2017-07-13

Fler eritreaner kan beviljas flyktingstatus

En dom i Migrationsöverdomstolen i slutet av juni påverkar Migrationsverkets bedömning av eritreaner som söker asyl i Sverige. Det kan bli lättare för dem att beviljas flyktingstatus.

Domen i Migrationsöverdomstolen har lett till att Migrationsverket har tagit fram en ny rättslig kommentar. Den ska fungera som en vägledning när Migrationsverkets personal ska pröva liknande ansökningar.

Domen handlar om en eritrean som lämnat hemlandet illegalt och försökt komma undan nationaltjänsten.

Ännu svårare

Eritreas nationaltjänst är obligatorisk och består av 6 månaders militär- och 12 månaders samhällstjänst, enligt den nationella lagstiftningen. I praktiken har nationaltjänsten utökats för alla och på obestämd tid. Eftersom systemet är godtyckligt kan det användas både som bestraffning och belöning.

Om en eritreansk medborgare dessutom reser ut ur landet illegalt kan straffet bli ännu svårare.

Uppfattas som oppositionella

Båda handlingarna, att lämna landet utan tillstånd och försöka komma undan nationaltjänsten, kan därför uppfattas som oppositionella. Och det straff som en person som återvänder till Eritrea kan förvänta sig, kan i sin tur motivera förföljelsegrunden "tillskriven politisk uppfattning". Det är en förföljelsegrund som vid en asylprövning kan ge flyktingstatus i Sverige.

Samma bedömning gäller för en person som hållit sig undan den så kallade folkarmén, även en sådan person riskerar ett långt fängelsestraff.

Ny vägledning

Migrationsöverdomstolens dom utgör ny vägledning för hur asylärenden från Eritrea ska bedömas. Personer med en liknande bakgrund kan lämna in en ansökan om flyktingstatusförklaring. Det gäller alltså även dem som har fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och vars asylskäl liknar eritreanens fall i Migrationsöverdomstolen.

Tidigare har de flesta eritreaner fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. I den tillfälliga svenska lagstiftningen har alternativt skyddsbehövande inte möjlighet till familjeåterförening, men en flyktingstatusförklaring ger den möjligheten.

På femte plats

– Vägledningen från Migrationsöverdomstolen är efterlängtad eftersom asylsökande från Eritrea utgör en stor grupp, landinformationen är svårbedömd och frågan om tillskriven politisk uppfattning aktualiseras i stor utsträckning för denna nationalitet, säger Migrationsverkets biträdande rättschef Carl Bexelius.

Eritreaner är en av de största gruppen medborgare som söker asyl i Sverige med 531 asylsökande fram till och med juni i år. Gruppen kommer på femte plats efter syrier, irakier, afghaner och statslösa.

Skillnad mellan flyktingstatus och alternativ skyddsstatus

Flykting kallas den fått en flyktingstatusförklaring – en internationell statusförklaring som grundar sig på både regler i Genèvekonventionen och EU:s skyddsgrundsdirektiv.

Alternativt skyddsbehövande kallas den som får en alternativ skyddsstatusförklaring – en internationell statusförklaring som grundar sig på bestämmelserna i EU:s skyddsgrundsdirektiv.