Migrationsverket svarar: Hur lång tid tar det att få arbetstillstånd?
Migrationsverket arbetar för att göra prövningen av arbetstillstånd smidigare och mer förutsägbar. Men hur långa är handläggningstiderna egentligen? Och varför kan man få vänta på tillstånd?
De flesta som söker tillstånd för att få komma till Sverige och arbeta får sin ansökan avgjord inom fyra månader. Men vissa ärenden tar längre tid och myndigheten har vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med det. Målet är att inga ärenden ska ta längre tid än fyra månader, vilket motsvarar den förordningsstyrda handläggningstiden.
Migrationsverket har under några år haft ett snabbspår för de företag som uppfyller vissa krav – det är de så kallade certifierade företagen. Där skulle handläggningstiden vara förutsägbar och kort; tio dagar var det mål som Migrationsverket satte upp för flera år sedan. Andelen certifierade företag växte dock och fyllde inte längre sitt ursprungliga syfte. Därför beslutade Migrationsverket att stänga certifieringssystemet den 15 december 2023. Statistiken nedan kan därför ses som en historisk beskrivning, men kan inte användas för att förutspå framtida handläggningstider. (Textstycke uppdaterad december 2023).
Den här artikeln ska besvara några av de frågor som ofta ställs om prövningen och handläggningstiderna för arbetstillstånd. Om inget annat sägs är siffrorna är baserade på ärenden som avgjorts under 2022.
Hur långa är handläggningstiderna för att få arbetstillstånd?
Under 2022 har handläggningstiderna vuxit i vissa kategorier och i dagsläget kan det till och med inträffa att en sökande får vänta över ett år. Men att några få behöver vänta länge betyder inte att alla måste göra det. Det är stor skillnad mellan olika typer av ärenden.
Första gången eller förlängning
För det första är det stor skillnad mellan den som söker arbetstillstånd för första gången och den som söker förlängt arbetstillstånd. Att få beslut om förlängning tar betydligt längre tid – idag är den genomsnittliga handläggningstiden i ett förlängningsärende 220 dagar, medan ett förstagångsärende tar ungefär hälften så lång tid – i snitt 116 dagar, alltså strax under fyra månader. 70 procent av förstagångsärendena tar kortare tid än fyra månader, medan över 60 procent av förlängningsärendena avgörs efter mer än fyra månader.
Certifierade eller inte
För det andra kan man titta på snabbspåret separat. För certifierade ärenden har genomsnittstiden för förstagångsärenden under flera år legat under en månad; över 80 procent av ärendena avgjordes inom en månad. Under 2022 har genomsnittstiden vuxit till 58 dagar, cirka 30 procent av de certifierade företagens ärenden avgörs inom en månad. Snittet för icke-certifierade företag i förstagångsärenden var under 2022 144 dagar.
Genomsnitt eller median
För det tredje kan man skilja på mediantid och genomsnittstid. Mediantiden för förstagångsansökningar var 52 dagar för ärenden som avgjordes under 2022, medan genomsnittstiden var 116 dagar. För förlängningsärenden var mediantiden 148 dagar, medan genomsnittstiden var 220 dagar. Mediantiderna är överlag kortare än de genomsnittliga handläggningstiderna, vilket syns i handläggningstiderna för arbetstillstånd. Om det finns ett stort antal ärenden med långa handläggningstider kan detta leda till långa genomsnittliga handläggningstider. Då kan det vara bra att komplettera med medianmåttet för att ge en mer nyanserad bild av hur handläggningstiderna har utvecklats.
Slutsats: skillnad mellan olika ärenden
Det är alltså stor skillnad på vilken kategori ärendet tillhör när man söker arbetstillstånd. Det går snabbast att få beslut om man ansöker första gången för ett certifierat företag. Längst tid tar det för icke-certifierade företag att förlänga tillståndet; genomsnittstiden var under 2022 335 dagar, vilket betyder att risken är stor att man måste vänta mer än ett år.
Handläggningstiden för de flesta, nära tre av fyra sökande, som förra året fick arbetstillstånd för första gången i Sverige var under fyra månader. Motsvarande tid vid förlängningsansökningar var klart längre.
Varför har handläggningstiderna ökat?
Hur man än räknar över tid sticker 2022 ut som ett år med växande handläggningstider. Och detta trots att Migrationsverket under lång tid arbetat för snabbare och smidigare prövning av arbetstillståndsärenden. Det finns flera förklaringar till att handläggningstiderna har ökat – en del har Migrationsverket kunnat påverka, andra inte.
- Bemanning. När Ryssland invaderade Ukraina sökte många skydd i Sverige, vilket innebar att myndigheten flyttade resurser inom prövningen. Många som arbetade med arbetstillstånd fick prioritera ukrainska ansökningar om uppehållstillstånd.
- Fler ärenden. Under 2022 inkom 105 000 arbetstillståndsärenden till Migrationsverket, vilket var fler än någonsin tidigare.
- Ny lag 1 juli 2022. Komplexiteten i arbetstillstånd har ökat med ny lagstiftning. Det påverkar inte bara produktiviteten utan skapar också hinder i digitaliseringen som pågår på myndigheten för att effektivisera prövningen.
- Pass i original. För att leva upp till kraven på identitetskontroll införde Migrationsverket förra året nya rutiner som innebär att en sökande ska visa upp pass i original när de ansöker om tillstånd. Det väntas få genomslag i form av längre handläggningstider för dem som söker arbetstillstånd första gången och som nu måste ta sig till en ambassad och visa upp sitt pass för att kunna få uppehållstillstånd.
Vad gör Migrationsverket nu?
För att komma tillrätta med handläggningstiderna i arbetstillståndsärenden har Migrationsverket vidtagit en rad åtgärder. Den enskilt viktigaste åtgärden är att öka antalet personer som arbetar med arbetstillstånd, och under förra året ökade bemanningen från 200 till 300 personer i prövningen.
Vidare har en fokusgrupp inrättats för att se över hela systemet och identifiera förbättringar – där har medarbetare från prövningen en given roll. Digitaliseringen är också en viktig komponent för att göra ansökningsprocessen snabbare, smidigare och mer lättillgänglig för sökanden.
Parallellt arbetar Migrationsverket tillsammans med näringslivet för att vidta de åtgärder som faktiskt efterfrågas. Bland annat finns en extern referensgrupp där det förs en dialog om det ansträngda läget inom arbetstillstånd och olika vägval framåt.