Tillfälliga boenden

Situationen i Ukraina har skapat ett behov av att snabbt kunna erbjuda många människor ett boende. Tillfälliga boenden behövs för att täcka det akuta behovet, i avvaktan på att en mer långsiktig lösning kan ordnas. På den här sidan finns information om hanteringen av dessa tillfälliga boenden, de så kallade evakueringsplatserna.

Migrationsverket har bett kommuner i samtliga län om hjälp med tillfälliga boenden för att lösa det första, akuta behovet för människor som flyr från Ukraina. Förfrågan om hur många tillfälliga boenden som kommunerna kan tillhandahålla har gått ut via länsstyrelsen i Stockholm. Det är det akuta behovet av tak över huvudet som avgör hur många platser som behöver aktiveras.

I första hand behöver Migrationsverket tillgång till tillfälliga boenden i länen i närheten av ansöknings- och registreringsorterna.

Upphandlingen av boenden för att utöka Migrationsverkets kapacitet för den mer långsiktiga lösningen pågår samtidigt.

Den typ av tillfälliga boenden som efterfrågats är

  • boende i skolor eller gymnastiksalar
  • campingplatser (husvagnar och stugor)
  • stugbyar, där kommunen är ägare eller verksamhetsansvarig.

Iord­ning­stäl­lande och drift

Vissa av boendeplatserna behöver kunna tas i bruk omedelbart, medan övriga behöver vara tillgängliga skyndsamt. De primära behov som ska täckas är kost, sovplatser och hygien. Kost ordnas vid faktisk beläggning.

Kommunens uppgift är att

  • ställa i ordning sovplatser, inklusive madrasser och sängkläder
  • stå för mathållning
  • säkerställa drift
  • säkerställa brandskydd
  • säkerställa hälsoskydd.

Vid ett tillfälligt boende kan brister i hygien och boendemiljö medföra risker för människors hälsa eller andra olägenheter. Hälsoskydd genom god hygien är nödvändig eftersom genomströmningen av människor är stor, man delar på hygienutrymmen och bor på en liten yta. Smittrisk finns till exempel om städningen är dålig i hygienutrymmen eller boenderum, om sänglinnet, bäddutrustningen och handdukarna inte är rena samt om möjligheter att tvätta händerna vid toaletter saknas eller är bristfälliga.

De hälsorisker som ingår i begreppet olägenhet är

  • smitta genom mat och vatten
  • smitta genom lokaler och utrustning
  • skadedjur och ohyra
  • ämnen i luften
  • kyla och värme
  • bullerstörningar
  • annat obehag eller annan hälsorisk, exempelvis bristande tillgång till toaletter och/eller hygienutrymme.

Ytter­li­gare krav för att minska hälso­risker

Plats på camping, i husvagn eller övernattningsstuga ska inkludera

  • en toalett per 10 boende
  • ett tvättställ per fem bäddar
  • en dusch per 15 boende (separat för män och kvinnor)
  • möjlighet till tvätt av kläder
  • plats för sortering av avfall.

Boende i skolor (inklusive gymnastiksalar) ska inkludera

  • en toalett per 10 boende
  • en dusch per 15 boende (separata för män och kvinnor)
  • tillgång till vatten
  • möjlighet till tvätt av kläder
  • plats för sortering av avfall.

Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet det yttersta ansvaret för sitt brandskydd. Det innebär en skyldighet att

  • i skälig omfattning ha utrustning för livräddning vid brand tillgänglig
  • i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

I Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) står att ett skäligt brandskydd innebär att man även bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. Detta innebär både att arbeta förebyggande, för att så långt det går hindra att en brand uppstår, men också att arbeta med delar som måste fungera vid en eventuell brand. I arbetet ingår att både arbeta med byggnadstekniska och organisatoriska bitar.

Det systematiska brandskyddsarbetet för de aktuella boendeformerna ska dokumenteras.

Frågor och svar om tillfälliga boenden

Skrivelsen den 29 mars rör de tillfälliga boenden, så kallade evakueringsboenden, som kommuner anmälde i länsstyrelsernas första inventering från den 8 och 10 mars och som gällde Migrationsverkets förfrågan om 12 000 boendeplatser.

Ja, de kommuner som inte är nämnda i skrivelsen som skickades den 29 mars ska inaktivera alla sina platser. Som läget är just nu behöver Migrationsverket enbart hjälp från vissa kommuner med tillfälliga boendeplatser i närheten av våra kontor. De boenden som vi i nuläget inte behöver använda behöver därför heller inte vara reserverade för Migrationsverket, utan kan tills vidare användas för kommunens ordinarie aktiviteter. Men eftersom antalet människor som flyr från Ukraina till Sverige kan öka med kort varsel är det möjligt att Migrationsverket längre fram kommer att behöva hjälp med boendeplatser även från de kommuner som vi just nu inte behöver stöd från.

Ja, i samråd med Migrationsverket planeras inaktiveringen när kommunen inte längre kan bistå Migrationsverket med platser.

Migrationsverket kommer att använda dem när den egna kapaciteten inte räcker till. Det är framför allt personer som vill söka uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet som ännu inte hunnit registrera sin ansökan som kommer att belägga platserna.

Migrationsverket planerar nu sina bostäder mera långsiktigt. Därför tackar vi nej till dessa akut anskaffade evakueringsplatser.

Kommunen beslutar själv vilka anläggningar de öppnar för personer från Ukraina som är registrerade på privata adresser.

Den inventeringen är ett underlag för den långsiktiga planeringen över vilka bostäder i kommunerna som ska användas enligt den nya fördelningen. Planeringen för det är inte klar ännu, så det är för tidigt att säga hur utfallet blir. Migrationsverket kommer att ta kontakt när behov finns av att ta dessa i bruk.

Sidan senast uppdaterad: