2018-01-19

Nytt ställningstagande om Irak

Situationen i Irak har förändrats på flera sätt det senaste året, inte minst på grund av att IS förlorat all sin territoriella kontroll. Migrationsverket har därför gjort en ny bedömning av säkerhetsläget i landet.

Den så kallade Islamiska staten (IS) har inte längre territoriell kontroll i någon del av Irak. Säkerhetsläget har stadigt förbättrats den senaste tiden, men IS och andra jihadister utför dagligen attacker som har karaktären av väpnade konfrontationer.

Efter IS nederlag i Mosul och andra fästen finns det risk för etniska och religiösa spänningar i befriade områden när olika grupperingar och maktcentra försöker stärka sin makt och sitt inflytande. Detsamma gäller efter centralregeringens offensiv mot Kirkuk. Spänningen har dessutom ökat mellan de olika kurdiska ledarna.

Inre väpnad konflikt i sex provinser

Enligt rättschef Fredrik Beijers bedömning pågår det nu inre väpnad konflikt i sex provinser. Konflikten präglas dock inte av sådant generellt och urskillningslöst våld att alla och envar har behov av skydd. Här har det skett en förändring sedan föregående ställningstagande då rättschefen bedömde att alla och envar från tre av provinserna behövde skydd. Individuella prövningar ska göras i varje asylärende med hjälp av aktuell landinformation. Enligt rättschefens bedömning råder det andra svåra motsättningar i Iraks nio sydliga provinser. Säkerhetsläget där är instabilt och det förkommer incidenter.

I huvudsak stabilt i de kurdiska provinserna

Situationen i de tre kurdiska provinserna (KRI) – Dohuk, Erbil och Suleymania – karaktäriseras varken av inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar enligt rättschefens bedömning. Situationen är dock skör efter folkomröstningen och den militära insatsen mot bland annat Kirkuk. De politiska spänningarna mellan de kurdiska falangerna samt mellan KRI och Bagdadregeringen kan påverka regionen och dess invånare, inklusive de många internflyktingar som lever där. Men säkerhetsläget bedöms som i huvudsak stabilt.

Enligt det nya rättsliga ställningstagandet finns det flera särskilt utsatta grupper i Irak, exempelvis: familjemedlemmar till personer med anknytning till IS, konvertiter och kvinnor utan manligt nätverk.

Tre miljoner internflyktingar

Även om säkerhetsläget har förbättrats i Irak är den humanitära situationen svår. I dag finns det över tre miljoner internflyktingar i Irak. Det sköra och osäkra läget i landet kan leda till förändringar som i sin tur kan innebära att möjligheterna till internflykt ändras. Det har dock inte kommit några rapporter om att de senaste månadernas offensiver mot IS-fästen och mot kurdiska styrkor i de omstridda områdena har medfört några officiella förändringar i provinsernas inställning till internflyktingar. Det är dock viktigt att följa utvecklingen och ta hänsyn till eventuell ny landinformation vid handläggningen av varje ärende där internflykt kan vara ett aktuellt alternativ. I första hand är det de två kurdiska provinserna Erbil och Suleymaniya samt städerna Bagdad, Basra och Najaf som kan vara relevanta och rimliga alternativ.

Uteslutande

Asylsökande som gjort sig skyldiga till krigsbrott och andra svåra brott är uteslutna från rätten till asyl enligt både nationella och internationella regler. I princip alla stridande parter i konflikten i Irak har gjort sig skyldiga till brott som kan göra att enskilda personer utesluts skydd. Därför måste detta utredas och bedömas i varje ärende.

Svårt för statslösa palestinier att återvända

För statslösa palestinier som fått avslag på sina asylansökningar kan det vara svårt att återvända till Irak. Enligt den landinformation som Migrationsverket har tillgång till finns det dock i lagens mening inte något generellt praktiskt verkställighetshinder för denna grupp.

Läs mer i det rättsliga ställningstagandetlänk till annan webbplats och i Migrationsverkets temarapport om säkerhetssituationen i Iraklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Eftersom situationen i Irak förändras hela tiden är det viktigt att ha uppdaterad information. Lifos – Migrationsverkets center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet – följer noga utvecklingen och publicerar uppdaterad information om säkerhetsläge, territoriell kontroll och internflyktingar i Irak. Gå in under rubrikerna Om Migrationsverket, Rätts- och landinformation Lifos, Lifos databas och klicka på ordet Fokusländer i listen högst upp så hittar du aktuell information om Iraklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Under 2015 sökte 20 858 irakier asyl i Sverige. Sedan dess har antalet asylsökande från Irak minskat kraftigt till 2 758 år 2016 och 1 887 förra året.

Begrepp som enligt utlänningslagen kan karaktärisera en konflikt

Alla och envar riskerar att drabbas av den inre väpnade konflikten. När det urskillningslösa våldet i den väpnade konflikten är så intensivt och allvarligt att en person enbart genom att vistas i området löper risk att utsättas för våldet. För att beviljas skydd i Sverige krävs endast att de sökande kan visa att de kommer från detta område och det inte är aktuellt med ett intern­flyktsalternativ.

Inre väpnad konflikt. En situation då de reguljära styrkorna i en stat konfronterar en eller flera väpnade grupper eller då två eller flera väpnade grupper drabbar samman. För att beviljas skydd krävs en individuell prövning av den sökandes asylskäl. Om säkerhetsläget är allvarligt i provinsen behöver de individuella asylskälen inte vara så allvarliga för att sökanden ska beviljas skydd.

Andra svåra motsättningar. Politisk instabilitet råder men oroligheterna och motsättningarna i området tar sig andra uttryck än genom väpnad konfrontation. För att beviljas skydd krävs en individuell prövning av de sökandes asylskäl.