2017-08-29

Fortsatt allvarligt säkerhetsläge i Afghanistan

Situationen i Afghanistan fortsätter att vara allvarlig. Det konstaterar Migrationsverket i ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetssituationen i landet. Konfliktnivåerna i alla Afghanistans 34 provinser skiljer sig dock och det finns områden som bedöms som säkrare än andra.

– Vår bedömning är att konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet, alltså den nivå som lag och praxis kräver för att alla som är afghanska medborgare ska ha rätt att stanna, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Migrationsverket ska därför enligt lag fortsätta att tillämpa principen om ett så kallat internt flyktalternativ, för de personer som inte kan återvända till sin hemort.

– Det går fortfarande att återvända till flera områden, och därför kommer det även i fortsättningen krävas en individuell prövning av varje ärende, tillägger han.

Ett rättsligt ställningstagande är en analys av exempelvis säkerhetssituationen i ett land och det fungerar som ett juridiskt stöd för handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket.

Sedan det förra rättsliga ställningstagandet om säkerhetssituationen i Afghanistan, som publicerades den 8 december 2016, har situationen delvis förändrats.

– Vi följer utvecklingen noga i Afghanistan och gör kontinuerligt bedömningar av säkerhetsläget. Detta görs även utan att ett nytt rättsligt ställningstagande publiceras. Men de förändringar vi sett nu har aktualiserat behovet av ett nytt rättsligt ställningstagande, säger Fredrik Beijer.

Ställningstagandet har även tagit hänsyn till de nya rapporter och analyser som berör situationen i landet, däribland från FN:s Afghanistanmission UNAMA och EASO, EU:s stödkontor för migrationsfrågor. I mars 2017 meddelades också en dom i Migrationsöverdomstolen, som uttalar sig om hur ensamkommande barn ska bedömas.

Migrationsverket har länge bedömt att situationen i Afghanistan är allvarlig och många därifrån får därför skydd i Sverige. Hittills i år har 83 procent av de ensamkommande barnen och 47 procent av samtliga afghaner fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande.

Våldet i ytterligare en provins, Uruzgan, bedöms ha eskalerat på så sätt att det riskerar att drabba alla och envar. Sedan tidigare har Migrationsverket bedömt säkerhetssituationen i provinsen Helmand på samma vis och denna bedömning kvarstår. Migrationsverket kommer därför inte att utvisa personer till dessa provinser. Däremot kan en hänvisning till en annan ort i Afghanistan även fortsättningsvis bli aktuell.

Provinserna Panjshir och Bamyan bedöms fortfarande ha drabbats av få attacker från väpnade grupper. Våldet där har inte drabbat civilbefolkningen lika hårt som i andra provinser. I provinshuvudstaden Kabul har antalet självmordsdåd och komplexa attacker blivit färre, men krävt fler dödsoffer. Risken att som civilperson drabbas av det konfliktrelaterade våldet i staden bedöms dock som relativt liten.

Andra nyheter i det rättsliga ställningstagandet är att fler så kallade riskgrupper identifieras, personer vars situation ska beaktas särskilt i asylprövningen. Dessa är personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, personer med psykisk sjukdom samt kvinnor som riskerar att utsättas för våld, exempelvis våld i hemmet. Utöver dessa grupper har Migrationsverket även lagt till personer som löper större risk att utsattas för riktat våld. Två exempel på sådana grupper är personer som utsatts för eller att riskerar att utsättas för människohandel och shiiter från IS-kontrollerade områden.

 

Mer läsning om Afghanistan:
Rättsliga ställningstagandet - Afghanistanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Frågor och svaröppnas i nytt fönster

Faktaruta om asylsökande afghaner i Sverige

Asylsökande afghaner 2015: 41 894 personer*, varav 22 657 registrerades som ensamkommande barn.

Asylsökande afghaner från januari 2016 till och med 27 augusti 2017: 4 111 personer, varav 807 ensamkommande barn.

Bifall hittills i år** för alla afghaner: 47 procent. Bifall för ensamkommande barn: 83 procent.

* Av dem sökte 39 587 andra halvåret 2015.

** Gäller personer som har fått beslut som vunnit laga kraft. Siffrorna omfattar inte personer vars ärenden ska hanteras av en annan EU-stat enligt Dublinförordningen, eller personer som tagit tillbaka sina ansökningar eller vars ansökningar blivit avskrivna.

Siffrorna togs fram den 27 augusti 2017.

Migrationsverkets bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan

Migrationsverkets bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan