Lifos–Migrationsverkets landinformationssystem

Bakgrund

Alltsedan 1998 har Migrationsverket haft ett internt IT-system innehållande landinformation, Lifos, som ett verktyg för verkets anställda. När riksdagen i augusti 2005 fattade beslut om en ny utlänningslag och ny instans- och processordning slogs samtidigt fast att så stor del av verkets aktuella landinformation som möjligt ska vara allmänt tillgänglig via verkets hemsida. I slutet av mars 2006 blev detta verklighet och under hösten 2006 har utvecklingen av Lifos fortsatt för att öka öppenheten och tillgängligheten.

Landinformationsenheten

Landinformationsenheten är den enhet inom Migrationsverket som ansvarar för Lifos och dess innehåll. Enhetens viktigaste uppdrag är att förse Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare med landinformation som är relevant, aktuell och tillförlitlig. Informationen ska presenteras och återfinnas på ett sätt som gör det enkelt för användarna.

Så arbetar vi

På enheten arbetar informationsspecialister och landexperter i team efter en geografisk uppdelning av ansvaret för landinformationen. Deras uppgift är att granska och analysera information som kommer in till verket, framför allt från svenska utlandsmyndigheter, samt att aktivt söka öppen information som finns tillgänglig via internet. De samarbetar med övrig personal inom Migrationsverket för att fånga upp behov och önskemål beträffande innehållet i Lifos samt besvarar frågor från användarna. Kvalitetssäkringen ska resultera i att information som publiceras är relevant för verksamheten, kommer från en trovärdig källa och fortfarande är aktuell. Inför publicering bedöms om sekretess eller upphovsrätt föreligger och vilka krav som ställs av personuppgiftslagen. För publicering av landinformationsenhetens egna rapporter används de av EU fastställda riktlinjerna i april 2008 "Common EU Guidelines for processing Country of Origin Information (COI)".

Vilka källor används?

Det mesta av materialet i Lifos kommer från externa källor, t ex Utrikesdepartementet och de svenska ambassaderna utomlands. Andra viktiga källor är FN, framförallt UNHCR, samt olika organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter såsom Amnesty International, Human Rights Watch och International Crisis Group. En hel del information kommer från andra länders migrationsmyndigheter, t ex brittiska Home Office. Vägledande beslut från Migrationsverket och Utlänningsnämnden samt länkar till avgöranden i Migrationsöverdomstolen står också att finna i Lifos.

Begränsad åtkomst

Vissa dokument i Lifos finns synliga för alla endast som en rubrik och med källans namn i Dokumentförteckningen. Att informationen inte är åtkomlig för alla kan bero på att den bedöms innehålla sekretessbelagd information främst enligt 15 kap 1§ SekrL, s k utrikessekretess. Endast personer med särskild behörighet inom Migrationsverket har tillgång till sådana dokument. Hänsyn till upphovsrättsliga regler kan också vara en anledning till att information inte kan publiceras öppet i Lifos liksom personuppgiftslagens bestämmelser om uppgifter som inte får publiceras. Vissa dokument i Lifos saknar betydelse för verkets ärendeprövning, men kan ändå ha visst intresse för verkets personal. Dessa benämns ”handläggningsstöd” och kan t ex bestå av praktiska råd för handläggarna i återvändandeärenden.