2017-05-10

Svenska migrationsdebatten i fokus på MIG Talks avslutande panelsamtal

Både individen och samhället betalar priset för en ensidig skildring av migrations­frågorna. En kunskapsbaserad debatt som ger plats för fler röster, bilder och aspekter av migrationen till Sverige efterlystes av många deltagare i MIG Talks avslutande panelsamtal, arrangerat av Migrationsverket och Nordiska museet.

Bild på medverkande i MIG Talks panelsamtal den 21 april.

Medverkande i MIG Talks panelsamtal den 21 april på Nordiska museet: företrädare från akademi, medier, kultur, myndigheter och människorna som själva har migrerat. Foto: Peter Segemark

Hur syns och hörs de som har flyttat till Sverige i det offentliga samtalet och media? Varför ser migrationsdebatten ut som den gör? Vad får det för konsekvenser och vad är vägen vidare? Det var fokus för ett panelsamtal mellan nya invånare som har deltagit i kommunikationssatsningen MIG Talks och företrädare från akademi, medier, kultur och myndigheter.

Alireza Ahmadi, Mariana Kasses och Jihad Eshmawi, tre av deltagarna i MIG Talks, berättade om hur de fått klä skott för mediebilder och en samhällsdebatt som till stora delar förs utan medverkan av människorna som migrerat till Sverige.

– När jag kom hit för fyra år sedan kategoriserades jag som ensamkommande flyktingbarn. I dag stämplas jag fortfarande som det. Hur länge till ska jag fortsätta behöva göra det? Det frågade sig entreprenören och föreläsaren Alireza Ahmadi. Han beskrev vidare hur hans kompetenser och personliga berättelse skyms bakom mediernas fokus på siffror och problem.

– Trots att du är fullt kapabel att bli en fungerande samhällsinvånare som bidrar till Sverige börjar samhället att betrakta dig som en belastning snarare än en resurs, sade Alireza Ahmadi.

Jihad Eshmawi, verksamhetsutvecklare på Hyresgäst­föreningen, nämnde sitt eget förnamn som exempel på vad mediernas ensidighet kan innebära.

– I Sverige finns den gängse uppfattningen att Jihad betyder heligt krig för religionens skull, vilket är ett resultat av medias rapportering. I själva verket betyder ordet framförallt självrannsakan, förklarade Jihad Eshmawi.

Filmfotografen Mariana Kasses som flyttade till Sverige för kärlekens skull, påtalade vanligt förekommande skildringar av människor som migrerar.

– Svartvita bilder i media, där migranten antingen porträtteras som en kriminell människa eller en hjälte, är en förlegad representation som måste uppdateras, sade Mariana Kasses. Hon pekade även på att många flyttar till Sverige av familjeskäl, liksom hon själv, men att den delen av migrationen knappt syns.

Polariserad debatt och kunskapsluckor

– När vi pratar om migrationsfrågan pratar vi egentligen inte om migrationsfrågan utan om flykting­frågan, sade Robert Englund, projektledare för webbplatsen Migrationsinfo.se. Han pekade på hur slagsidan mot asyl- och flyktingfrågor har bidragit till nya och skarpare konfliktlinjer, och hur det har skapat ett hårdare debattklimat som gjort det svårare att föra seriösa diskussioner i frågorna.

Mikael Ribbenvik, vikarierande generaldirektör på Migrationsverket ansåg att både samhällsdebattörer, politiker och medier bidrar till en ytterlighetsdebatt.

– Jag kan inte påminna mig någon annan fråga som är så extremt polariserad. Vi har till exempel inte en skattedebatt som handlar om noll eller hundra procent.

Karl Dalén, ansvarig för sociala medier på DN, beskrev hur den stora teknikomvandlingen är en del av polariseringen. Nyheter konsumeras i allt större utsträckning i de egna sociala medieflödena. De som misstror traditionella medier och myndigheter söker sin information på digitala plattformar där de får sina åsikter och verklighetsuppfattningar bekräftade.

Skildringar av migration och vilken information människor tar till sig får konsekvenser, bland annat i form av olika kunskapsglapp i migrationsfrågan.

Kristof Tamas, kanslichef vid Delegationen för migrationsstudier, Delmi, pekade på en studie som bland annat undersökt vad människor vet om omfattningen av migrationen till Sverige. Resultatet visade att de svarande trodde att migrationen var långt större än den faktiskt är. I synnerhet invandrarkritiska personer tror att det kommer fler människor än det faktiskt gör, medan de som är positiva till invandring har en säkrare verklighetsuppfattning, enligt Kristof Tamas.

Filmproducenter Karolina Berkell som återvänt till Sverige efter mer än tio år utomlands belyste att migration ofta sammankopplas med problem i det stora antalet nätverk som finns för utlandssvenskar.

– Mediers bilder sprids snabbt i dessa forum, men ofta saknas kunskap och fakta hos dem som sprider uppgifterna, sade hon. För att skapa en motpol till den negativa informationen och ge praktiskt stöd till hemvändare, startade hon startade Facebookgruppen ”Swedes back home”.

Migrationen bortom rubrikerna

Panelens deltagare delade synen att migrationsbevakningen missar många aspekter och delar av migrationen. Som exempel diskuterades anknytning till nära anhörig som historiskt sett och i dag är det vanligaste skälet för att människor flyttar till Sverige från länder utanför EU/EES-området.

Annika Rosén, prefekt vid Malmö högskola, erbjöd olika teorier om varför det både talas, debatteras och forskas mindre om denna form av migration. Hon pekade bland annat på juridikens konstruktion och mer strukturella skäl. Föreställningar om den produktive respektive den reproducerande migranten kan få betydelse för vad som anses intressant att synliggöra och vad som förpassas till den privata sfären.

Bild av tre personer som deltog i paneldebatten.

– Vi som utgör migrationen omtalas och syns i fina initiativ som MIG Talks, men i övrigt är vi rätt osynliga, sade Jihad Eshmawi, en av deltagarna i MIG Talks.

Trots att återinvandring också är en betydande del av migrationen till Sverige tillhör hemvändarna en grupp som det inte syns eller hörs så mycket om. Det belyste Karolina Berkell-Kirk i likhet med andra hemvändare som har deltagit i MIG Talks.

– Det antas ibland att vi som återvänder inte stöter på några utmaningar men hemvändandet är absolut inte smärtfritt, tyckte Karolina Berkell-Kirk.

Heike Graf, docent i medier och kommunikation vid Södertörns högskola, framhöll att medier inte kan spegla hela verkligheten och belyste vilka dramaturgiska grepp som medierna använder för att appellera till en stor allmänhet. Negativa saker, konflikter känslor, dramatik och närhetsprincipen hör till det som skapar uppmärksamhet, menade Heike Graf.

Jihad Eshmawi invände att medier likväl borde ta ett större ansvar för hur de genom sin rapportering påverkar människors förståelse i migrationsfrågorna.

Delade meningar om mediernas ansvar

I frågan om vilket specifikt ansvar medierna har för att skapa förutsättningar för människor att få en mer helhetlig bild gick meningarna isär.

Judit Ek, nyhetschef på SVT, framhöll att satsningar som MIG Talks, som belyser all migration till Sverige och ger röst åt människor som har flyttat hit av olika skäl, är intressant och viktigt samhälls­kunskap, men pekade på hur medielogiken styr vad som får utrymme.

– Vi måste ha en vinkel för en nyhet. Vad har hänt? Var är skärningspunkten och brännpunkten? Hon menade att det framförallt är den asyl- och flyktingrelaterade migrationen som skapar en story och som i första hand kvalar in på det lilla utrymme som finns för nyheter.

Det invändes att brännpunkterna egentligen återfinns i all migration eftersom flytten till ett nytt land alltid involverar problem och möjligheter. Det är inte enbart asylsökande och flyktingar som möter utmaningar.

Mikael Ribbenvik ställde sig kritisk till en rapportering som styrs av jakten på storyn.

– Då blir det inte en kunskapsbaserad debatt. Om medier inte har ingången att vara samhällsbildande överlåts den uppgiften åt skolan. Det måste finnas en annan kunskapsförmedling i samhället än skolan, och jag anser att medier har det ansvaret, men ser ofta att medier inte tar det, sade Mikael Ribbenvik.

