Frågor och svar om massflyktsdirektivet – för kommuner, regioner och apotek

EU har beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. På den här sidan har vi samlat vanliga frågor och svar för dig som jobbar inom Sveriges kommuner, regioner eller apotek. Sidan uppdateras kontinuerligt.

Mer information hittar du på sidan Situationen i Ukraina

Frågor och svar om massflyktsdirektivet

De som omfattas av direktivet är

  • ukrainska medborgare bosatta i Ukraina före den 24 februari 2022.
  • statslösa personer, och medborgare i andra tredjeländer än Ukraina, som åtnjöt internationellt skydd eller motsvarande nationellt skydd i Ukraina före den 24 februari 2022. De ska ha varit lagligen bosatta i Ukraina.
  • familjemedlemmar till personer som avses i de första två punktsatserna.
  • personer som har permanent uppehållstillstånd i Ukraina och var bosatta där före 24 februari 2022, och som inte på ett tryggt sätt kan återvända till sina ursprungsländer.

För att omfattas av massflyktsdirektivet krävs att personerna kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare, och har stannat i Sverige sedan de reste in.

Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet. De som omfattas av massflyktsdirektivet ska därför i första hand ansöka om denna typ av uppehållstillstånd. De som också ansöker om asyl kommer att få vänta på att få sin asylansökan prövad då Migrationsverket kommer prioritera att snabbt bevilja tillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Uppehållstillståndet gäller från det datum beslutet om att bevilja tillståndet tas till och med den 4 mars 2023.

Nej, det finns fortfarande en del registreringar och kontroller som Migrationsverket behöver utföra innan vi kan fatta formellt beslut. Den processen beräknas ta några dagar.

Ja, personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och 21 kapitlet utlänningslagen (2005:716) omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA).

Om det vid registrering av ansökan enligt massflyktsdirektivet uppstår ett akut behov av mat och logi, som inte kan lösas på annat sätt, ska personen kunna få detta behov tillgodosett av Migrationsverket.

De personerna får ett så kallat UT-kort (uppehållstillståndskort). På UT-kortet framgår det att personen har beviljats uppehållstillstånd för tillfälligt skydd, personens dossiernummer, samt att personen omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och har rätt att arbeta. Personen får inte ett så kallat LMA-kort.

Uppehållstillståndskort för person som har tillstånd enligt massflyktsdirektivet.

UT-kort massflykting.

Nej, massflyktingar från Ukraina har inte rätt till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Mer information finns på Skolverkets webbplats: Rätt till sfi – Skolverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barn som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet (massflyktingar) har rätt till skolgång på samma sätt som asylsökande barn och ungdomar. Ersättning för skolgång kompenseras på samma sätt och med samma ersättningsnivåer som för asylsökande barn och elever, förutom att ingen rätt till ersättning finns för gymnasiestudier påbörjade efter 18 år ålder. Det saknas rätt till ersättning för studier vid komvux.

För de massflyktingar med beviljat uppehållstillstånd som samtidigt är ensamkommande barn, anvisas kommun på samma sätt som asylsökande ensamkommande barn. För tiden innan anvisning skett, från att barnet sökt uppehållstillstånd och av Migrationsverket registrerats som ett ensamkommande barn, kan kommunen ansöka om ersättning för ankomstboende med ett schabloniserat belopp per dygn.

De massflyktingar som beviljats uppehållstillstånd omfattas av LMA och kan beviljas dagersättning av Migrationsverket. Dagersättning enligt LMA kan däremot inte beviljas innan den sökande fått sitt uppehållstillstånd. De omfattas alltså inte av LMA än och kan inte få dagersättning vid ansökan om tillfälligt skydd, så som asylsökande kan. Det finns dock inget som hindrar att ansökan om dagersättning lämnas in till Migrationsverket redan i samband med ansökan om tillfälligt skydd – dock kan Migrationsverket gå vidare och bevilja stöd enligt LMA först efter att uppehållstillståndet utfärdats. I dagsläget tar det ett par dagar för Migrationsverket att bevilja uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Om det vid ansökan enligt masskyddsdirektivet uppstår ett akut behov av mat och logi, som inte kan lösas på annat sätt, ska personen kunna få detta behov tillgodosett av Migrationsverket. För de personer som ännu inte har registrerat sig hos Migrationsverket eller i de fall när Migrationsverket inte kan erbjuda ett boende där mat ingår gäller vistelsebegreppet enligt socialtjänstlagen. Dessa personer får vända sig till kommunen där de befinner sig som får göra en bedömning kring behov och på vilket sätt dessa kan tillgodoses.

Kommunerna har rätt till ersättning för boendekostnader/logi för de personer som beviljats uppehållstillstånd för tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Detta regleras i 3 a § tredje stycket LMA samt 23 § LMA. Hur detta ska gå till och vad ersättningen ska täcka är ännu inte klart, men Migrationsverket och regeringen arbetar med frågan.

Hemställan har skickats till regeringen om ändring i 18 § förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl., så att Migrationsverket även kan ersätta kommunen för bistånd som lämnats enligt LMA, i form av logi enligt den paragrafen.

För de som anmält behov av tillfälligt skydd som ännu inte beviljats uppehållstillstånd som massflykting, har hemställan skickats till regeringen om ändring i förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.

Vuxna personer över 18 år som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet (massflyktingar) har endast rätt till begränsad sjukvård på samma sätt som asylsökande. Detsamma gäller för rätt till statlig ersättning. En region ska erbjuda personer som inte har fyllt 18 år och som beviljats uppehållstillstånd som massflyktingar, vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom regionen. För massflyktingar som har fyllt 18 år ska regionen erbjuda vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

De personer som är registrerade/inskrivna kommer även finnas med i e-tjänsten Melker (asylsökandelistan) i samma grupp som asylsökande, det vill säga kod A. Hälso- och sjukvårdskostnader kompenseras i huvudsak genom schablonersättningar, men regionen har därutöver möjlighet att ansöka om ersättning för hälsoundersökningar och kostnadskrävande vård.

Regioner

Personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet (massflyktingar) har endast rätt till subventionerade receptförskrivna läkemedel på samma sätt som asylsökande. Detsamma gäller för rätt till statlig ersättning.

Ersättning för receptförskrivna läkemedel till asylsökande

Sidan senast uppdaterad: