Migrationsverket logotyp

2019-10-02

Utökad dialog vägen framåt för bättre vidarebosättning

Migrationsverket genomförde i slutet av september en konferens för att öka dialog och samarbete med de aktörer som tar emot kvotflyktingar. Främst handlar det om kommuner, men även regioner och organisationer träffades i två dagar för att diskutera hur alla kan bidra till ett bättre mottagande.

Sedan 2016 har antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot mer än fördubblats – från 1900 personer till 5000 idag. Samtidigt har lagstiftning tillkommit som gör att alla kommuner i Sverige måste ta emot kvotflyktingar, till skillnad från tidigare då det var frivilligt. Det här ställer högre krav på information, dialog och samarbete mellan Migrationsverket och mottagaraktörerna, för att mottagandet i Sverige ska bli så bra och enkelt som möjligt.

– Vi har sett en ökad efterfrågan från kommunerna av information och dialog, och vi ville med den här konferensen kickstarta det arbetet, och verkligen få dem att känna att vi lyssnar på dem och deras utmaningar, säger Helena Kullberg, enhetschef på Migrationsverket.

Under de två konferensdagarna fick deltagarna lyssna på perspektiv från UNHCR, regeringen och utrikesdepartementet. Deltagarna fick också själva diskutera i grupper kring deras utmaningar i mottagandet, och vad de ville se för förbättringar i arbetet med vidarebosättning.

– Det kom upp många bra förslag på förbättringar kring vidarebosättning, som exempelvis vikten av ett nytt ”Sverigeprogram” i form av workshops, information och diskussioner. Det är dock viktigt att ha ett helhetsperspektiv när det gäller integration, säger Sara Diba, integrationscoach i Sollentuna kommun norr om Stockholm.

Sara såg under konferensen ett stort engagemang hos de andra deltagarna och tycker att konferensen blev ett bra forum för samtal mellan tjänstepersoner på olika nivåer och funktioner. Något som gjorde intryck var samtalet på scenen mellan May Samhouri och Migrationsverkets Sofia Karlsson, där May fick berätta om hur det var att komma till Sverige som kvotflykting för 6 år sedan.

– Hon bekräftade att det är viktigt med tydlig information, att vara närvarande i det vardagliga livets utmaningar samt att det ofta är de små detaljerna som betyder allra mest, säger Sara Diba.

Tema särskilda behov

Under dag två presenterade Migrationsverkets expert, Velibor Ljepoja, en analys som myndigheten gjort av särskilda behov hos kvotflyktingar.

– Vi ville undersöka det här för att få fram fakta som kan ligga till grund för diskussion och dialog med bland annat kommuner och regioner. Drygt nio procent av de mottagna kvotflyktingarna förra året hade särskilda behov, och det var ungefär vad vi förväntade oss, säger Velibor Ljepoja.

Något som också kom upp i diskussionerna var definitionen av särskilda behov – vad de olika aktörerna inom vidarebosättning menar med begreppet. Flera kommuner och regioner uttryckte att Migrationsverket har en för snäv definition av begreppet och att det i själva verket är fler kvotflyktingar som behöver vård och stöd än vad som framgår av informationen Migrationsverket skickar till kommunerna.

– Det var precis de här samtalen vi ville sätta igång med vår analys, och vi tar med oss kommunernas synpunkter i arbetet framåt. Vi ser ett behov av en gemensam definition av vad särskilda behov innebär, och att vi utifrån det kan göra ytterligare uppföljningar, säger Velibor Ljepoja.

”En viktig droppe i havet”

Nicola Clase, ambassadör vid utrikesdepartementet och sist ut av talarna, pratade om Sveriges insats i det globala perspektivet. Hon gav bilden att vidarebosättning är en viktig insats för flyktingsituationer världen över, och att Sverige behöver göra mer på global nivå för att få andra länder att bidra på samma sätt. När någon påpekade att det ibland känns som att Sveriges 5000 vidarebosättningsplatser är en droppe i havet svarade hon med självklarhet ”det är en viktig droppe i havet”.