

En studerande från ett land utanför EU/EES-området som fått uppehållstillstånd för att studera vid ett universitet eller en högskola i Sverige.

H

Hederligt levnadssätt

Ett villkor för att en person ska kunna bli svensk medborgare är att denne har skött sig bra i Sverige och inte begått brott.

Hemlandspass

En passhandling som utfärdats av en behörig myndighet i det land där innehavaren är medborgare.

Hemutrustningslån

Lån för inköp av hemutrustning. Flyktingar och vissa andra utlänningar som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet kan ansöka om detta lån som administreras av Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Hemvist

Den ort där en person faktiskt är bosatt på ett varaktigt sätt.

Hemvisttid

Den tid en person har haft en laglig och stadigvarande bosättning i Sverige med avsikt att stanna här.

Honorärkonsulat

Ett honorärkonsulat är inte en utlandsmyndighet och handlägger inte migrationsärenden. Honorärkonsulatens uppgift är att hjälpa utlandsmyndigheterna i olika ärenden. På ett honorärkonsulat arbetar inte någon utsänd personal från Utrikesdepartementet utan arbetet sköts av en oavlönad honorärkonsul.

Humanitära skäl

Begrepp som fanns i utlänningslagen fram till den 30 mars 2006. Personer kunde få uppehållstillstånd i Sverige om de hade starka humanitära skäl. Det kunde handla om individens situation, t.ex. att denne hade en livshotande sjukdom, mådde psykiskt dåligt eller att barnen i familjen skulle fara illa av att återsändas. "Humanitära skäl" har ersatts av "synnerligen ömmande omständigheter"

Hushållsgemenskap

Utländska medborgare kan få uppehållstillstånd på grund av hushållsgemenskap om de är ekonomiskt, socialt eller känslomässigt beroende av en släkting i Sverige som de tidigare bott tillsammans med i hemlandet.

Härstamningsprincipen

Föräldrarnas medborgarskap är enligt svensk lag avgörande för vilket medborgarskap deras barn får. Jämför med Territorialprincipen

I

Identitet

Någon rättslig definition av begreppet identitet finns inte, men enligt praxis består identiteten av den sökandes namn, födelsetid och medborgarskap. En person kan styrka sin identitet genom en passhandling i original eller en identitetshandling som utfärdats av en myndighet i hemlandet.

Identitetsförvar

Utlänningar får tas i förvar om deras identitet är oklar när de kommer till Sverige eller när de efter ankomsten söker uppehållstillstånd.

Inhibition

Polisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen kan tillfälligt avbryta en av- eller utvisning

Internflykting

En person som bedöms som skyddsbehövande i förhållande till sin hemort, men som kan leva i en annan del av hemlandet och få skydd där.

Invandrare

Någon vedertagen definition av begreppet "invandrare" finns inte och har egentligen aldrig funnits. För att i statistiska sammanhang räknas som "invandrare" ska en person vara folkbokförd i Sverige. Ofta görs en indelning i två kategorier; födda i Sverige eller födda i utlandet respektive har svenskt eller utländskt medborgarskap.

Invandrarverket

Tidigare namn på Migrationsverket (före den 1 juli 2000).

J

K

Klarlägga identitet

Att genom pass eller andra dokument visa vem man är.

Kvotflykting

Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Jämför med Flykting och Asylsökande

L

Laga kraft

När det inte längre finns möjlighet att överklaga ett beslut eller en dom — eller om denna möjlighet aldrig har funnits — vinner beslutet eller domen laga kraft, det vill säga får rättskraft och kan verkställas.

Landkunskap

Handläggarna och beslutsfattarna vid Migrationsverket behöver stor kunskap om de länder som de asylsökande kommer ifrån. De håller sig därför ständigt informerade om den aktuella situationen i de länder de arbetar med. Det gäller det politiska läget, etniska konflikter, rättssystemet, tillämpning av lagstiftning med mera. All viktig landkunskap är samlad i en databas (Lifos) på verket.

Legal vårdnadshavare

En person som har vårdnaden om ett barn och bestämmer i frågor som rör barnet. Ett barn står under någons vårdnad tills det fyller 18 år.

Legitimation att bli svensk

Om en utländsk mamma och en svensk pappa gifter sig blir parets gemensamma barn automatiskt svenska medborgare.

LMA

Lagen om mottagande av asylsökande med flera.

LMA-kort

En tillfällig handling med foto som visar att innehavaren är asylsökande i Sverige. Utfärdas av Migrationsverket.

M

Medborgarskap

Medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande som uppstår mellan en stat och en individ (medborgare) antingen automatiskt vid födelsen eller efter en anmälan eller en ansökan. Det mest påtagliga bevisen på det svenska medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige.

Migration

Personers rörelse mellan länder, dvs. in- och utflyttning.

Migrationsdomstol

Migrationsverkets beslut i utlännings- eller medborgarskapsärenden kan överklagas till migrationsdomstolar vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas till högsta instans — Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. För mer information, se Sveriges domstolars webbplats www.domstol.se.

Migrationsverkets författningssamling, (MIGRFS)

Föreskrifter och allmänna råd utfärdade av Migrationsverket.

MIGRFS

Se Migrationsverkets författningssamling

Mottagningsenhet

Enhet på Migrationsverket med ansvar för bland annat boende, ersättning och organiserad sysselsättning för asylsökande. Efter ett beslut om avvisning eller utvisning hjälper personalen till med självmant återvändande. Om den sökande i stället har fått uppehållstillstånd hjälper personalen till med utflyttning till en kommun.

N

Naturaliserad

När man har fått svenskt medborgarskap genom att ansöka om det.

Ny ansökan, NUT

"Ny ansökan om uppehållstillstånd" gjordes därför att nya omständigheter hade uppstått efter att ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut meddelats. Begreppet upphörde 31 mars 2006.

Nyetablerat förhållande

Ett förhållande räknas som nyetablerat om paret (äkta makar, registrerade partner eller sambor) inte levt tillsammans tidigare eller endast en kort tid, det vill säga i regel mindre än två år.

Nöjdförklaring

När en utländsk medborgare accepterar ett negativt beslut och avstår från att överklaga detta.

O

Offentligt biträde

Om Migrationsverket bedömer att den sökande kan komma att få avslag på sin ansökan, ser verket till att han eller hon får juridisk hjälp av ett så kallat offentligt biträde.

Ombud

Person som företräder en sökande.

Omprövning

Den myndighet som har fattat ett beslut kan granska ett ärende på nytt, exempelvis i samband med ett överklagande eller efter en separat begäran om omprövning. Omprövningen kan leda till att beslutet ändras helt eller delvis. Om beslutet ändras som den klagande vill faller överklagandet.

Operativ stödenhet

Migrationsverkets operativa stödenhet finns i Solna. Den arbetar med att anskaffa resehandlingar och boka resor för personer som ska återvända hem. Enheten jämför också fingeravtryck och fotografier samt kontrollerar identitetshandlingars äkthet.

Organiserad sysselsättning, OS

Aktiviteter för asylsökande under väntetiden.

OS

Se organiserad sysselsättning

P

Permanent uppehållskort

Permanent uppehållskort utfärdas till EU/EES-medborgares familjemedlemmar, som inte själva är EU/EES-medborgare, och som har vistats lagligt i Sverige i minst fem år. Migrationsverket handlägger ansökningar om permanent uppehållskort.

Permanent uppehållsrätt

En medborgare i ett EU/EES-land och eventuella familjemedlemmar som har vistats lagligt i Sverige under fem år har permanent uppehållsrätt. Om du vill ha ett intyg på din permanenta uppehållsrätt kan du ansöka om ett sådant hos Migrationsverket.

Permanent uppehållstillstånd, PUT

En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige.

Preskription av ett av- eller utvisningsbeslut

Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har verkställts inom fyra år upphör att gälla.

Preskription av svenskt medborgarskap

En svensk medborgare som sedan födelsen är bosatt utomlands och som inte bott någon tid i Sverige förlorar det svenska medborgarskapet när han eller hon fyllt 22 år — om ingen ansökan om bibehållande görs. Se bibehållande av svenskt medborgarskap

Provisoriskt främlingspass

Ett pass som kan utfärdas av Migrationsverket eller en utlandsmyndighet för att möjliggöra en enstaka resa till Sverige eller från Sverige.

Prövning

Bedömning av den sökandes skäl (för sin ansökan).

Prövningstillstånd

Tillstånd som krävs för att ett ärende ska tas upp och utredas även av Migrationsöverdomstolen.

PUT

Se permanent uppehållstillstånd

Q

R

RD

Se resedokument

Referensperson

Den person i Sverige som den sökande har anknytning till eller som han/hon uppgivit som kontaktperson. Gäller visum- och anknytningsärenden.

Registrering av uppehållsrätt

Personer som har uppehållsrätt (EU/EES-medborgare) och som vill stanna i Sverige i mer än tre månader ska registrera sig senast tre månader efter inresa. Arbetssökande är undantagna.

Repatriering

Se Återvandring

Resebidrag

Make eller maka och barn under 18 år till en flykting som fått uppehållstillstånd enligt Genèvekonventionen kan söka bidrag för resa till Sverige. Man kan också få resebidrag för att återvandra, se Återvandring.

Resedokument, RD

Passhandling för flykting enligt Genève-konventionen. Utfärdas av Migrationsverket.

S

Schengenländer

Många av EU:s 27 medlemsländer har anslutit sig till Schengensamarbetet. De deltagande länderna är: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Dessutom har Norge, Island och Schweiz — som inte är EU-länder — anslutit sig till Schengensamarbetet.

Schengens informationssystem, SIS

Ett IT-system som Schengenländerna byggt upp för att efterspana och efterlysa personer.

Schengensamarbetet

Schengensamarbetet innebär att människor som bor i Schengenländerna ska kunna resa fritt, utan att behöva visa pass, mellan de länder som anslutit sig till samarbetet. Gränskontrollerna mellan länderna har därför tagits bort. Istället sker pass- och inresekontrollen vid de yttre gränserna, dvs. vid gränserna mot länder som inte deltar i Schengensamarbetet.

Schengenvisering (enhetlig visering)

Sedan Sverige anslöt sig till Schengensamarbetet gäller i allmänhet ett visum till Sverige även för inresa i de övriga Schengenländerna.

SFI

Se Svenska för invandrare

SIS

Se Schengens informationssystem.

Skyddsbehövande

Enligt svensk lag kan även andra personer än de som är flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention behöva skydd och de kan därför få uppehållstillstånd i Sverige. Skyddsbehövande delas in i två grupper — alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. Se Alternativt skyddsbehövande och Övriga skyddsbehövande.

Skyddsgrundsdirektivet

EU:s råd antog den 29 april 2004 ett direktiv om när människor ska betraktas som flyktingar eller personer som av andra skäl behöver internationellt skydd. Direktivet innehåller även bestämmelser om dessa personers rättsliga ställning och om det beviljade skyddet. Reglerna i skyddsgrundsdirektivet infördes i den svenska utlänningslagen den 1 januari 2010.

Statslös person

Person som inte är medborgare i något land.

Svenska för invandrare, SFI

Grundläggande svenskundervisning som anordnas av kommunen.

Svenskt medborgarskap

Svensk medborgare kan man bli genom: födelse, adoption, förälders giftermål (legitimation) eller ansökan (naturalisation).

Synnerligen ömmande omständigheter

Personer kan beviljas uppehållstillstånd, trots att deras personliga förhållanden inte gör att de behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter som är direkt knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd.

T

Territorialprincipen

Ett barn blir medborgare i det land på vars territorium det föds. Gäller inte i Sverige. Jämför med Härstamningsprincipen.

Tidsbegränsat uppehållstillstånd, TUT

Ett uppehållstillstånd som bara gäller för en viss tid. Jämför med Permanent uppehållstillstånd.

Transitvisum

Ett visum som endast gäller för genomresa i Schengenområdet.

Tredjelandsmedborgare

Personer som inte är medborgare i något EU/EES-land eller i Schweiz. Jämför med EU/EES-medborgare.

TUT

Se Tidsbegränsat uppehållstillstånd

U

UAT

Uppehålls- och arbetstillstånd.

UNHCR

FN:s flyktingorgan. Huvudkontoret finns i Genève. I Stockholm finns ett kontor för de nordiska och baltiska staterna.

Uppehållskort

Ett bevis på att en person har uppehållsrätt. Det utfärdas till EU/EES-medborgares familjemedlemmar, som inte själva är EU/EES-medborgare och som ska stanna i Sverige mer än tre månader. Migrationsverket handlägger ansökningar om uppehållskort. Se även Permanent uppehållskort.

Uppehållsrätt

Medborgare i EU/EES-länderna har rätt att uppehålla sig i medlemsstaterna på ungefär samma villkor som landets egna medborgare. De har uppehållsrätt om de är

• arbetstagare, egna företagare, tillhandahållare eller mottagare av tjänster eller studerande och har tillräckliga medel för sin försörjning eller
• familjemedlemmar (make/maka/sambo/barn/förälder) till EU/EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige. Detta gäller även familjemedlemmar som själva inte är EU/EES-medborgare.

En EU/EES-medborgare med uppehållsrätt ska registrera sig hos Migrationsverket, medan en tredjelandsmedborgare med uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort. Se även permanent uppehållsrätt.

Uppehållstillstånd enligt EES-avtalet

Uppehållstillstånd som ges till schweiziska medborgare (samt anhöriga till dessa) som arbetar, studerar, driver egen rörelse eller har pension. Innehavaren har rätt att bo och arbeta i Sverige.

Uppehållstillstånd, UT

En utländsk medborgare som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd (gäller inte EU/EES-medborgare och deras anhöriga). Kan vara tidsbegränsat eller permanent.

Uppsikt

Uppsikt innebär att utlänningen antingen ska anmäla sig hos polisen eller Migrationsverket på vissa tider eller lämna ifrån sig passet eller annan legitimationshandling. Detta är en mildare form av frihetsberövande än förvar.

Uppskjuten invandringsprövning

I ärenden där de sökande hänvisar till ett äktenskap eller sammanboende som varat kort tid ger Migrationsverket inte ett permanenta uppehållstillstånd på en gång. I stället får den sökande ett tidsbegränsat tillstånd — oftast på två år. Efter två års prövotid kan Migrationsverket bevilja ett permanent uppehållstillstånd.

UT

Se Uppehållstillstånd

Utlandsmyndighet

En fristående svensk myndighet i utlandet som är underställd Utrikesdepartementet, oftast en ambassad eller ett konsulat som bland annat handlägger migrationsärenden. På en utlandsmyndighet arbetar bland andra utsänd personal från UD. I utlandet finns det även svenska honorärkonsulat, men de inte är utlandsmyndigheter och handlägger inte heller migrationsärenden. Mer information om utlandsmyndigheterna finns på UD:s webbplats www.ud.se.

Utlänning

En utlänning är enligt utlänningslagen en person som inte är svensk medborgare.

Utlänningsnämnden (UN)

Prövade tidigare Migrationsverkets beslut som en sökande hade överklagat. Myndigheten lades ner den 30 mars 2006 och ersattes av migrationsdomstolar.

Utvisning

Avlägsnandebeslut som en person kan få från och med tre månader efter den dag han eller hon ansökte om uppehållstillstånd. Jämför med Avvisning

V

Vandelsvillkor

Se Hederligt levandssätt.

Varaktigt bosatt

En person som har uppehållstillstånd i ett EU-land, men inte är EU-medborgare, kan få en särskild rättslig ställning: status som varaktigt bosatt. För att få denna status måste man ha haft uppehållstillstånd i EU-landet i fem år. Vissa rättigheter följer med statusen som varaktigt bosatt. De liknar de rättigheter som EU-medborgare har, till exempel rätt att arbeta, studera eller starta företag i ett annat EU-land. Reglerna för varaktigt bosatta gäller inte i Storbritannien, Danmark och Irland

Verkställighet av av- eller utvisningsbeslut

Genomförande av ett av- eller utvisningsbeslut, dvs. den utländska medborgaren lämnar Sverige.

Verkställighetshinder

När ett avslagsbeslut vunnit laga kraft ska personen lämna Sverige. Om det framkommer hinder mot att verkställa beslutet kan Migrationsverket ta upp ärendet till ny prövning. Detta kan ske antingen genom att den som fått avslag hävdar att det finns hinder mot återresan eller också tar verket upp frågan om hinder. Migrationsverkets bedömning av medicinska eller praktiska hinder kan inte överklagas, om det däremot är nya flykting- eller skyddsskäl som åberopas som hinder kan ärendet överklagas till migrationsdomstol.

Vidarebosättning

Uttagning och överföring av personer som behöver lämna det land där de befinner sig för att få skydd. I Sverige sker det via den svenska flyktingkvoten och det är FN:s flyktingorgan UNHCR som presenterar dessa ärenden för Migrationsverket. Regeringen beslutar varje år hur många platser den aktuella flyktingkvoten omfattar.

Visering

Annat ord för visum

Viseringsfrihet

Medborgare i de flesta länder utanför EU/EES-området måste ha visum för att kunna resa in i Sverige och de övriga Schengenländerna. För medborgare i vissa länder har EU-länderna beslutat att slopa visumkravet. Dessa personer är viseringsfria, vilket innebär att de kan vistas i Sverige och de övriga Schengenländerna i tre månader utan att söka något särskilt tillstånd.

Viseringspraxis

Ett lands praktiska uttolkning av sin lagstiftning och riktlinjer för visum.

Visum

Visum är ett tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under en viss kortare tid. En utländsk medborgare som reser in i eller vistas i Sverige ska ha visum om han eller hon inte har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktig bosatt. Medborgare i vissa länder omfattas dessutom av viseringsfrihet. Innehavet av ett visum innebär dock inte någon ovillkorlig rätt till inresa.

X

Y

Yttre gräns

Gräns mot länder som inte deltar i Schengensamarbetet. Sveriges yttre gränser är t.ex. våra internationella flygplatser.

Z

Å

Återetableringsstöd

Ett ekonomiskt stöd som riktar sig till den som har fått avslag på sin asylansökan och vill återvända till ett land där det är svårt att etablera sig.

Återkallelse av tillstånd

Migrationsverket ska i vissa situationer återkalla ett tillstånd, t.ex. när en utlänning med permanent uppehållstillstånd flyttar från Sverige.

Återvandring

Personer med uppehållstillstånd, som varit asylsökande eller tagits ut på flyktingkvoten, kan i vissa fall välja att frivilligt flytta tillbaka (återvandra) till hemlandet eller något annat land. De som inte är svenska medborgare och saknar egna pengar till resan kan då ansöka om resebidrag för sig och sin familj. Jämför Återvändande

Återvinning av svenskt medborgarskap

Den som har förlorat det svenska medborgarskapet kan, i vissa fall, få det tillbaka genom en anmälan.

Återvändande

När en sökande fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och lämnar Sverige. Jämför Återvandring

Ä

Ö

Öppet ärende

En ansökan som ännu inte är avgjord.

Överklagande

Om Migrationsverket avslår en ansökan om till exempel uppehållstillstånd har den sökande rätt att överklaga beslutet. Överklagandet måste göras inom tre veckor.

Övrig skyddsstatusförklaring

En person som bedömts vara övrigt skyddsbehövande får en övrig skyddsstatusförklaring. Övrig skyddsstatusförklaring är en svensk statusförklaring som endast gäller i Sverige.

Övrigt skyddsbehövande

En person som:
— behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt
eller
— känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet,
 eller
— inte kan återvända till sitt hemland på grund av miljökatastrof.