Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen, är lag i Sverige. I barnkonventionen står vilka rättigheter alla barn ska ha. Några av de viktigaste reglerna i barnkonventionen är att alla barn har rätt att leva och utvecklas, att barn har rätt att säga vad de tycker, att barnets bästa alltid ska vara viktigt och att alla barn har samma rättigheter.

Barnkonventionen blev lag i Sverige den 1 januari 2020, men alla svenska myndigheter har varit bundna att följa barnkonventionen ända sedan 1990 när Sverige skrev under den. Riksdagen valde sen att göra barnkonventionen till lag i Sverige för att göra det ännu tydligare att alla svenska myndigheter ska ta hänsyn till reglerna som finns där. Det innebär bland annat att en myndighet som har med barn att göra måste beakta barnets bästa, vilket betyder att de alltid måste tänka på vad som är bäst för barnet.

Migrationsverket och barnkonventionen

Precis som alla andra myndigheter ska Migrationsverket ta hänsyn till vad som är bäst för barnet när vi gör något som påverkar barn. Det gäller till exempel när vi bestämmer om ett barn ska få uppehållstillstånd i Sverige, men det handlar också om att alltid bemöta barn på ett bra sätt och lyssna på vad de har att säga. När barnets ansökan utreds ska handläggaren, så långt det är möjligt, anpassa utredningen med barnet efter barnets ålder, mognad och hälsa. Detta börjar redan från första mötet med barnet. Ett barn som känner förtroende för personalen och förstår vad som händer är mer benäget att säga vad det tycker och till exempel berätta om sina asylskäl.

Att beakta barnets bästa innebär inte alltid att beslutet blir som barnet vill. När vi fattar beslut ska vi lyssna till barnet och tänka på barnets behov, men vi måste också tänka på vad lagen säger om vem som har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Barnkonventionen är en av flera lagar som Migrationsverket måste rätta sig efter. Barnkonventionen säger vilka rättigheter barn ska ha, men den bestämmer inte vem som kan få uppehållstillstånd i Sverige. De reglerna finns i andra lagar. Migrationsverket kan därför komma fram till att det bästa för barnet skulle vara att få uppehållstillstånd, men att det ändå inte finns utrymme för det enligt de lagar som gäller. Då blir svaret nej, även om ett ja hade varit bättre för barnet.

Frågor och svar om barnkonventionen

Alla myndigheter är tvungna att följa barnkonventionen sedan 1990, men sedan barnkonventionen blev lag har Migrationsverket tydligare uppmärksammat barnperspektivet när vi prövar ansökningar. Både Migrationsverket och migrationsdomstolarna arbetar aktivt för att bättre visa hur vi tar hänsyn till barnets bästa i prövningen och att motivera det i våra beslut.

Det beror på barnets situation. Migrationsverket måste ta hänsyn till barnets skäl, ett barn kan till exempel ha andra skäl för uppehållstillstånd än vad föräldrarna har, vilket Migrationsverket måste utreda. Barnets bästa ska väga tungt när Migrationsverket prövar om ett barn har rätt att få uppehållstillstånd, men det betyder inte att barnets bästa alltid väger tyngre än andra skäl. Migrationsverket kan komma fram till att det bästa för barnet vore att få uppehållstillstånd, men att det ändå inte finns utrymme för det enligt de lagar som gäller.

Migrationsverket ska beakta barnets bästa inför alla beslut och åtgärder som rör barn. Vi gör en rättslig prövning av barnets bästa när det finns utrymme att väga in barnets bästa i den aktuella bestämmelsen. Lagen säger till exempel tydligt vem som är flykting och inte, och då kan vi inte väga in vad som är bäst för barnet i den bedömningen. Riskerar barnet inte så kallad skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet kan vi inte ge barnet uppehållstillstånd på grund av skydd, oavsett vad som hade varit bäst för barnet. I andra bestämmelser, så som bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter, har vi ett större utrymme att väga in barnets bästa i vår bedömning. Då är barnets bästa en faktor bland flera som kan leda till ett beslut om uppehållstillstånd.

Nej. Barnkonventionen ger inte i sig rätt till uppehållstillstånd, och den ger inte heller rätt till ett beslut i enlighet med barnets bästa. Därför är det inte ett brott mot barnkonventionen eller andra internationella regler som Sverige ska följa, om ett beslut går mot barnets bästa, så länge Migrationsverket eller domstolen har tagit hänsyn till de reglerna på ett korrekt sätt.

Det kan vara svårt att förstå hur ett beslut som går emot vad barnet själv vill ändå kan vara lagligt enligt barnkonventionen. Det beror på att barnkonventionen säger att myndigheter måste ta hänsyn till vad barnet vill, och bedöma vad som är bäst för barnet, men den kräver inte att vi alltid måste besluta i enlighet med vad barnet vill eller vad som är bäst för barnet.

Riksdagen kräver att Sverige ska ha en reglerad invandring. Därför måste Migrationsverket följa vad utlänningslagen säger om vem som kan få uppehållstillstånd i Sverige, även om det innebär att besluta att ett barn ska utvisas, trots att barnet vill stanna och kanske skulle få det bättre i Sverige än i sitt hemland.

Om du vill veta mer om barnkonventionen och hur det påverkar Migrationsverkets prövning av ärenden som rör barn

Lyssna på Migrationsverkets rättschef när han pratar om barnets bästa i migrationsärenden

Delmi-podden är en podcast om migration och forskning som ges ut av Delegationen för migrationsstudier. I avsnitt sju av Delmi-podden får du höra ett samtal om vad det innebär att barnkonventionen har blivit inkluderad i svensk lag och vilken effekt det har i migrationsärenden som rör barn. Medverkar gör Carl Bexelius, Migrationsverkets rättschef, och Louise Dane, forskare i offentlig rätt.

Avsnitt 7. Barnets bästa i asylärenden – Delmi Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fördjupad information om hur Migrationsverket fattar beslut som rör barn och vad det innebär att beakta barnets bästa

Rättsligt ställningstagande om prövning av barns bästa (RS/009/2020) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rättsligt ställningstagande om att höra barn (RS/010/2020) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du kan hitta fler rättsliga ställningstagande i Migrationsverkets rätts- och landinformationssystem, Lifos Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.