2017-03-08

Så arbetar Migrationsverkets återvändandesambandsman i Kabul

Kjell-Terje Torvik är tillfälligt hemma i Sverige. Annars arbetar han sedan årsskiftet som återvändandesambandsman i Kabul, Afghanistan.
– Det jag har sett hittills visar att det går att återvända till Afghanistan, säger han.

I 15 år har Kjell-Terje Torvik arbetat med återvändandefrågor på Migrationsverket. Under 2017 är han tjänstledig från sitt vanliga arbete för att på plats i Kabul underlätta återvändandet för personer med utvisningsbeslut. Han är nu anställd av Migrationsverkets internationella avdelning för att arbeta i Afghanistan inom ramen för EU-projektet EURLO*.

– Jag har ingen direktkontakt med de enskilda individerna. Mitt jobb går ut på att förmå myndigheter och organisationer i Afghanistan att samverka så bra som möjligt när de hjälper personer som återvänder. Det innebär också att jag ofta finns på flygplatsen när utvisade från Sverige anländer – i fall mottagandet skulle krångla på något sätt, berättar han.

Unga vuxna får särskilt mottagande

En stor grupp bland återvändarna som kommer från Sverige* är unga vuxna. Enligt Kjell-Terje Torvik finns det ett bra mottagande för dem den första tiden.

– Vid behov blir de hämtade på flygplatsen av IOM *och körs till ett boende med 100 platser där de kan vara de första två veckorna. Sedan får de möjlighet att träffa en handledare som hjälper dem att ordna bostad och arbete. Det är svårt att få avlönade jobb, så ofta handlar det om att starta en liten rörelse.

Dessutom finns det en grupp unga återvändare som reser vidare till sina familjer i Iran.

Alla vuxna som återvänder självmant har möjlighet att ansöka om ett återetableringsstöd på 30 000 kronor per person eller max 75 000 kr för en familj. De kan dessutom få stödinsatser via EU-programmet ERIN*** till ett värde av max 2 500 euro per person som syftar till att hjälpa den som återvänder att etablera sig i Afghanistan. Det handlar främst om olika åtgärder som kan skapa egen försörjning som lärlingsutbildning, arbetspraktik och stöd till att starta eget företag, läs mer om det i ett faktablad för återvändare. Sverige är det EU-land som ger mest stöd till människor som återvänder till Afghanistan.

Alla återvändare kan få bidrag

Personer som återvänder till Afghanistan med tvång, det vill säga genom polisens försorg, kan också få stödinsatser från ERIN-programmet även om de inte är lika omfattande. Värdet är högst 2 000 euro per person.

Det finns även ensamkommande afghanska barn som återvänder självmant. De flesta av dem har tagit tillbaka sina asylansökningar, läs mer om det i en tidigare artikel. Även barn kan få både ett återetableringsstöd, högst 15 000 kronor, och reintegreringsstöd när de återvänder till Afghanistan.

– Barnen tas emot av sina familjer eller andra släktingar strax utanför flygplatsen. Min erfarenhet är att de då får ett varmt mottagande, berättar Kjell-Terje Torvik.

Svår situation i landet

Afghanistan är ett svårt land att bo i, både på grund av den stora fattigdomen och det svåra säkerhetsläget. Därför bor Kjell-Terje Torvik inne på den svenska ambassaden i Kabul som har mycket stränga säkerhetsföreskrifter. Där bor också Polisens återvändandesambandsman som huvudsakligen arbetar med personer som återvänder med tvång. Kjell-Terje Torvik har i stället fokus på personer som återvänder självmant.

Drabbas även de afghanerna som återvänder till Kabul av talibanrörelsens attacker?

– I Kabul riktar talibanrörelsen sina angrepp framför allt mot de afghanska säkerhetsstyrkorna, de afghanska myndigheterna och mål som anses representera västliga intressen. Det finns dock en viss risk att vanliga afghaner, som inte har något otalt med rörelsen, drabbas om de råkar befinna sig i närheten när en attack genomförs mot dessa mål.

Under förra året skedde några attentat i Kabul som riktade sig mot rent civila shiamuslimer, men i dessa fall är det IS som bedöms ha legat bakom attackerna och inte talibanrörelsen.

Kjell-Terje Torvik berättar att återvändarna från Sverige inte syns i folkvimlet eftersom många andra också är västerländskt klädda. Men de skiljer ut sig genom dialekten eftersom många har bott länge Iran.

Under årets första nio veckor återvände 60 personer självmant från Sverige till Afghanistan. Av dem var 8 ensamkommande barn.

* Kjell-Terje Torviks arbete i Kabul finansieras av EURLO — European Union Return Liaison Officers.För närvarande deltar 17 länder i EURLO-projektet: Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Rumänien, Storbritannien, Sverige, Schweiz, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Bild på AMIF-fondens särskilda EU-flagga med text under.

Syftet med projektet är att öka samarbetet mellan de deltagande länderna och att utveckla ett gemensamt arbetssätt för återvändande till länder utanför EU. Projektet placerar dessutom sambandsmän i aktuella länder. Tanken är att de ska kunna underlätta återvändande och knyta närmare kontakter med de lokala myndigheterna. Projektet finansieras av EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF).

** International Organization for Migration (IOM) är en del av FN-systemet och arbetar med migrationsfrågori nära samarbete med statliga, mellanstatliga och frivilliga organisationer. Migrationsverket har ett nära samarbete med IOM, bland annat inom områdena kvotuttagningar, vidarebosättning, återvändande och återetableringsstöd.

ERIN-fondens vinjett.

*** European Reintegration Network (ERIN) är ett europeiskt samarbetsprogram vars syfte är att främja ett hållbart återvändande och reintegrering av personer utanför EU som har fått avslag på asylansökan och inte har laglig rätt att vistas i EU:s medlemsstater. ERIN-programmet delfinansieras av EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF).