Vanliga frågor och svar för universitet och högskolor

Frågor om intyg och studieavgifter

  • Vilka uppgifter har Migrationsverket tillgång till från Ladoksystemet?

    Följande händelser har Migrationsverket tillgång till från Ladoksystemet:

    • studenten har betalat studieavgift
    • studenten har fått en återbetalning för kurs eller program
    • studenten har inte registrerats i tid
    • studenten har gjort avbrott i sina studier
  • Vilka intyg eller bevis accepterar Migrationsverket när det gäller antagning och betalning av studieavgift?

    Uppgifter från Ladok

    Migrationsverket kontrollerar information som skickas från Ladok till Migrationsverkets system Studentinfo I Studentinfo kan vi bland annat se om den studerande har betalat studieavgiften. Den informationen kan utgöra bevis på betalning av studieavgift.

    Gäststuderande:
    Antagningsbesked

    Studenter kan visa att de är antagna exempelvis genom att skicka in ”Notification of selection results”.

    Migrationsverket accepterar även "Letter of acceptance" som bevis på att man är antagen (observera att detta inte gäller doktorander). Av intyget bör framgå:

    • att det är ett definitivt antagningsbesked och inte endast en nominering till studier
    • om studierna garanterat kommer att bedrivas på heltid, eller om det är så att den sökande själv har möjligheten att välja en mindre kursmängd än 30 hp/termin.
    • den faktiska studieperioden, bland annat så att Migrationsverket kan kontrollera sjukförsäkringens giltighetstid.
    • om delar av utbildningen kommer att ske i annat land än Sverige och i så fall omfattningen av detta
    • om utbildningen har obligatoriska inslag av praktik och i så fall omfattningen av denna
    • om lärosätet har tecknat Student IN-försäkring för studenten.
    • Vid en förlängningsansökan kan ett antagningsbesked från Ladoksystemet räcka som underlag för bedömning om antagningskravet är uppfyllt.

    Doktorander:
    Det formella antagningsbeslutet

    För doktorander behöver Migrationsverket få ta del av det formella antagningsbeslutet. Beslutet ska vara underskrivet både av lärosätet och av studenten. Antagningen måste vara slutgiltig och får inte vara villkorad. Migrationsverket behöver också ta del av ett kompletterande intygPDF gällande doktorandstudierna.

    De ovanstående punkterna ska inte tolkas som de enda sätten att styrka antagning respektive betalning av studieavgift, eftersom fri bevisprövning gäller. Principen om fri bevisprövning kommer till uttryck i 35 kap 1 § rättegångsbalken och innefattar såväl fri bevisföring som fri bevisvärdering. Med fri bevisföring menas att det i princip inte finns några begränsningar i fråga om de källor som får användas som bevis. Det innebär att en sökande har rätt att åberopa all form av bevisning som går att få fram. Fri bevisvärdering innebär i sin tur att Migrationsverket har att fritt avgöra värdet av den bevisning som lagts fram i ärendet.

  • Vad är rekommenderat datum för betalning av studieavgiften?

    Vad gäller studieavgiftsskyldiga studenter är det viktigt att studieavgiften betalas så fort som möjligt. Att studieavgiften har betalats är inget krav för att kunna lämna in sin ansökan, men studieavgiftsskyldiga studenter kan inte beviljas uppehållstillstånd innan studieavgiften betalats. Detta beror på att studenten från Migrationsverkets sida inte ses som slutligt antagen innan detta har skett. Migrationsverket rekommenderar lärosätena att upprätta en tidig deadline för inbetalning av studieavgifterna om uppehållstillståndet ska hinna bli klart innan terminsstart. Det är även viktigt att lärosätena registrerar uppgift om betald studieavgift i Ladok så snart som möjligt.

    Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har i samråd med Migrationsverket rekommenderat den 15 juni och den 15 december som sista betaldag för studier som påbörjas en hösttermin respektive en vårtermin eller närmast påföljande vardag ifall dessa datum infaller på en helgdag (REK 2011:4).

  • Hur hanterar Migrationsverket villkorade antagningsbesked?

    Normalt godtas inte villkorade antagningsbesked. Med villkorat antagningsbesked menas ett antagningsbesked som innehåller vissa villkor för att den studerande ska bli slutligt antagen (t.ex. att ett uppehållstillstånd först ska ha beviljats innan man blir slutligen antagen). Det finns dock ett undantag:

    Ett antagningsbesked till en mastersutbildning eller annan utbildning på avancerad nivå som innehåller förbehållet att sökanden ska styrka slutförda studier på grundnivå kan godtas i de fall där sökanden:

    • befinner sig utanför Sverige, och
    • har betalat studieavgiften.
  • Hur hanterar Migrationsverket delbetalningar av studieavgiften?

    Den första delbetalningen måste avse minst 30 högskolepoäng av en utbildning som avser längre studier än en termin. Detta enligt studieavgiftsförordningen (2010:543) 8 § andra stycket. Om utbildningen avser färre högskolepoäng är delbetalning inte möjlig. Innan avgiften betalats (i enlighet med förordningen) är antagningen inte slutgiltig. Att antagningen är slutgiltig är ett krav för att studenten ska kunna få uppehållstillstånd.

  • Kan Migrationsverket utfärda intyg om att en students ärende är under handläggning, för att möjliggöra ut- och inresor i Sverige?

    Migrationsverket kan inte lämna några sådana intyg. Det finns inga hinder för att lämna Sverige, men om det nya uppehållstillståndet inte är klart riskerar den studerande att inte få komma in i Sverige om denne befinner sig utanför landets gränser. Därför behöver den studerande alltid göra en avvägning mellan risken att inte få ett beslut i tid mot nödvändigheten i resan utanför Sverige. Det är också viktigt att känna till att Migrationsverket inte längre beviljar förturer.

  • Vem bör utfärda studieintyg gällande examensarbete?

    Intyget gällande examensarbete bör vara utfärdat av uppsatshandledaren, eftersom det är den personen som har bäst insyn i examensarbetet.

Frågor om uppehållstillstånd och väntetider

  • Planerar Migrationsverket att översätta beslut till engelska?

    I dagsläget är det inte aktuellt att översätta våra beslut till engelska. Migrationsverket är medvetna om att det kan vara problematiskt för personer som inte kan svenska att få sina beslut bara på svenska.

  • Vilka tillståndstider beviljar Migrationsverket normalt?

  • Kan man resa ut ur Sverige när man väntar på beslut om förlängt uppehållstillstånd?

    Det finns inga hinder för att lämna Sverige, men om det nya uppehållstillståndet inte är klart riskerar den studerande att inte få komma in i Sverige om denne befinner sig utanför landets gränser. Därför behöver den studerande alltid göra en avvägning mellan risken att inte få ett beslut i tid mot nödvändigheten i resan utanför Sverige. Det är också viktigt att känna till att Migrationsverket inte längre beviljar förturer.

    Här kan du hitta information om hur lång tid det har tagit att få ett beslut från Migrationsverket i tidigare ärenden

  • Kan man i undantagsfall få uppehållstillstånd även fast man inte studerar på heltid?

    Som huvudregel ska den sökande bedriva studier i Sverige som motsvarar 30 högskolepoäng per termin. Det är vanligt förekommande att studerande behöver ytterligare tid utöver den ordinarie studietiden för att kunna slutföra sin utbildning. Med hänsyn till det kan det under vissa förutsättningar finnas möjlighet att göra undantag från heltidskravet. Det ska då vara fråga om en situation där

    • den sökande har haft uppehållstillstånd för studier men inte hunnit slutföra sina studier under den ordinarie studietiden
    • den sökande har ansökt om förlängt uppehållstillstånd innan det föregående tillståndet har löpt ut
    • den sökande har lämnat in ett studieintyg från lärosätet med en tydlig och rimlig studieplan, och den sökande har uppfyllt de övriga kraven för uppehållstillstånd.

    Om de ovanstående förutsättningarna uppfylls kan den studerande få ett förlängt uppehållstillstånd även om den mängd studier som återstår inte motsvarar heltidsstudier.

    Att informationen i studieintyget ska vara tydlig innebär att det ska innehålla relevant information för Migrationsverkets prövning, och att det inte ska råda oklarheter om t.ex. förväntat datum för slutförande av studierna. De checklistor för studieintyg som Migrationsverket har tagit fram kan tjäna som vägledning för vilken typ av information som behövs. Att studieplanen ska vara rimlig innebär att den förlängda studietiden inte bör vara oproportionerligt lång i förhållande till den återstående mängden studier.

  • Vad är skillnaden mellan uppehållstillstånd och visering/visum?

    Visering är primärt för kortare vistelser i upp till 90 dagar och utfärdas oftast av ambassader och generalkonsulat. För vistelser längre än 90 dagar krävs uppehållstillstånd.

  • Kan man påbörja sina studier i Sverige i väntan på beslut om ett första uppehållstillstånd?

