2017-04-12

Så arbetar Migrationsverket för att upptäcka personer med koppling till terror eller krigsbrott

En person som söker asyl i Sverige eller i andra europeiska stater har inte rätt till asyl om han eller hon har begått eller kan misstänkas för allvarliga brott.

Exempel på sådana är folkrättsbrott som krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. Det gäller även personer som utgör en fara för rikets säkerhet.

Migrationsverket har sedan några år tillbaka ett nära samarbete med polis och åklagare för att tillsammans verka för att krigsförbrytare och personer med kopplingar till terrorism inte ska undgå rättvisan.

När Migrationsverket gör en asylutredning informeras Säkerhetspolisen, om det uppstår misstankar om att personen har deltagit i krigsförbrytelser eller har kopplingar till terrorhandlingar/nätverk.

Specialister

Det finns regionala operativa kontaktpersoner som har fortlöpande kontakt med Säkerhetspolisen i enskilda ärenden för att hjälpa dem i arbetet med att hantera potentiella säkerhetshot. I var och en av Migrationsverkets sex regioner finns även tydliga rutiner för hur ärenden föredras för Säkerhetspolisen.

Det finns även ett 30-tal särskilda specialister som i enskilda ärenden stöttar handläggare och beslutsfattare i arbetet med att upptäcka bland annat säkerhetshot och att handlägga dessa ofta komplexa ärenden.

Det räcker med svaga indikationer på att en person eventuellt kan utgöra ett hot för att Migrationsverket ska informera Säkerhetspolisen och be dem överväga att närmare utreda ärendet.

Utmaningen som Migrationsverket, och för den delen även andra länder har, är att upptäcka personer och gärningar när dessa personer har mycket starka skäl att undanhålla viktig information för svenska myndigheter.

Ärenden ökar

Under 2014 skickade Migrationsverket ett hundratal formella remisser till Säkerhetspolisen i ärenden som gällde uppehållstillstånd. Motsvarande siffra för 2015 var 461. För 2016 steg den till cirka 740.

Säkerhetspolisens yttranden till Migrationsverket, där de av skäl som exempelvis rör rikets säkerhet rekommenderar att en person inte bör beviljas uppehållstillstånd eller bör utvisas, ökar stadigt. Verkets anmälningar till polisens Krigsbrottskommission om bland annat misstänkta krigsförbrytelser, ökade från cirka 20 år 2015 till 43 i fjol.

Migrationsverket fattade under förra året beslut om att neka asyl i ett 70-tal ärenden. Detta är en markant ökning från de 20-tal per år som tidigare uteslutits från asyl.

Utöver detta har Migrationsverket nyligen framfört till Justitiedepartementet att verket önskar ett mer kraftfullt regelverk för att kunna återkalla ett uppehållstillstånd av skäl som rör rikets säkerhet, exempelvis terrorrelaterad verksamhet.

Svårt verkställa utvisningar

En annan utmaning är möjligheten att avlägsna de personer som utgör ett hot eller kan misstänkas har begått sådana brott som gör att de utesluts från rätten att få asyl i Sverige.

Sverige och övriga EU är här bundna av konventionsförpliktelser som innebär att det i princip inte går att verkställa utvisningsbeslut som rör personer som riskerar tortyr eller omänsklig behandling vid ett återvändande.

Migrationsverket har sedan en tid tillbaka satt stopp för korta, tidsbegränsade uppehållstillstånd när en person visserligen utgör en fara för rikets säkerhet och egentligen ska utvisas, men det råder verkställighetshinder.

Orsaken är att det tillfälliga uppehållstillståndet gjorde det möjligt för personen att i vissa fall kunna resa ut och in i andra länder. Personer i denna kategori beviljades även samma förmåner och rättigheter som de som får uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande. Sådana personer får numera i stället anstånd med sin utvisning.

Kort film

Se gärna Migrationsverkets korta film på Facebook om myndighetens samarbete Säkerhetspolisenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster