Frågor och svar om kommu­nernas ordnade boenden till skydds­be­hö­vande enligt mass­flykts­di­rek­tivet

Här har vi samlat frågor och svar som rör den nya lagstiftningen som innebär att Migrationsverket ska börja anvisa skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet till kommunerna från 1 juli 2022.

Migrationsverkets anvisningar till kommuner

Redan under maj påbörjades arbetet med att teckna avtal med frivilliga kommuner. Migrationsverket ansvarar för dessa boenden fram till dess att kommunen övertar ansvaret i samband med Migrationsverkets uppsägning av avtalet. Anvisningar enligt den förändrade lagstiftningen kommer att börja genomföras 1 juli. Anvisningar kommer att ske löpande och allt eftersom kommer fler kommuner att bli involverade. Alla kommuner kommer inte att ta emot skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet under sommaren.

Om kommunen är intresserad av Migrationsverkets befintliga boenden kan Migrationsverket, kommunen och hyresvärden föra dialog kring möjligheten att kommunen får ta över avtalet. Kommunen kommer behöva teckna nytt avtal.

Migrationsverket har avslutat sin direktupphandling av boenden och bedömer för närvarande att det inte finns behov av att teckna nya avtal.

En skyddsbehövande som tackar nej till en anvisning behöver själv ordna ett boende. Det är inte kommunens ansvar att göra detta.

Inledningsvis har Migrationsverket prioriterat enligt den så kallade närhetsprincipen, som innebär att sökande anvisats till den kommun de redan bor i eller till en närliggande kommun. Det har lett till att vissa kommuner, främst där Migrationsverket har haft eller har sin boenden, inledningsvis fått fler anvisningar än andra. Framöver kommer Migrationsverket anvisa personerna relativt snart efter att de kommit till Sverige. För att nå en jämnare fördelning kommer dessa anvisas till de kommuner som hittills tagit emot få personer.

Migra­tions­ver­kets ersätt­ningar till kommu­nerna

En jämnare fördelning mellan landets kommuner ska även bidra till en jämnare fördelning av olika kostnader för kommunen (skolskjuts, tätare bussavgångar, öppna förskolor, sociala insatser, samordna civilsamhällets aktiviteter etc.).

Nej. De nya ersättningarna är schabloniserade och betalas ut utan ansökningsförfarande.

Det är fyra nya ersättningar som kommunen kan få och de betalas ut utan ansökningsförfarande:

  • Ersättning för antalet boendeplatser utifrån fördelningstalet
  • Ersättning för anvisade personer som flyttat till sådant boende
  • Ersättning per person och dygn i sådant boende
  • Ersättning för ensamkommande barn som fyllt 18 år.

Läs om ersättningar för ordnade boenden för personer som har fått uppe­hålls­till­stånd enligt mass­flykts­di­rek­tivet

Initialt beviljas ersättning i juni för perioden mars–maj, i första hand till de boenden som har aktiverats av Migrationsverket, det vill säga där Migrationsverket hade dialog med kommunen om att göra boendena tillgängliga inom visst antal dygn. Arbetet fortsätter med att identifiera vilka ytterligare kommuner som skulle kunna ha rätt till ersättning.

Läs mer på sidan Ersättning för initiala boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet

Nej, Migrationsverket ansvarar för utbetalning och hantering av ersättning enligt LMA. Det är endast ansvaret för boende till de skyddsbehövande som ändras.

Om den skyddsbehövande ska betala eventuell ersättning för boendet så blir det en fråga mellan den skyddsbehövande och Migrationsverket. Detta påverkar inte kommunens rätt till ersättning på något sätt.

Förutom ersättning för fördelningstal, får en kommun endast ersättning för de personer som anvisats och tagits emot i ett ordnat boende. Om en person exempelvis flyttar till en annan kommun eller återvänder till hemlandet, upphör all rätt till ersättning från och med den dagen personer flyttar eller lämnar boendet.

Det är därför viktigt att kommunen meddelar Migrationsverket vid ändrade förutsättningar som påverkar kommunens rätt till statlig ersättning.

Fördelningstal på kommunnivå

I avvaktan på att den nya lagstiftningen ska träda i kraft tog Migrationsverket fram ett förslag på fördelningstal på kommunnivå. Utifrån de beräknade fördelningstalen har länsstyrelserna och kommunerna haft en dialog kring fördelning och kapacitet. Detta har möjliggjort omfördelningar mellan kommuner och bidragit till en förankring av talen. Om det med hänsyn till behovet av att kunna beakta barnets bästa föreligger synnerliga skäl, får Migrationsverket revidera fördelningstalet för antalet anvisningar till enskilda kommuner under innevarande period. Det kan trots detta ske en omflyttning av individer från ett antal kommuner och Migrationsverket kommer att verka för att så få barnfamiljer som möjligt ska behöva flytta.

Boende

Det är upp till kommunerna att bestämma vilken bostadsform de erbjuder personer som omfattas av massflyktsdirektivet. Vägledning finns att hämta hos Folkhälsomyndigheten och Boverket.

Tillsynsvägledning om hälsoskydd i asylboenden (Folkhälsomyndighetens webbplats) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Byggregler för ankomstboenden, förläggningar med mera (Boverkets webbplats) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Migrationsverket måste avveckla samtliga direktupphandlade platser under hösten och vintern 2022 på grund av avtalskonstruktionen.

En stor del av de skyddsbehövande har ordnat sitt boende själva. Så länge de bor kvar i eget boende berörs de inte av den nya lagstiftningen om anvisning till boenden ordnade av kommunen. De som inte längre kan bo kvar i ett boende de ordnat själva kan vända sig till Migrationsverket som då ordnar med ett boende. Den skyddsbehövande kan då lämna önskemål om kommun, men myndigheten kan inte garantera att den skyddsbehövande får ett boende där.

Det är Migrationsverket som ansvarar för flytten till nytt boende eller ny kommun. Transporten sker oftast med buss eller tåg, därför är mängden bagage begränsat. Det är Migrationsverkets personal som informerar om flytten, transporten och vad som kan tas med.

Övriga frågor

Om en person eller familj tilldelats ett boende av Migrationsverket eller kommunen får hen anses bo i så kallat anläggningsboende (ABO) och omfattas därför inte av bestämmelsen i 10 a § LMA överhuvudtaget. Om personen sedan tidigare, innan flytt till ABO, har beviljats dagersättning blir hen inte av med dagersättningen i dessa fall. Däremot kan beloppet för dagersättningen påverkas, exempelvis beroende på om kost ingår i boendet eller inte.

Migrationsverket ska i alla beslut som rör barn ta hänsyn till barnets bästa, det gäller även för denna grupp. Barnperspektivet finns alltid med vid bedömning inför placering i tillfällig bostad för en familj med barn. I samband med att nya regelverket träder i kraft, där skyddsbehövande som vistas i Migrationsverkets boenden samt i evakueringsboendena ska omfattas av anvisningarna till Sveriges kommuner, kommer myndigheten att väga in barnperspektivet inför varje beslut om anvisning bland annat med hänsyn till skolstarten hösten 2022 och att i möjligaste mån försöka undvika onödiga flyttar med mera.

Samma ersättningsregler för förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasium gäller för de som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet som för asylsökande. Från 1 juli 2022 (dvs. från och med höstterminen) gäller det även de som sökt men ännu inte hunnit beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Läs om statliga ersättningar

Det råder stor osäkerhet kring hur kriget utvecklas och hur och om situationen i Ukraina eskalerar. För tillfället är huvudscenariot i Migrationsverkets senaste prognos för 2023 att 15 000 personer söker uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Sidan senast uppdaterad: