Migrationsverket logotyp

2019-06-27

Socialtjänsten ska bedöma lämplighet i samband med anknytningsanvisning av ensamkommande barn

Socialtjänsten – inte Migrationsverket – ska bedöma om en anhörig är lämplig att delta i omhändertagande av ett ensamkommande barn. Det är en följd av den reviderade standarden för kommunanvisningar gällande barn utan vårdnadshavare. Den träder i kraft 1 juli.

När Migrationsverket anvisar ett ensamkommande barn till en kommun är huvudregeln att det ska ske via en så kallad utjämnande anvisning. Det betyder att barnet ska anvisas till den kommun som har tagit emot lägst antal barn i förhållande till sin måluppfyllelse. Om barnet har en stark anknytning till en kommun kan Migrationsverket i vissa fall göra en anvisning dit.

I regleringsbrevet för 2019 skriver regeringen att de så kallade anknytningsanvisningarna ”ska göras med barnets bästa i beaktande och efter bedömning av anknytningspersonens delaktighet i omhändertagandet.” Migrationsverket har inte samma kompetens som kommunerna att bedöma delaktigheten i omhändertagandet, vilket innebär att myndigheten inte har möjlighet att göra en sammantagen bedömning av barnets bästa. Socialtjänsten i kommunerna har kompetens för att bedöma anknytningspersonens delaktighet i omhändertagandet. Därför anser Migrationsverket att bedömningen bör göras av kommunerna.

Inom ramen för socialtjänstens uppdrag* efterfrågar Migrationsverket att ta del av kommunens första bedömning av anknytningspersonens intresse, möjlighet och förmåga att vara delaktig i omvårdnaden av barnet. Det använder Migrationsverket som underlag inför beslut om anvisningen. Migrationsverket har som målsättning att fatta beslut om anvisning inom en till tre dagar.

I den reviderade standarden anger Migrationsverket att en anknytningsanvisning kan ske när något av följande villkor är uppfyllt:

  • barnet lämnar in sin asylansökan i sällskap av en medsökande eller en medföljande
  • barnet har syskon i Sverige som går att verifiera
  • barnets ålder justerats till under 18 år
  • barnet har övergivits eller står utan vårdnadshavare
  • barnet har avvikit och ger sig därefter åter till känna
  • vid återtagande eller övertagande enligt Dublinförordningen
  • på begäran av en kommun
  • barnet har ett särskilt vårdbehov.

Om barnet uppger att det har en vuxen anhörig i Sverige som inte är ett syskon, medsökande eller som inte har möjlighet att följa med när barnet lämnar in sin asylansökan kommer Migrationsverket efter den 1 juli 2019 inte att göra någon anvisning på anknytning utan istället göra en utjämnande anvisning. Utjämnande anvisningar kommer också göras om inget av villkoren ovan är uppfyllt. Det blir därmed upp till den anvisade kommunen att bedöma barnets relation till den uppgivna anknytningspersonen och, om så bedöms lämpligt, skapa förutsättningar för umgänge med denne.

Standarden har varit på remiss hos externa myndigheter och aktörer. Deras svar har beaktats och omhändertagits.

* Enligt 11 kap 1a, 2 och 3 § SoL ( 2001:453)