Migrationsverket - startsidan
Skriv ut

Frågor och svar

Varför tar Sverige emot kvotflyktingar?


För att erbjuda skydd för flyktingar och andra skyddsbehövande som inte kan återvända till hemlandet och inte kan garanteras varaktig bosättning och säkerhet där de befinner sig. Att ställa en årlig flyktingkvot till UNHCR:s (FN:s flyktingkommissariat) förfogande är också ett sätt att lätta bördorna för länder med stora mängder flyktingar.

Vem avgör vilka flyktingar som ska erbjudas ett nytt hemland?


Först gör UNHCR en bedömning av vilka flyktingar som bör erbjudas vidarebosättning. De presenterar enskilda eller grupper av flyktingar för länder som har flyktingkvoter. Därefter utreder respektive land om de presenterade flyktingarna ryms inom den egna lagen och överensstämmer med de nationella villkor som satts upp för mottagning av kvotflyktingar.

Får Sverige pengar från FN för att ta emot kvotflyktingar?


FN ger inget ekonomiskt stöd till länder som erbjuder sig att ta emot kvotflyktingar. Tvärtom - det är FNs flyktingorgan UNHCR som får ekonomiskt stöd från medlemsländerna, bland annat från Sverige som är en av de största bidragsgivarna i världen.
 

Vem har bestämt att Sverige ska ta emot kvotflyktingar?


Ända sedan 1950 har riksdagen varje år beslutat hur mycket pengar, som ska avsättas för vidarebosättning av kvotflyktingar. Regeringen ger därefter Migrationsverket i uppdrag att ta ut och överföra flyktingarna till Sverige.
Under de senare åren har den årliga kvoten varit ca 1 900 personer.
 

Från vilka länder kommer kvotflyktingarna?


Det beror på de rådande förhållandena i världen och var behoven av vidarebosättning är som störst. Det årliga programmet kan du hitta på www.migrationsverket.se/kvotlänk till annan webbplats. I det framgår i vilka länder som uttagningar är planerade. Därutöver finns 350 platser avsatta för akuta fall, dvs. för flyktingar som mycket snabbt måste komma i säkerhet. Ingen vet i förväg från vilka länder de kan komma.

Vem beslutar om uppehållstillstånd?


Migrationsverket har regeringens uppdrag att fatta beslut om vidarebosättning och bevilja permanent uppehållstillstånd i Sverige. Tillståndet ger en person rätt att bo, arbeta och resa fritt i landet
 

Får den som flyktingklassats av UNHCR flyktingstatus i Sverige?


Alla som finns under UNHCRs beskydd ryms inte i den svenska utlänningslagens flyktingbegrepp. De kvotflyktingar som Sverige tar ut måste antingen kunna klassas som flyktingar eller skyddsbehövande enligt svensk lag. Alla blir alltså inte klassade som flyktingar.

Hur fort går det från beslut till flyttning?


Efter ett beslut om uppehållstillstånd tar det i allmänhet 2—3 månader att förbereda resan till Sverige. Tiden kan variera beroende på vilket land personen reser ifrån. Migrationsverket arbetar under denna tid med att hitta en kommun, som har en lämplig lägenhet och kan förbereda mottagandet. Sedan ordnas pas, flygbiljetter, utresetillstånd mm, Sverige står för alla kostnader i samband med resan.
 

Vem förbereder flyktingarna inför flyttningen till Sverige?


Om det är praktiskt genomförbart erbjuder Migrationsverket ett förberedelseprogram på 1-3 dagar för grupper av kvotflyktingar. Personal  från Migrationsverket och olika kommuner, som ska ta emot flyktingarna, åker till läger eller storstäder där många uttagna kvotflyktingar kan samlas inför avresan. Där genomför de ett s.k. Sverigeprogram där de berättar om vad som kommer att hända under resan och efter ankomsten till det nya hemlandet. De som inte kan nås med ett Sverigeprogram får skriftlig information.

Hur kan en kvotflykting försörja sig den första tiden?


Personer som får asyl i Sverige får ekonomiskt stöd från staten under de första två åren under förutsättning att de följer den etableringsplan de upprättat tillsammans med Arbetsförmedlingen. Under den tiden ges undervisning i svenska, samhällsinformation och hjälp för att finna jobb och egen försörjning.

Vilka rättigheter har en kvotflykting i Sverige?


Så snart en kvotflykting fått uppehållstillstånd och bosatt sig i Sverige gäller samma rättigheter och skyldigheter, som för alla andra invånare. Med ett permanent uppehållstillstånd följer rätt till barnomsorg, skola, sjukvård, socialförsäkring osv. Samma skyldighet att försöka arbeta och försörja sig, se till att barnen kommer till skolan och att följa lagarna gäller alla som bor i Sverige. Som andra invandrare får kvotflyktingen rösträtt i landstings- och kommunalval efter tre år i Sverige. För att få delta i riksdagsval krävs emellertid svenskt medborgarskap. Flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention kan beviljas medborgarskap efter fyra år medan det för andra skyddsbehövande normalt tar minst fem år. Make/maka och barn till personer med flyktingstatus kan få resebidrag för att kunna återförenas.
Sidan senast uppdaterad: 2011-11-11