Migrationsverket logotyp

Bosättning i en kommun

Om en person som ansökt om asyl får uppehållstillstånd har han eller hon rätt att bosätta sig i Sverige. Det gäller även kvotflyktingar som får uppehållstillstånd innan de kommer till Sverige.

Många asylsökande som har fått uppehållstillstånd ordnar själva sin bostad. Det gäller framförallt de personer som bott i så kallat eget boende (EBO) hos släktingar eller vänner i väntan på sina beslut, men också de som bott i Migrationsverkets tillfälliga bostäder. Den som inte själv kan ordna sin bostad kan få hjälp och stöd med att bosätta sig i en kommun.

Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförbättringar, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som vistas i kommunen.

Vilka personer kan få hjälp med bosätt­ning i en kommun?

De personer som enligt bosättningslagen ska erbjudas hjälp att ordna en bostad är nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716). Det gäller också anhöriga till dessa personer om de har ett beviljat uppehållstillstånd och ingår i samma hushåll. I nuläget handlar det om nyanlända som vistas i Migrationsverkets tillfälliga bostäder och kvotflyktingar. Även kvotflyktingar som samtidigt är ensamkommande barn (med uppehållstillstånd) omfattas av bosättningslagen.

Migrationsverket har även anvisningsansvar för asylsökande ensamkommande barn, vilket regleras av en annan lagstiftning.

Läs mer om anvisning och mottagande av ensamkommande barn

Famil­je­med­lemmar till redan bosatta nyan­lända

Familjemedlemmar som kommer som anhöriginvandrare till kvotflyktingar eller tidigare asylsökande som redan är bosatta, flyttar direkt till sin familj.

Så här går det till

När en asylsökande fått uppehållstillstånd och vill ha hjälp med att hitta en bostad anvisar Migrationsverket personen till en kommun som ansvarar för mottagandet. Hur många som ska anvisas för bosättning och mottagande under året styrs av länstalen som tas fram utifrån Migrationsverkets prognoser och som sedan beslutas av regeringen. Länsstyrelserna beslutar därefter om kommuntalen, som är länstalen fördelade på kommunnivå.

Även kvotflyktingar anvisas enligt bosättningslagen och de ingår i kommun- och länstalen.

Läs mer om den svenska flyktingkvoten

Tips och råd till kommuner som ska, planerar eller redan tar emot kvotflyktingarPDF

Rutiner för anvis­ning och motta­gande i kommun

1. Migrationsverket håller ett bosättningssamtal med den eller de nyanlända. Därefter anvisar Migrationsverkets bosättningsenhet en kommun utifrån deras behov och utifrån årsplaneringen (se matchningskriterier nedan). Anvisningsbeslutet skickas per post eller krypterad mejl till kommunen tillsammans med övergripande information om den eller de personer som ska tas emot, ett så kallat bosättningsunderlag.

2. Efter anvisningen sker en dialog mellan kommunen och Migrationsverket. För nyanlända från Migrationsverkets tillfälliga boende sker dialogen med Migrationsverkets mottagningsenheter. När det gäller kvotflyktingar sker dialogen med Migrationsverkets vidarebosättningsenhet. Dialogen handlar främst om tidpunkten/datum för mottagande och andra praktiska detaljer kring mottagandet. Det är mottagningsenheterna eller vidarebosättningsenheten som tar kontakt med kommunen efter att bosättningsenheten fattat beslut om anvisning.

Kommunen har som längst två månader på sig från datumet då anvisningsbeslutet fattas till att ta emot de nyanlända. När två månader passerat övergår ansvaret till den anvisade kommunen.

3. När en kommun har anvisats informeras personen om vilken kommun denne ska flytta till. En person får bara ett erbjudande om bosättning och tackar personen nej till erbjudandet upphör rätten till bistånd och logi från Migrationsverket. Han eller hon måste omedelbart hitta ett en bostad på egen hand.

4. Kommunen genomför mottagandet.

Bild över bosättningsprocessen

Observera att kvotflyktingar också är nyanlända fast de har uppehållstillstånd ordnat vid flytten till Sverige.

Ersätt­nings­an­vis­ningar

Ersättningsanvisningar innebär att Migrationsverket har möjlighet att anvisa på nytt till en kommun när en tidigare anvisning avbrutits av något skäl. Det gäller även om anvisningen avbryts året efter den ursprungliga anvisningen gjorts.

Eftersom det är ganska vanligt att personer avbryter sin bosättning är ersättningsanvisningarna en förutsättning för att kommunerna ska nå upp till sitt årliga kommuntal.

Match­ning mellan nyan­lända och kommun

De nyanlända matchas i första hand till en kommun utifrån kommunens uppfyllnadsgrad av mottagande (årsplanering och kommuntal). Det finns även ett antal sekundära matchningskriterier som Migrationsverkets bosättningsenhet, i den mån det är möjligt, ska ta hänsyn till vid anvisning. Vid varje enskilt bosättningsärende kommer bosättningsenheten att göra en viktning av vilka kriterier som anses vara prioriterade utifrån rådande förutsättningar i det aktuella bosättningsärendet.

Exempel på faktorer som kan påverka matchningen är bland annat:

– Anknytning till ensamkommande barn som redan har anvisats till en kommun
– Tillfälliga bostäder i mottagande kommun

– Särskilda behov:

  • närhet till specialistsjukvård
  • särskilda skolresurser
  • bostadsanpassning
  • institutionsboende.

– Särskilda skäl:

  • arbete/arbetserbjudande
  • påbörjade studier (ej sfi)
  • delad vårdnad om minderåriga barn
  • skyddad identitet
  • närhet till släkt som redan är bosatt.

Lagar och förord­ningar

Bosättningslagen (2016:38)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bosättningsförordningen (2016:39)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommunerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sidan senast uppdaterad: 2021-03-29

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?