2017-08-16

Frågor och svar med anledning av läget i Afghanistan

Migrationsverket får just nu väldigt många frågor om Afghanistan och säkerhetsläget i landet. Här svarar vi på de vanligaste.

Observera att det finns ny information

Den här sidan är inaktuell. Ta del av Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster eller läs de nya frågorna och svarenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det senaste rättsliga ställningstagandet för Afghanistan kom i december 2016. När kommer ni att uppdatera det?

Migrationsverket följer hela tiden utvecklingen i Afghanistan och gör kontinuerligt bedömningar utifrån det som sker i landet och vad detta innebär för de beslut vi fattar. Ett exempel på det är den lägesanalys som publicerades i juni. Detta görs även om ett nytt rättsligt ställningstagande inte tas fram.

Ett nytt rättsligt ställningstagande publiceras när myndigheten följt utvecklingen i ett land under en tid och bedömer att ett nytt juridiskt styrdokument behövs. Vi kan i dagsläget inte säga när ett nytt rättsligt ställningstagande för Afghanistan kommer att publiceras, men rättschef Fredrik Beijer bedömer att det ska ske i närtid. Det är viktigt att komma ihåg att ställningstagande är ett stöd för den rättsliga prövningen, och varje enskilt ärende prövas alltid individuellt.

Vad innebär ett nytt rättsligt ställningstagande?

Ett rättsligt ställningstagande är Migrationsverkets juridiska bedömning i en fråga, och ska till exempel ge vägledning i hur den allmänna situationen i ett land ska bedömas i ärenden om uppehållstillstånd. Ett rättsligt ställningstagande utgör ett stöd för verkets tjänstemän.

När det finns nya uppgifter kring säkerhetsläget i ett land tar Migrationsverkets rättsavdelning fram ett nytt rättsligt ställningstagande. Men det behöver inte innebära att det blir en ny bedömning om ett helt lands totala säkerhetsläge. De uppdateringar som görs i ett rättsligt ställningstagande handlar oftast om specifika delar, som till exempel skillnader i säkerhetsläget mellan olika regioner i ett land.

Hur bedömer Migrationsverket säkerheten i olika delar av Afghanistan?

Migrationsverket bedömer att säkerhetssituationen i hela Afghanistan är allvarlig men nivåerna i konflikten varierar inom och mellan olika provinser.

Karta över Afghanistan

Förklaring till rubrikerna i kartan:

Alla och envar riskerar att drabbas av den inre väpnade konflikten. När det urskillningslösa våldet i den väpnade konflikten är så intensivt och allvarligt att en person enbart genom att vistas i området löper en risk att utsättas för våldet.

Inre väpnad konflikt. En situation då de reguljära styrkorna i en stat konfronterar en eller flera väpnade grupper eller då två eller flera väpnade grupper drabbar samman.

Andra svåra motsättningar. Politisk instabilitet råder men oroligheterna och motsättningarna i landet tar sig andra uttryck än genom väpnad konfrontation.

Säkerhetsläget följer inte strikt provinsgränserna och detta tar Migrationsverket hänsyn till vid bedömningen av de asylsökandes skyddsbehov.

 

Hur kan Migrationsverket anse att personer som fått avslag på sin ansökan kan resa till Afghanistan samtidigt som UD avråder svenskar från att resa dit?

Hotbilden skiljer sig åt mellan västerlänningar och lokalbefolkning. En västerlänning löper större risker i Afghanistan än personer som har sin bakgrund i landet. De kriterier som UD använder för att avråda svenskar från att besöka ett land eller en del av ett land skiljer sig också radikalt från de kriterier som finns för att ge internationellt skydd enligt asylrätten. Utifrån UD:s kriterier avråds från resor helt eller delvis till 45 länder, däribland Turkiet, Thailand, Algeriet och Afghanistan.

Att UD:s kriterier för avrådan från resor till specifika länder skiljer sig från de kriterier Migrationsverket använder för att ge internationellt skydd (asyl) avspeglas till exempel i andelen bifall när det gäller asylsökande från Thailand och Afghanistan.

Utrikesdepartementet avråder helt eller delvis från resor till 45 länder. Resevarningen till Afghanistan har funnits sedan 2006.

Läs mer om UD:s kriterier.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hur stor andel av asylsökande från Afghanistan får stanna i Sverige?

83 procent av ensamkommande barn och 49 procent av samtliga afghaner har hittills i år fått uppehållstillstånd i Sverige. Detta gäller personer som fått sina ärenden prövade i sak. Det innebär att siffrorna inte omfattar personer vars ärenden ska hanteras av en annan EU-stat enligt Dublinförordningen eller personer som tagit tillbaka sina ansökningar eller vars ansökningar blivit avskrivna.

När en person vill återvända till Afghanistan, hur gör hen då?

Migrationsverket ansvarar för det frivilliga återvändandet. När ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas kallas den som berörs till ett samtal hos Migrationsverket.

Polisen ansvarar för tvångsutvisningar. Om Migrationsverket bedömer att personen inte självmant kommer att resa till Afghanistan lämnas ärendet över till Polismyndigheten.

Om personen håller sig undan har polisen rätt att efterlysa och eftersöka personen. Polisen har också rätt att använda tvång för att en person ska lämna landet.

Varför utfärdar Migrationsverket ingen amnesti?

En amnesti kräver en ny lagstiftning vilket Sveriges riksdag i så fall beslutar om. Det ligger alltså utanför det mandat som Migrationsverket eller Sveriges domstolar har.

Varför utvisar Sverige personer till Afghanistan när inte Tyskland gör det?

Tyskland utvisar fortfarande personer till Afghanistan, men har stoppat tvångsutvisningar. Detta beror, enligt uppgifter från bland annat det tyska inrikesministeriet, på att den tyska ambassaden i Kabul blev skadad i en attack i maj vilket har lett till att deras kapacitet att arbeta med återvändande har begränsats.

Stoppet gäller inte självmant återvändande. Det omfattar inte heller personer som utvisas eller avvisas på grund av brott, som bedöms vara ett säkerhetshot eller som inte vill medverka till att klarlägga sin identitet, till exempel genom att uppge falska id-uppgifter.

I övriga Europa fortgår utvisningarna som tidigare.

Vad tycker Migrationsverket om manifestationerna för afghaner som pågår runtom i landet?

Vi har all förståelse för att frågan om säkerhetsläget i Afghanistan berör många.

Skillnaden mellan att vara ung i Afghanistan och att vara ung i Sverige är enorm. Sådant berör, särskilt när man lärt känna en person som fått ett avslagsbeslut. Men asylrätten tar inte hänsyn till den typen av skillnader utan är avsedd att ge människor skydd utifrån de kriterier som finns i vår lagstiftning.

När det gäller säkerhetsläget följer Migrationsverket hela tiden utvecklingen i Afghanistan. Vår bedömning är att läget i landet är allvarligt och att det har försämrats det senaste året.

Men det finns fortfarande stora skillnader mellan olika delar av landet. Migrationsverkets bedömning är att konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela Afghanistan, alltså den nivå som krävs för att alla som kommer därifrån ska ha rätt att stanna i Sverige.

Migrationsverkets generaldirektörs svar till de som protesterar

Fakta om återvändande till Afghanistan 2016 och 2017 (uppdaterad)

När en person har ett avslagsbeslut på sin asylansökan som vunnit laga kraft, och alltså inte längre kan överklagas, lägger Migrationsverket upp ett återvändandeärende. Under 2016 lade Migrationsverket upp återvändandeärenden för 2 482 afghanska medborgare. Motsvarande antal hittills i år: 3 730 personer.

Av de afghaner som hade upplagda återvändandeärenden 2016 återvände 923* personer självmant (flera av dessa hade ärenden från tidigare år). Motsvarande antal hittills i år: 561* personer.

Ärenden som gäller personer som har avslagsbeslut som vunnit laga kraft och som inte vill återvända självmant överlämnar Migrationsverket till polisen. Det blir då polisens uppgift att genomföra utvisningen. Under 2016 lämnades 240 utvisningsärenden som gällde afghaner till polisen. Motsvarande antal hittills i år: 152.

Det händer att personer med återvändandeärenden avviker och då överlämnas deras ärenden också till polisen. 2016 avvek 497 afghaner med återvändandeärenden. Motsvarande antal hittills i år: 607.

Personer som har avslagsbeslut som vunnit laga kraft kan ansöka hos Migrationsverket om att utvisningen inte ska genomföras på grund av nya omständigheter. Under 2016 biföll Migrationsverket 800 sådana ansökningar som gällde afghaner. Motsvarande antal hittills i år: 391.

* Dessa siffror har uppdaterats så att de inte längre omfattar afghaner som lämnat Sverige på grund av att deras ärenden ska handläggas av en annan EU-stat enligt Dublin­förordningen.