    Migrationsverket rekommenderar inte att den studerande reser in i Sverige utan att först ha beviljats uppehållstillstånd. Ett första uppehållstillstånd får normalt inte beviljas under tiden som den studerande vistas i Sverige, oavsett om man behöver ett visum eller inte för inresa i Sverige. Om den studerande befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstillstånd prövas kan ansökan komma att avslås, alternativt att den sökande blir tvungen att lämna Sverige inför beslutet.

  • Hur gör man när man vill ansöka om uppehållstillstånd för att söka arbete efter examen? Vilka dokument behöver man lämna in till Migrationsverket?

    Information om detta finner du här (Titta specifikt under Det här ska du skicka med din ansökan)

  • Vilken typ av uppehållstillstånd ska en doktorand eller praktikant som inte är antagen i Sverige men som vill förlägga en del av sina studier eller praktik i Sverige, ansöka om?

    Utbytesdoktorander, praktikanter eller andra studenter som tillfälligt besöker ett lärosäte i Sverige men som inte är antagna till studier här kan inte beviljas uppehållstillstånd för studier. Dessa kan i stället ansöka om uppehållstillstånd för besök. Observera att uppehållstillstånd för besök gäller som längst upp till ett år.

    Den som har behörighet till en forskarutbildning och är utvald att forska i Sverige kan ansöka om
    uppehållstillstånd som gästforskare. 

    Läs mer om uppehållstillstånd för utbytesdoktorander

    Läs mer om uppehållstillstånd för gästforskare

    Läs mer om uppehållstillstånd för oavlönad praktik

  • Hur kan man få information om väntetider, både generellt och för enskilda studenter?

    Generellt kan sägas att om ansökan är komplett vid ansökningstillfället så får man ett beslut snabbare. Det är dock inte möjligt att ge svar på hur länge enskilda personer behöver vänta på ett beslut. Den tid till beslut som anges på Migrationsverkets webbplats beräknas utifrån tidigare avgjorda ärenden. Observera att detta inte är ett löfte om att studenten kommer att få ett beslut inom denna tid. Tiden visar hur lång tid det har tagit för personer med liknande ansökningar att få ett beslut. Informationen uppdateras löpande. Detta innebär att den historiskt genomsnittliga tiden till beslut kan komma att ändras under tiden som Migrationsverket handlägger en ansökan.

    Migrationsverket arbetar för tillfället med e-tjänsten Min Sida för de sökande. Genom att logga in på denna e-tjänst kommer studenten kunna få mer precisa bedömningar på individnivå om när ett beslut kan tänkas tas.

  • Finns det möjlighet att införa tvååriga uppehållstillstånd för studenter på kandidat- och mastersprogram?

    Migrationsverket håller för närvarande på att utreda frågan. I dagsläget är praxis att tillstånd beviljas för ett år i taget.

  • Om en utbildning har en obligatorisk utbytestermin, kan studenten då få uppehållstillstånd i Sverige även för den tiden?

    Nej, eftersom ett villkor för uppehållstillstånd i Sverige är att studierna kräver den sökandes närvaro här. Studenter som planerar att åka till annat land för en utbytestermin bör kontakta det landets myndigheter för att ta reda på vad som krävs för vistelse i det landet.

  • Hur tidigt kan den studerande lämna in en förlängningsansökan?

    Ansökan om förlängning av uppehållstillstånd för studier bör lämnas in medan det nuvarande tillståndet fortfarande gäller, och som tidigast sex månader innan det nuvarande tillståndet slutar gälla. Det är också viktigt att en förlängningsansökan är komplett när den lämnas in.

    En kort beskrivning gällande kraven för en förlängningsansökan

  • Vem beslutar om månadsbeloppet för försörjningskravet?

    Försörjningskravet för de som ansöker om uppehållstillstånd för studier i Sverige grundar sig på gällande prisbasbelopp som bestäms av regeringen. Prisbasbeloppet ändras varje år vid årsskiftet, och därför börjar alltid ändringar av försörjningskravet att gälla från och med den 1 januari.

  • Vad gäller vid en förstagångsansökan för studier kortare än tre månader?

    Vid en förstagångsansökan gällande studier som varar kortare tid än tre månader ska den studerande inte ansöka om uppehållstillstånd, utan istället ansöka om visum. Medborgare i vissa länder får vistas i Sverige i upp till tre månader utan uppehållstillstånd eller visum. Under den tiden är det tillåtet att studera.

    Länder vars medborgare måste ha visum till Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

    Läs mer om att ansöka om visum under Besöka Sverige

Övriga frågor

Sidan senast uppdaterad: 2018-05-15

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre*






Om du vill ställa en fråga till Migrationsverket hittar du kontaktuppgifter under fliken Kontakta oss.