Ersättning för tillståndssökande skolelever
En kommun kan få ersättning för tillståndssökande elevers skolundervisning.
Informationen på denna sida gäller elever som är tillståndssökande.
För mer information om vem som är tillståndssökande, se sidan Personer kommuner och regioner kan få ersättning för.
För information om vad som gäller för asylsökande barn och elever, samt massflyktingar, som får skolundervisning eller är inskriven vid en förskola, se sidan Ersättning för asylsökande barn och elever i förskola och skola.
För information om vad som gäller för barn och elever som har uppehållstillstånd som bevisperson, som får skolundervisning eller är inskriven vid en förskola, se sidan Ersättning för barn och elever i förskola och skola – bevisperson.
Förtydligande om fyraveckorsperiod
Migrationsverkets föreskrift (MIGRF 2020:13) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. anger vad som gäller om fyraveckorsperioder vid ansökan om ersättning för utbildningskostnader. Ett informationsblad är nu framtaget till dig som arbetar inom kommunen med att ansöka om ersättning för barn eller elever i förskola eller skola.
Förtydligande om fyraveckorsperiod Pdf, 356.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Elever som får skolundervisning
Kommuner som ger tillståndssökande elever skolundervisning får ersättning för detta. Kommunen kan även få ersättning för barn som påbörjat gymnasieutbildning före 18 års ålder och som har rätt att fortsätta utbildningen enligt skollagen. Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp per utbildningsform och kalenderår.
Ersättningen kan ges för max tio perioder om fyra veckor under ett kalenderår. Det innebär att kommunen för varje sådan påbörjad period kan få tio procent av nedan angivet årsbelopp. Endast skolgång under höst- och vårtermin ersätts.
Schablonbelopp för 2023
- 104 800 kronor per år för en elev i grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola
- 119 100 kronor per år för en elev i gymnasieskola och gymnasiesärskola.
Schablonbelopp för 2022
- 104 800 kronor per år för en elev i grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola
- 119 100 kronor per år för en elev i gymnasieskola och gymnasiesärskola.
Om barnet eller eleven går på en friskola betalas samma belopp per barn och elev ut till kommunen, som i sin tur ska lämna samma belopp vidare som bidrag till friskolan. Friskolan ska då uppfylla de villkor för rätt till bidrag som finns skollagen.
Kostnader som schablonbeloppen ska täcka
Ersättningen ska täcka de kostnader som kommunen har för utbildningen. Det vill säga
- undervisning
- skolskjuts
- personalkostnader (omsorg och pedagogiskt stöd)
- elevhälsa
- måltider
- administrationskostnader.
Barn och elever förväntas att inrymmas i kommunens ordinarie lokaler. Enligt skollagen ska kommuner alltid fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I vissa fall kan dock ett barn eller en elev behöva extra stöd, eller kommunen kan få extraordinära kostnader för sådan utbildning som inte kunnat förutses, som inte täcks av schablonbeloppet. En kommun kan då söka om ersättning för extra eller extraordinära utbildningskostnader.
Lämna in en ansökan
Det är barnets eller elevens hemkommun som har betalningsansvaret och som därför kan ansöka om statlig ersättning. Du lämnar in en ansökan om ersättning för skolundervisning i efterskott. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom sex månader efter det kvartal som eleven genomgått utbildning. Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller en gång per termin.
Exempel:
En elev har genomgått utbildning under vårterminen 2022, det vill säga kvartal 1 och 2.
Om du söker kvartalsvis, ska ansökan komma in till Migrationsverket senast den 30 september för kvartal 1 och senast den 31 december för kvartal 2.
Om du söker terminsvis, ska ansökan komma in till Migrationsverket senast den 30 september, för att komma in senast inom sex månader från utgången av kvartal 1.
Du ansöker genom att fylla i blanketten
För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.
Att tänka på
- Tillståndssökande är enligt lag skyldiga att hålla Migrationsverket uppdaterat om sin vistelseadress. Migrationsverket utgår därför från att den adress som finns registrerad är vistelseadressen tills annat visas. Om en kommun anser sig vara berättigad till ersättning på grund av att eleven vistats i kommunen är det viktigt att kommunen gör sannolikt att den är hemkommun under den aktuella perioden.
- Om eleven får uppehållstillstånd upphör rätten till ersättning från och med det datumet.
- Kommunen kan inte få ersättning för utbildningskostnader för tillståndssökande barn som bor hos en vårdnadshavare med uppehållstillstånd.
- Om kommunen har frågor om rätten till utbildning samt interkommunal ersättning och ersättning till friskola, hänvisar Migrationsverket till bestämmelserna i skollagen samt till Skolverket och Sveriges kommuner och regioner.
- En kommun kan söka statlig ersättning för frivillig undervisning under skollov och för undervisning av så kallade papperslösa barn, det vill säga barn som vistas i landet utan tillstånd, från Skolverket. Läs mer på Skolverkets webbplats.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Utbetalning av ersättning
Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.
Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.
Kommunens uppgiftsskyldighet
Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.
Överklaga beslut
En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.
Blankett
Länkar till lagar och förordningar
Skollagen (2010:800), 2 kap. 8 a §, 7 kap. 15 §, 16 kap. 37 § och 17 kap. 15 § Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (eller läs mer på Skolverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för vägledning)
Proposition 1999/00:129, s. 19 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
SKR:s cirkulär 09:28 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.