2018-02-19

Drygt 3 000 omplacerade asylsökande från Grekland och Italien på plats i Sverige

Sverige har nu fullgjort sin del av EU:s beslut från 2015 om att medlemsstaterna skulle ta emot asylsökande från Grekland och Italien. 3 045 personer har anlänt hit, de flesta det senaste halvåret.
– De som har kommit hit har varit väldigt glada. De har blivit väl omhändertagna efter en lång och tuff väntan, säger Louise Weber, som har lett Migrationsverkets arbete med uppdraget.

I september 2015 beslutade EU att övriga EU-stater skulle avlasta Grekland och Italien dit många asylsökande tagit sig. Nu är det omplaceringsarbetet i stort sett avslutat. 25 länder har tagit emot sammanlagt 33 702 asylsökande. Endast cirka 1 300 ärenden är fortfarande öppna.

Diagram som visar vilka 12 EU-stater som har tagit emot flest omplacerade asylsökande.

Flest asylsökande till Tyskland

Tyskland har tagit emot flest omplacerade asylsökande, nästan 10 300. Därefter kommer Frankrike, nästan 5 000, och sedan Sverige som tagit emot drygt 3 000.

Det är de små nordliga EU-staterna som har uppfyllt störst andelar av sina kvoter. Två länder – Polen och Ungern – har inte tagit emot en enda omplacerad asylsökande.

Sverige tog emot en liten grupp omplacerade asylsökande redan i oktober 2015. På grund av det stora antalet asylsökande som kom hit hösten 2015 fick Sverige sedan uppskov till juni 2017 med att ta emot fler.

När den första gruppen omplacerade asylsökande kom till Luleå i somras väntade massmedia på flygplatsen

I somras kom den första gruppen omplacerade asylsökande till Luleå där massmedia väntade på flygplatsen.

Nästan bara syrier och eritreaner

För att komma ifråga för om­placeringsprogrammet skulle de asylsökande tillhöra nationaliteter som enligt genomsnittet i EU beviljas uppehållstillstånd i 75 procent av ärendena. De skulle också ha sökt asyl i Grekland eller Italien. För Sveriges del har det inneburit att nästan alla varit syrier eller eritreaner.

Personer som bedömts vara säkerhetsrisker har inte accepterats i omplaceringsprogrammet. De italienska och grekiska myndigheterna gjorde dock bara korta intervjuer, motsvarande ett registreringssamtal, med de asylsökande.

När de asylsökande kom till Sverige prövade Migrations­verkets personal deras ärenden grundligt och då kom ibland nya uppgifter fram. Vid behov kopplades medarbetare med olika kompetenser in, bland annat specialister på ärenden där den sökande kan ha begått krigsbrott eller andra svåra brott som gör att de utesluts från rätten att få asyl.

De asylsökande har inte själva kunnat välja vilket land som de omplacerats till och länderna har inte heller kunnat välja vilka individer som de skulle ta emot. Matchningen av asylsökande med mottagande medlemsstat har gjorts av de grekiska och italienska myndigheterna utifrån kriterier som familjeband, språkkunskaper etc. 

Här har asylansökningarna bedömts enligt den tillfälliga lagen, vilket fört med sig att de sökande i regel fått tidsbegränsade uppehållstillstånd.