2017-03-07

I sommar tar Sverige emot knappt 3 800 asylsökande från Italien och Grekland

I mitten av juni ska Sverige börja ta emot omplacerade asylsökande från Grekland och Italien. Under perioden 16 juni-26 september ska 3 766 personer överföras hit.
   – Sverige kommer att göra en viktig insats för människor som befinner sig i en svår humanitär situation i Grekland och Italien. Dessa länder behöver dessutom av­lastning, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.

Hittills har 13 546 asylsökande från Grekland och Italien omplacerats till olika EU-länder samt Norge och Schweiz. Överföringen av omplacerade tog fart i höstas och har fortsatt även nu under 2017. De två länder som har tagit emot flest omplacerade är Frankrike (2 758) och Tyskland (2 626). Men det är små länder som Malta, Luxemburg, Finland och de baltiska staterna som hittills uppfyllt störst andel av sina omplaceringskvoter. Tre länder – Ungern, Polen och Österrike – har ännu inte tagit en enda omplacerad asylsökande.

Sverige fick uppskov under ett år

I samband med att Sverige tog emot så många asylsökande hösten 2015 beslutade EU att ge vårt land ett års uppskov med att ta emot omplacerade asylsökande*. Uppskovet löper ut den 16 juni i år och då är det dags för oss att ta emot vår kvot av omplacerade: 2 378 personer från Grekland och 1 388 från Italien.

När EU fattade beslut om omplacering i september 2015 skulle 160 000 asylsökande omplaceras från Grekland och Italien under två år. Nu har det visat sig att antalet asylsökande som omfattas av omplaceringsbesluten är lägre än beräknat, men det är oklart hur många det rör sig om.

Planen är att i sommar ska 250 asylsökande att flygas till Sverige varje vecka. Senast den 26 september ska arbetet med alla omplaceringarna vara påbörjat enligt EU:s beslut. Men innan de startar är det många förberedelser som ska göras. På Migrationsverket är arbetet i full gång i de tre regioner som ska ta emot de omplacerade: Mitt, Nord och Öst. Dessutom ansvarar ett team inom region Stockholm för att förbereda överföringarna.

Säkerhetspolisen kontrollerar alla asylsökande

De asylsökande kan inte välja vilket land de ska omplaceras till och länderna som tar emot kan inte heller välja vilka individer de ska ta emot. Det är endast om det finns hot mot mottagarlandets säkerhet eller starka skäl att misstänka att den sökande begått krigsbrott eller brott mot mänskligheten som en omplacering ställs in. Här i Sverige kontrollerar Säkerhetspolisen alla asylsökande innan de får klartecken att flyga hit.

I alla regioner som ska ta emot omplacerade sökande finns det flygplats, asylprövning och större boenden. Migrationsverket ska pröva de omplacerades skyddsskäl på samma sätt som i övriga asylärenden. Den enda skillnaden är att deras ärenden kommer att prövas utan någon längre väntetid.

– De har redan väntat mycket länge under svåra förhållanden i Grekland och Italien. Nu är det viktigt att de snabbt får besked i sina ärenden så de kan gå vidare med sina liv, säger Louise Weber, som leder Migrationsverkets arbete med det svenska omplaceringsuppdraget.

Eritreaner och syrier till Sverige

Enligt EU:s beslut ska de asylsökande som omplaceras från Italien och Grekland tillhöra nationaliteter som enligt genomsnittet i EU beviljas uppehållstillstånd i 75 procent av ärenden. Denna statistik uppdateras kvartalsvis.

– Detta innebär att Sverige i huvudsak kommer att ta emot syrier från Grekland och eritreaner från Italien. Det är två grupper där nästan alla beviljas tillstånd, men även för dem gäller den tillfälliga lagens vanliga regler. De räknas inte som kvotflyktingar som kan få permanenta uppehållstillstånd direkt, säger Louise Weber.

Snabb utflyttning till kommuner

Innan de asylsökande flyger till Sverige kommer att de få information om Sverige och vad som väntar dem här. Det är organisationen IOM** som ska hålla i den informationen och IOM bokar också flygresorna. I Sverige är det meningen att de asylsökande snabbt ska få beslut i sina asylärenden, normalt högst fem arbetsdagar efter utredningen. De som får uppehållstillstånd ska sedan vara prioriterade för att få plats i en kommun.

Louise Weber tror att omplaceringar via EU kan vara början på ett nytt sätt att hjälpa utsatta människor. Dessutom förhandlar man inom EU just nu ett nytt förslag till Dublinförordning.

– Där föreslår man bland annat att om det kommer ett oproportionerligt stort antal asylsökande till ett medlemsland kan en omplaceringsmekanism automatiskt aktiveras för att fördela asylsökande till alla EU:s medlemsstater. Hur lång tid förhandlingarna tar och hur den slutliga texten kommer att se ut är dock osäkert, säger Caroline Klamer, expert på Migrationsverkets internationella avdelning.

* Men redan i oktober 2015 tog Sverige emot 39 eritreaner som omplacerades under ett pilotprojekt.

** International Organization for Migration (IOM) ingår i FN-system och arbetar med migrationsfrågor i nära samarbete med statliga, mellanstatliga och frivilliga organisationer. Migrationsverket har ett nära samarbete med IOM, bland annat inom områdena kvotuttagningar, vidarebosättning, återvändande och återetableringsstöd.