Maja Dahl på Arena Idé påminde om att medier är mer än nyhetsrapportering. Det finns många platser, såsom kultursidorna i dagstidningarna, som bättre kan synliggöra att migration ser ut på så många olika sätt och ge röst åt en större bredd av människor som har flyttat till Sverige, resonerade hon.

Vare sig medier eller politiker har hanterat migrationsfrågorna som man kan kräva, ansåg frilans­journalisten Lasse Granestad, och menade att medierna i alla lägen måste sträva efter sanning, relevans, balans och konsekvensneutralitet.

Migration – vår tids stora berättelse

– Om 100 år från i dag tror jag den samtid vi nu genomlever ännu tydligare kommer att ramas in och förstås utifrån det som har vuxit fram i spåren av migrationen till Sverige och i världen. Migration är inte bara en av mänsklighetens viktigaste berättelser, det är även vår tids stora berättelse, sade Lisa Söderlindh, initiativtagaren och ansvarig för MIG Talks.

– Rösterna hos de 100 människor som har deltagit i MIG Talks ger inte bara kunskap om drivkrafterna och skälen bakom migrationen till Sverige; de erbjuder en unik skildring för alla som bättre vill förstå vår samtid. Tillsammans utgör dessa intervjuporträtt den stora berättelsen om Sverige som även kastar ljus över vår omvärld. Världen bor i Sverige och Sverige bor i världen, fortsatte Lisa Söderlindh.

– Som museum ska vi självklart inte bara dokumentera och ägna oss åt det svenska eller det nordiska utan även de sociala och kulturella rörligheter som vi ser omkring oss, sade Jonas Engman, etnolog och arkivchef på Nordiska museet.

– Det finns ett enormt värde i berättelsen som form och berättelserna som MIG Talks tillgängliggör. De ger möjlighet att berätta om personliga erfarenheter och de upplevelser som människor har som individer i sina vardagsliv, vilket vi kommer kunna omsätta i böcker, artiklar och utställningar, fortsatte han.

Behovet av motvikter till medielogiken

David Landes, innehållschef på nättidningen the Local lyfte fram betydelsen av att motarbeta stereo­typa mediebilder genom nyanserade reportage och berättelser där människor själva kommer till tals.

– Om man inte har flera källor och inte gör dem tillgängliga genom initiativ som MIG Talks och Nordiska museet får man aldrig det breda perspektivet och då hamnar alla i sin egen automatiserade bild och verklighetsuppfattning, fortsatte han.

– Den här typen av satsningar är också väldigt viktiga, fortsatte han, för att få människor att tänka utifrån ett mänskligt perspektiv och se bakom rubrikerna och siffrorna. Det handlar om människor och människor har i alla tider varit i rörelse och på flykt. Det är lätt att glömma bort det i all nyhetshetshets.

Mats Nilsson, teamledare på undervisningsförlaget Clio Online inom Bonnier Education, belyste vikten av källkritik och berättade varför MIG Talks har inkluderats i deras digitala läromedel som riktar sig till högstadieskolor runt om i Sverige.

– För att källkritik ska bli framgångsrik i skolan så ser jag att vi behöver lotsa barnen från att ha väldigt enkla perspektiv omkring vi och dem – svenskar och invandrare – till att nyansera sin begreppsapparat. MIG Talks ger en möjlighet till det, sade Mats Nilsson.

Han framhöll att samhällskunskapsundervisningen på många skolor är inriktad på det som rapporteras i medierna, och att det som är aktuellt just nu ofta får stort utrymme.

– Det handlar om att försöka ta ett steg tillbaka och ge en mer objektiv bild för att skapa en motvikt till medielogikens bild.

Minskade kunskapsglapp och mångsidigare skildringar

De som har flyttat till Sverige tillhör det stora antal människor som i större utsträckning behöver komma till tals i olika offentliga rum. Det förordade kultur- och medieprofilen Kerstin Brunnberg med flera. Hon menade även att det är viktigt att redaktörsstyrda medier som befinner sig inom det pressetiska systemet är bra på sociala medier och skapar förutsättningar för det digitala läsandet.

Suad Ali, expert vid Migrationsverket, förordade en rättvisande porträttrering av människor och att det nu mer än någonsin behövs fakta.

