Ersättning för extra utbildningskostnader för enskilda barn och elever med särskilda behov
En kommun kan få ersättning för extra stöd för ett barn i förskola eller för en elev i skola med behov av särskilt stöd. Kostnaderna ska inte täckas av schablonbeloppet. Det gäller barn och elever som är asylsökande eller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet (massflyktingar).
Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst
Villkor för ersättning
I vissa fall kan en kommun få ersättning utöver schablonersättningen för
- ett barn eller en elev med behov av särskilt stöd och
- andra extraordinära kostnader för sådan utbildning, se Ersättning för extraordinära utbildningskostnader.
Grundtanken är i stället att alla utbildningskostnader ska rymmas inom det schablonbelopp som betalas ut per barn eller elev. Enligt 2 kap. 8 b § skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. De schablonbelopp som betalas ut till kommunen ska bland annat täcka kostnader för
- undervisning
- skolskjuts
- personalkostnader (omsorg och pedagogiskt stöd)
- lärverktyg
- elevhälsa
- måltider
- administrationskostnader.
Möjligheten att få ersättning är därför begränsad. Endast i undantagsfall, och efter särskild prövning, kan ersättning för extra eller kostnader för ett barn eller en elev med behov av särskilt stöd beviljas.
Kostnader som ersätts
Om ovanstående villkor är uppfyllda och om kostnaden bedöms vara extra eller extraordinär, kan kommunen till exempel få ersättning för
- kostnader för extra stöd som beviljats utifrån barnets eller elevens behov
- skolskjuts för särskoleelever
- barn som behöver en särskild assistent för att kunna delta i gruppundervisning på grund av koncentrationssvårigheter och andra symptom efter traumatiska upplevelser
- personalkostnader inklusive sociala avgifter
- anpassningar av till exempel lokaler utifrån barnets eller elevens behov.
Kostnader som inte ersätts
Även om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen exempelvis inte få ersättning för tolkkostnader i samband med undervisningen.
Lämna in en ansökan
Du lämnar in en ansökan om ersättning för utbildningskostnader i efterskott.
Av ansökan ska det framgå
- vilket barn eller vilken elev kostnaderna avser, samt barnets eller elevens dossiernummer
- varför kommunen anser att kostnaden inte täcks av schablonersättningen, samt dokumentation som visar vad som gett upphov till de extra utbildningskostnaderna.
En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom sex månader efter det kvartal som barnet eller eleven har genomgått utbildning eller det kvartal som kommunens extra kostnader uppstått. Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller en gång per termin.
Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten Ansök om statlig ersättning. Om du inte kan nå, eller ännu inte har tillgång till e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett. Det gäller även kommunalförbund som ännu inte kan ansöka via e-tjänsten.
För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se Kontaktuppgifter statlig ersättning.
Det här ska bifogas
Du ska skicka med ett utlåtande eller liknande underlag där det framgår vilka extra kostnader ansökan avser exempelvis
- en kopia av beslut om särskilt stöd, till exempel skolskjuts eller behov av assistent
- en kopia på dokument som styrker kostnaden.
Av ansökan måste det även framgå varför kommunen anser att kostnaden är extra och inte täcks av den schabloniserade ersättningen.
Särskilt om kommunalförbund
Det som står om kommun gäller även kommunalförbund, i de fall kommuner har lämnat över utbildningsansvaret till ett kommunalförbund. Då är det istället kommunalförbundet som är behörigt att ansöka om statlig ersättning. Med kommunalförbund avses även utbildningsförbund eller gymnasieförbund.
Om det är första gången som ett kommunalförbund söker ersättning från Migrationsverket, ska kommunalförbundet särskilt kontakta Migrationsverket för att lämna in underlag som styrker vilka kommuner som överlämnat utbildningsansvaret till kommunalförbundet. Se Kontaktuppgifter statlig ersättning.
Att tänka på
Asylsökande och massflyktingar är enligt lag skyldiga att hålla Migrationsverket uppdaterat om sin vistelseadress. Migrationsverket utgår därför från att den adress som finns registrerad är vistelseadressen tills annat visas.
Om en kommun anser sig vara berättigad till ersättning på grund av att eleven vistats i kommunen är det viktigt att kommunen gör sannolikt att den är hemkommun under den aktuella perioden.
Om ett kommunalförbund anser sig vara berättigat ska förbundet på motsvarande sätt göra sannolikt att någon av de kommuner som kommunalförbundet övertagit utbildningsansvaret för, är hemkommun för berörd gymnasieelev under den aktuella perioden.
Om barnet eller eleven får uppehållstillstånd för bosättning upphör rätten till ersättning från och med den dag personen blir kommunplacerad och utskriven från Migrationsverkets mottagningssystem.
Kommunen kan inte få ersättning för utbildningskostnader för asylsökande barn som bor i en kommun, hos en vårdnadshavare med uppehållstillstånd.
En kommun kan söka statlig ersättning för frivillig undervisning under skollov och för undervisning av så kallade gömda eller papperslösa barn. Dessa ersättningar söks från Skolverket.
Läs mer på Skolverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Utbetalning av ersättning
Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.
Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.
Kommunens uppgiftsskyldighet
Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.
Överklaga beslut
En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.
Blanketter
Länkar till lagar och förordningar
Proposition 1999/00:129, s. 19 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. samt SKL:s cirkulär 09:28 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.