2017-02-07

Migrationsverket klarade i huvudsak uppdraget hösten 2015

Migrationsverket klarade i huvudsak sitt uppdrag under hösten 2015. Men samarbetet med andra myndigheter kan bli bättre liksom beredskapen. Det är Riksrevisionens slutsats efter att ha granskat myndigheternas beredskap och hantering under den exceptionella flyktingsituationen.

När Sverige tog emot närmare 163 000 asylsökande, varav hälften under ett par månader på hösten, innebar det en stor påfrestning för hela samhället. Inte minst för Migrationsverket som hade ansvaret för att registrera och ordna boende åt det rekordstora antalet asylsökande.

Saknar motsvarighet i modern tid

I syfte att ge kunskap om händelseförloppet och dra lärdom av det som hände har Riksrevisionen granskat Migrationsverkets, regeringens och övriga berörda myndigheters beredskap och hantering av situationen.

Slutsatserna presenteras i en rapport som publiceras i dag, den 7 februari.

– Det var en situation som saknar motsvarighet i modern tid. Det är positivt att få en sådan här genomlysning av hur beredskapen och hanteringen fungerade så att vi kan lära oss av det inför framtiden, säger vikarierande generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Klarade i huvudsak kärnuppdraget

Enligt Riksrevisionen fullföljde Migrationsverket och MSB huvudsak sina kärnuppdrag men det fanns stundtals brister i den gemensamma hanteringen. Det haltande samarbetet förklaras bland annat av att få aktörer hade vana av att samverka i en så stor, utdragen och komplex händelse.

­– Vi får bekräftat att vi faktiskt klarade vårt uppdrag att under de exceptionella svåra och pressade omständigheter som rådde. Det var tack vare den fantastiska insatsen av våra medarbetare, säger Mikael Ribbenvik.

Behov av bättre samverkan

Men det finns också saker som kunde ha gjorts bättre, framför allt hade Migrationsverket kunnat ha en bättre och smidigare samverkan med andra. I rapporten konstaterar Riksrevisionenockså att  prioriteringen av ankomstboende och en första förenklad registrering var rimlig, men att det också hade ett pris eftersom det bland annat innebar att prövningen fick stå tillbaka under tiden.

En annan iakttagelse är att MSB tillhandahöll stöd till Migrationsverket – men inte alltid det som önskades.

Kapaciteten sviktade

När det gäller Migrationsverkets beredskap noteras att myndigheten har arbetat för att öka beredskapen under flera år men att planeringen i praktiken inte höll hösten 2015 då verket under en kort period inte kunde garantera alla tak över huvudet inom ramen för upphandlingsregelverket. Orsaken till det är att antalet sökande låg kvar på en så hög nivå under så lång tid, menar Mikael Ribbenvik.

­– Det som hände var att kapaciteten i form av tillgängliga boenden till slut slog i taket. Vår beredskaps­plan var utformad för att vi skulle kunna klara ett scenario med upp till 16 000 sökande en enskild vecka, inte för ett så långdraget förlopp som det här. Det kan inte en enskild myndighet hantera inom ramen för sin beredskapsplanering.

Ny beredskapsplan ger bättre stöd 

Riksrevisionen skriver att beredskapen att ta emot asylsökande inte kan avgränsas till en fråga för Migrationsverkets egen planering, utan att det ytterst handlar om samhällets samlade kapacitet. Riksrevisionen konstaterar också att Migrationsverket har tagit fram en ny beredskapsplan som kan underlätta vid kommande liknande situationer. Rådet till myndigheten är att förankra den nya beredskaps­planen inom myndigheten, i Regeringskansliet och hos andra aktörer. Granskarna vill också att verket genomföra regelbundna övningar och utbildningar med berörda aktörer.

Regelverket inte anpassat till situationen

Ett annat råd till Migrationsverket är att tillsammans med Polismyndigheten utreda händelserna vid Malmömässan i ljuset av utlänningslagens bestämmelser om frihetsberövande. Enligt uppgift kunde personer som befann sig där uppfatta vistelsen som ett frihetsberövande. Riksrevisionen konstaterar att regelverket inte är anpassat för situationen som uppstod hösten 2015.

Läs hela rapporten Lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 – beredskap och hantering (RiR 2017:4) härlänk till annan webbplats.