Minskat behov av akuta boendeplatser för skyddssökande från Ukraina
Tack vare ett snabbt agerande från kommunerna finns det för närvarande tillräckligt många boendeplatser för att täcka de omedelbara behoven för personer som söker skydd i Sverige. Samtidigt fortsätter arbetet med att ta fram bostäder för det mer långsiktiga perspektivet.
I början av mars gick Migrationsverket ut med en begäran till kommunerna, via länsstyrelserna, om tillfälliga boenden – så kallade evakueringsplatser. Behovet av boendeplatser avgörs av hur många personer från Ukraina som söker skydd i Sverige och hur stor andel av dessa som behöver Migrationsverkets hjälp med tak över huvudet. I dagsläget kan Migrationsverket bereda plats till de sökande som akut behöver någonstans att bo, men myndigheten fortsätter att bygga ut kapaciteten för att möta behoven även på längre sikt.
Läget har stabiliserats
Eftersom läget har stabiliserats jämfört med bedömningen i början av mars ser Migrationsverket i nuläget ett minskat behov av evakueringsplatser. Istället för totalt 12 000 platser är behovet nu 6 000 platser. Kommunernas evakueringsplatser kommer även i fortsättningen behövas för att täcka människors omedelbara behov av tak över huvudet, men alltså i lägre omfattning än vad myndigheten bedömde tidigare. Bedömningen kan dock komma att ändras utifrån hur antalet skyddssökande utvecklas.
En viktig orsak till förändringen från 12 000 till 6 000 platser är att Migrationsverkets arbete med att upphandla bostadsplatser har slagit väl ut. Dessa platser lämpar sig bättre för långsiktigt boende. Upphandlingen är beroende av att leverantörer visar intresse och erbjuder sina tjänster, och hittills har intresset från dessa varit stort.
Länsstyrelsernas inventering
Parallellt med Migrationsverkets ändring av behovet av evakueringsplatser har länsstyrelserna i dagarna redovisat en inventering av kommunernas totala tillgång till boendeplatser på kort, medellång och lång sikt. Inventeringen har gjorts på regeringens uppdrag, och visar att kommunerna sammantaget kan erbjuda cirka 74 000 platser, både kortsiktiga evakueringsplatser och mer långsiktiga boendeformer.
Migrationsverket har tagit emot inventeringen och den kommer nu att vara ett viktigt underlag i myndighetens fortsatta arbete. Målsättningen är att ha ett system som möjliggör en jämn fördelning över hela landet.
Migrationsverkets olika boendeformer
Migrationsverket anskaffar och förfogar över olika former av boenden för skyddssökande. I dagsläget har Migrationsverket tillgång till knappt 20 000 platser fördelat mellan fyra boendeformer (se nedan). Till juni ska myndighetens mottagningssystem enligt nuvarande plan omfatta totalt 70 000 platser.
- Bostadsanläggningar vid ankomst. När en person ansöker om skydd registrerar Migrationsverket först ansökan. Ibland kan den sökande få bo en kortare tid på en anläggning i närheten av Migrationsverkets kontor. Dessa anläggningar finns i närheten av Stockholm, Göteborg och Malmö. Migrationsverkets hyr fastigheterna och har egen personal som arbetar på anläggningen.
- Bostad under utredningstiden. När Migrationsverket har registrerat ansökan om skydd anvisar Migrationsverket plats till de som behöver. En person som har sökt skydd i Sverige erbjuds i första hand en bostad där han eller hon har möjlighet att laga sin egen mat. Migrationsverket hyr bostaden och driver i några fall boendet med egen personal. Det kan exempelvis vara lägenheter eller större fastigheter där människor bor i kollektiv.
- Upphandlade bostäder. Om de bostäder som Migrationsverket hyr inte räcker till kan myndigheten upphandla tillfälliga bostäder. Vid en upphandling av bostäder köper Migrationsverket både bostadsplats och kringtjänster för driften av bostäderna. I första hand ska även dessa bostäder ge möjlighet att laga egen mat, i andra hand upphandlar myndigheten bostäder där leverantören ordnar mat.
- Tillfälliga platser vid extraordinära situationer. Om antalet personer som har behov av bostäder är större än vad Migrationsverket har tillgång till kan kommunernas tillfälliga boendeplatser komma att behövas som ankomstboende, så kallade evakueringsplatser. Dessa är enklare boenden, exempelvis på campingplatser, i skolor och gymnastiksalar.