Bosättning i en kommun

Om en person som ansökt om asyl får uppehållstillstånd har han eller hon rätt att bosätta sig i Sverige. Det gäller även kvotflyktingar som får uppehållstillstånd innan de kommer till Sverige. Sedan den 1 mars 2016 är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning.

Många asylsökande som har fått uppehållstillstånd ordnar själva sitt boende. Det gäller framförallt de som bott hos släktingar eller vänner i väntan på beslut, men också de som bott i Migrationsverkets anläggningsboenden. Den som inte själv kan ordna sitt boende kan få hjälp och stöd med att bosätta sig i en kommun.

Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

Vilka personer bosätts i en kommun?

De personer som enligt bosättningslagen ska erbjudas hjälp att ordna boende är nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716) samt anhöriga till dessa personer om de har ett beviljat uppehållstillstånd och ingår i samma hushåll. Anvisningar till kommunerna omfattar i nuläget nyanlända som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden och kvotflyktingar.

Migrationsverket har även anvisningsansvar för ensamkommande barn, men det regleras av en annan lagstiftning.

Läs mer om anvisning och mottagande av ensamkommande barn

Familjemedlemmar till redan bosatta nyanlända

Familjemedlemmar som kommer som anhöriginvandrare till kvotflyktingar eller tidigare asylsökande som redan är bosatta, flyttar direkt till sin familj i en kommun.

Så här går det till

När en asylsökande fått uppehållstillstånd och vill ha hjälp med att hitta ett boende anvisar Migrationsverket en kommun som ansvarar för mottagandet av henne eller honom. Hur många som ska anvisas för bosättning och mottagande under året styrs av länstalen som tas fram utifrån Migrationsverkets prognoser och beslutas av regeringen. Länsstyrelserna beslutar därefter kommuntalen, som är länstalen fördelade på kommunnivå.

När det gäller kvotflyktingar är det Migrationsverket som även för dessa anvisar en kommun som ansvarar för mottagandet av dessa personer. Kvotflyktingar anvisas enligt bosättningslagen och ingår i kommun- och länstalen.

Läs mer om den svenska flyktingkvoten

Tips och råd till kommuner som ska, planerar eller redan tar emot kvotflyktingarPDF

Rutiner för anvisning och mottagande i kommun

1. Migrationsverket håller ett bosättningssamtal med den eller de nyanlända. Därefter anvisar Migrationsverkets bosättningsenhet en kommun utifrån de nyanländas behov och utifrån årsplaneringen (se matchningskriterier nedan). Anvisningsbeslutet skickas per post eller krypterad e-post till kommunen tillsammans med övergripande information om den grupp eller den person som ska tas emot, ett så kallat bosättningsunderlag.

2. Efter anvisningen sker en dialog mellan kommunen och Migrationsverket. När det gäller nyanlända från anläggningsboenden sker dialogen med Migrationsverkets mottagningsenheter och när det gäller kvotflyktingar sker dialogen med Migrationsverkets vidarebosättningsenhet. Dialogen handlar främst om tidpunkten och andra praktiska detaljer kring mottagandet. Det är mottagningsenheterna eller vidarebosättningsenheten som tar kontakt med kommunen efter det att anvisningsbeslutet tagits av bosättningsenheten.

För anvisningar som görs under 2017 har kommunerna som längst två månader på sig från datumet då anvisningsbeslutet fattas att genomföra mottagandet. När två månader passerat övergår ansvaret till den anvisade kommunen.

3. När en kommun har anvisats informeras den nyanlända om vilken kommun som ansvarar för dennes mottagande. En person får bara ett erbjudande om bosättning och tackar personen nej till erbjudandet upphör rätten till bistånd och logi från Migrationsverket, och han eller hon måste omedelbart hitta ett boende på egen hand. Detta gäller dock inte kvotflyktingar då de reser direkt till den anvisade kommunen från ett tredje land.

4. Kommunen genomför mottagandet.

Bild över bosättningsprocessen

Observera att kvotflyktingar också är nyanlända fast de har uppehållstillstånd ordnat vid flytten till Sverige.

Matchning mellan nyanlända och kommun

De nyanlända kommer i första hand matchas till en kommun utifrån kommunens uppfyllnadsgrad av mottagande (årsplanering och kommuntal), samt ett antal sekundära matchningskriterier som Migrationsverkets bosättningsenhet, i den mån det är möjligt, ska ta hänsyn till vid anvisning. Vid varje enskilt bosättningsärende kommer bosättningsenheten att göra en viktning av vilka kriterier som anses vara prioriterade utifrån rådande förutsättningar i det aktuella bosättningsärendet.

De sekundära matchningskriterierna är bland annat:

- Närhetsprincipen
- Anknytning till ensamkommande barn som redan har anvisats till en kommun
- Yrke/arbetslivserfarenhet/utbildningsbakgrund
- Lediga bostäder i mottagande kommun

- Särskilda behov:

  • närhet till specialistsjukvård
  • särskilda skolresurser
  • bostadsanpassning
  • institutionsboende.

- Särskilda skäl:

  • arbete/arbetserbjudande
  • påbörjade studier (ej sfi)
  • delad vårdnad om minderåriga barn
  • skyddad identitet
  • närhet till släkt som redan är bosatt.

Lagar och förordningar

Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning:länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommunerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sidan senast uppdaterad: 2017-06-30

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?