Svar på vanliga frågor om bosättning

Här hittar du svaren på den vanligaste frågorna om bosättning, anvisning och mottagande av personer med uppehållstillstånd.

Bosättningslagen

  • Vilka omfattas av bosättningslagen?

    Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716) samt anhöriga till dessa personer om de har beviljats uppehållstillstånd och ingår i samma hushåll. Anvisningar till kommunerna omfattar nyanlända som vistas i anläggningsboenden och kvotflyktingar.

  • Omfattas ensamkommande barn av lagen?

    Nej, anvisning av asylsökande ensamkommande barn regleras av en annan lagstiftning. Undantaget är kvotflyktingar som har uppehållstillstånd innan inresa till Sverige och samtidigt är ensamkommande barn.

    Läs mer om ensamkommande barn på Migrationsverkts kommunsidor. 

  • Omfattas anhöriga som kommer till Sverige på anknytning till ensamkommande barn i bosättningslagen?

    Nej, det gör de inte.

Årsplanering, länstal och kommuntal

  • Hur avgörs hur många nyanlända en kommun ska ta emot?

    Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

    Hur många som ska anvisas för bosättning och mottagande under året styrs av länstalen som tas fram utifrån Migrationsverkets prognoser och beslutas av regeringen. Länsstyrelserna beslutar därefter kommuntalen, som är länstalen fördelade på kommunnivå.

  • Hur kommer man fram till länstalen?

    Länstalen beslutas årsvis av regeringen baserat på det behov av anvisningar som Migrationsverket ser i samband med sina prognoser.

     Parametrar som påverkar är framtagna på kommun/länsnivå och utgörs av

    • arbetsmarknadsläge, som Arbetsförmedlingen bistår med
    • befolkningsmängd
    • det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande i kommunerna.

    Arbetet med länstalen sker i samråd mellan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna med stöd från SKL.

    Bosättninglagen (2016:38) , se 7 §länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

  • Kan länstalen justeras under pågående år?

    Länstalen beslutas av regeringen baserat på det behov av anvisningar som Migrationsverket ser i samband med sina prognoser. Om prognoserna eller behovet av anvisningar förändras väldigt mycket under ett pågående år kan det beslutas att länstalen ska justeras.

    Läs mer om Migrationsverkets prognoser

  • Hur går anvisningen till steg för steg?

    Läs mer om detta på sidan bosättning i en kommun.

  • Hur fungerar det med årsplanering?

  • Visar årsplaneringen antal anvisningar eller hur många personer som ska tas emot varje månad?

    Årsplaneringen för 2018 visar hur många anvisningar Migrationsverket kommer att göra till en kommun per månad. Mottagandet sker i normalfallet 2 månader efter anvisningsdatumet.

  • Kan en kommun ändra årsplaneringen?

    Kommunerna kan löpande lämna önskemål om justering av sin årsplanering till Migrationsverket, som gör en bedömning av möjligheten att ta hänsyn till önskemålen utifrån rådande omständigheter och återkopplar till kommunen vid revidering. Migrationsverket kommer tre gånger per år (februari, maj och augusti) att skicka ut en reviderad årsplanering till samtliga kommuner och länsstyrelser.

    Läs mer om att lämna önskemål om att ändra årsplaneringen

  • Vad händer med de personer som fått en kommun anvisad men som inte togs emot under innevarande år?

    Om kommunen inte tagit emot de personer som fick ett anvisningsbeslut under innevarande år, så ska dessa tas emot under nästa år (avräkning kommer dock fortfarande att ske mot kommuntalet för det innevarande året).

Anvisning och mottagande

  • Vem gör matchningen till kommunerna?

    Matchningen görs av Migrationsverkets bosättningsenhet.

  • Hur går matchningen till?

    De nyanlända kommer i första hand att matchas till en kommun utifrån kommunens uppfyllnadsgrad av mottagande (årsplanering och kommuntal), samt ett antal sekundära matchningskriterier som Migrationsverket, i den mån det är möjligt, ska ta hänsyn till vid anvisning till en kommun.

    Läs mer om kriterierna på sidan om bosättning i en kommun.

  • Finns det möjlighet att önska direkt anvisning av specifika personer eller familjer?

    Migrationsverket anvisar efter turordning baserat på när personerna fick uppehållstillstånd. Det går generellt inte att önska om förtur för vissa utvalda individer. Bosättningsenheten kan dock i vissa fall ge förtur till individer som är särskilt utsatta på grund av exempelvis sjukdomstillstånd eller andra ömmande omständigheter, men det är inte vanligt förekommande.

  • Varför kan en familj med arbete och skola i en kommun bli anvisade till en annan kommun någon annanstans i landet?

    Finns det lediga platser i kommunen (eller närliggande kommun) när familjen ska anvisas, så kommer de att anvisas dit. Finns inte plats inom ramen för årsplaneringen (månadsfördelningen av kommuntalet) kan Migrationsverkets bosättningsenhet föra en dialog med kommunen för att undersöka om de kan ta emot utöver det planerade mottagandet en viss månad enligt årsplaneringen.

    Finns det inte utrymme i kommunens kommuntal vid anvisningstillfället så kommer en annan kommun att anvisas.

    Justering av kommuntalet kan endast göras av länsstyrelsen i samråd med kommunen.

    En familj har även möjlighet att försöka ordna boende i den aktuella kommunen på egen hand, och i så fall tacka nej till anvisningen.

  • Varför är vissa bosättningsunderlag bristfälliga eller helt tomma? Och varför kommer beslut och underlag "huller om buller" i kuverten?

    Vissa bosättningsunderlag har efter att Migrationsverket fått hela anvisningsuppdraget, den 1 januari 2017, varit bristfälliga. Det beror delvis på ett problem mellan Migrationsverkets it-stöd och utskrifterna av underlaget.

    Migrationsverket arbetar för att alla kommuner ska övergå till att digitalt ta emot anvisningar och underlag via krypterad e-post. Det avhjälper problemet med att anvisningsbeslut och bosättningsunderlag kommer ”huller om buller”.

    Vad gäller bristfälligt innehåll så arbetar Migrationsverket med att höja kvalitén på underlagen. 

  • Vems ansvar är det att ta den första kontakten efter en anvisning?

    Det är Migrationsverkets mottagningsenhet, där den nyanlända är inskriven, som ansvarar för att ta första kontakten med anvisningskommunen efter att Migrationsverkets bosättningsenhet har fattat ett anvisningsbeslut.

    Samtidigt har anvisningskommunen ett ansvar att så fort som det är klart vilken adress den nyanlända ska flytta till att kontakta mottagningsenheten (som står i anvisningsbeslutet). Det är viktigt att kommunen tar den kontakten så att mottagningsenheten kan påbörja förberedelserna inför utskrivningen och flytten till anvisningskommunen.

  • Hur lång tid kommer kommunen att ha på sig mellan anvisningsbeslut och faktiskt mottagande?

    För anvisningar som görs under 2017 har kommunerna som längst två månader på sig från anvisningsbeslutet att genomföra mottagandet. När två månader passerat, eller när personen/personerna flyttar till kommunen, övergår ansvaret till den anvisade kommunen. För kvotflyktingar kan tiden vara längre eller kortare.

  • Hur påverkas kommuntalet och årplaneringen när nyanlända som är anvisade ordnar bosättning på egen hand innan de flyttat till en kommun?

    Den nyanlända räknas bara av från kommuntalet och årsplaneringen när personen skrivs ut till den anvisade kommunen. Om personen avbryter sin bosättning och på egen hand flyttar till en annan kommun sker ingen avräkning av kommuntalet för någon av de berörda kommunerna.

    Den anvisade kommunen blir därmed aktuell för en ny anvisning.

  • Hur anmäler en kommun en tillgänglig bostad?

    Kommuner som har tillgängliga bostäder kan anmäla dessa till Migrationsverket.

    Läs mer om hur en kommun anmäler tillgängliga bostäder

    Läs mer om ersättning för tomhyra

  • Vad innebär en ersättningsanvisning?

    Ersättningsanvisningar innebär att Migrationsverket har möjlighet att anvisa på nytt till en kommun när en tidigare anvisning avbrutits av något skäl. Det gäller även om anvisningen avbryts efter årsskiftet.

    Eftersom det är ganska vanligt att personer avbryter sin bosättning är ersättningsanvisningarna en förutsättning för att kommunerna ska nå upp till sitt årliga kommuntal och det länstal som regeringen beslutat.

Nyanlända som omfattas om bosättningslagen

  • Vad händer om den nyanlända inte vill bo i den kommunen hen anvisats till?

    När en kommun fått en anvisning, då informeras den nyanlända om vilken kommun som anvisats och som ska ansvara för dennes bosättning. Personen har alltid möjligheten att tacka nej till erbjuden anvisad kommun. Tackar personen nej upphör rätten till bistånd och logi från Migrationsverket, och han eller hon måste omedelbart hitta ett boende på egen hand.

  • Kan nyanlända bo kvar på Migrationsverkets boenden så att deras barn till exempel kan fortsätta gå i skolan?

    Kommunerna är skyldiga att ta emot nyanlända senast två månader efter verkets beslutsdatum i bosättningsärendet. Kommunen och Migrationsverkets lokala mottagningsenhet ska under dessa två månader planera för lämplig tidpunkt för flytten till kommunen, till exempel utifrån barns skolgång.

    Det viktigaste är att personerna så fort som möjligt kommer till den anvisade kommunen så att de kan påbörja sin etablering och integration. Etableringsplanen får, enligt huvudregeln, inte starta förrän personen eller personerna flyttat/skrivits ut till en kommun.

Sidan senast uppdaterad: 2017-02-10

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre*






Om du vill ställa en fråga till Migrationsverket hittar du kontaktuppgifter under fliken Kontakta oss.