– Det handlar inte om att lyfta negativa eller positiva berättelser utan om att utgå från fakta och skapa förutsättningar för en kunskapsbaserad och inkluderande debatt, betonade hon.

– Vad vi skulle behöva från alla som deltar i debatten och med rösten hos de som migrerar, är en mer sansad mittfåra, sade Mikael Ribbenvik.

Jihad Eshmawi rekommenderade journalister att tänka efter mer innan de tillskriver ord negativa värdeladdningar.

– Vi ska bli ännu mer noggranna när det gäller fakta och behöver ge en heltäckande bild, det tar jag med mig härifrån, sade Karl Dalén på DN. Vi måste få fram en mångfald i vanliga rapporteringen. I det ingår att ta fram fall som inte bara ger fakta men även insikter om att det är individer det handlar om, sade han.

– Media och andra skapar bilder, men frågan är hur vi förstår mångfald och det som är främmande. Det undrade musikproducenten Mark Schellhas som deltagit i MIG Talks. Han påminde om den större berättelsen om mänskligheten och människans gemensamma ursprung.

– När du flyttar till ett nytt land är du på engelska en foreigner som refererar till att du är foreign, eller främmande. Jag föddes i Sydafrika och är en foreigner här, men jag representerar era förfäder för 200 000 år sedan. Vi kommer alla ursprungligen från Afrika och vi är alla migranter, sade Mark Schellhas.

Deepak Kamboj som flyttade till Sverige för ett jobb inom datarådgivning belyste hur digitaliseringen och migration är dominerande utvecklingskrafter som kännetecknar vår samtid.

– Vi lever i en digital värld och tillhör en digital generation. Migration i alla dess former kommer att öka. Det bästa sättet vi kan möta utvecklingen är att ta tillvara på talangerna som migrationen för med sig. Vi kan och behöver samarbeta för att tillsammans bygga ett bättre samhälle, sade han.

Se och hör hela panelsamtaletlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

100 porträttbilder på 100 människor som flyttade till Sverige under åren 2010-2015 och som har deltagit i MIG Talks.

100 människor som flyttade till Sverige under åren 2010-2015 har deltagit i MIG Talks.

MIG Talks – fakta

MIG Talks är en kommunikationssatsning för att sprida kunskap om migrationen till Sverige. Satsningen lanserades i mars 2015 i samarbete med 14 samhällsaktörer. Deltagare i MIG Talks är 100 människor som flyttade till Sverige under åren 2010-2015.

Exempel på aktiviteter som genomförts under 2016

  • En tematisk samtalsserie på Nordiska museet mellan nya invånare och representanter för samarbetspartnerna, och publika paneldiskussioner på Stockholms Stadsbiblioteket.
  • Publicering i MIG Talks digitala kanaler av intervjuporträtt av 100 nya invånare. De berättar om sina drivkrafter och skäl för migrationen till Sverige, och om livet före och efter flytten hit. Porträtten återger även intervju­personernas betraktelser och reflektioner om det svenska samhället och hur migrationsfrågornas beskrivs i olika publika rum.
  • Spridning av diverse kommunikationsmaterial (nyhetsartiklar, videoklipp, illustrationer och grafik) i MIG Talks digitala kanaler har synliggjort migrationen till Sverige.

Exempel på fortsatta aktiviteter 2017

  • Intervjuporträtten med 100 nya invånare sprids på nytt, på engelska, i MIG Talks digitala kanaler.
  • Intervjuporträtten blir del av en utställning på Nordiska museet och publiceras i bokformat (fysisk och digital upplaga, svensk och engelsk version).
  • MIG Talks fortsätter nå skolelever genom att vara en del i Bonnier Educations digitala läromedel Clio Online för högstadieskolor
  • Nationell spridning av MIG Talks genom kommuner som genomför sina egna lokala MIG Talks. Först ut: Vara kommun.
  • Internationell spridning av MIG Talks genom en manual för utlands­ambassader som har tagits fram tillsammans med Svenska Institutet.
  • Fortsatt spridning och publicitet genom olika samarbeten, däribland med tidskriften Swedish Press. Under 2017 publiceras MIG Talks artikelserie: ”Migrationens ansikten – människorna bakom statistiken”.

Läs berättelserna på www.migtalks.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Följ MIG Talks på Facebooklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster