2018-04-25

Bevislättnad i vissa fall av eritreanska anknytningsärenden

Bevislättnad kan bli aktuellt för eritreanska medborgare som söker uppehållstillstånd på anknytning till en familjemedlem i Sverige. Det framgår av en ny rättslig kommentar från Migrationsverket. Orsaken är riskerna kopplade till att skaffa identitetshandlingar hos eritreanska myndigheter.

Personer som vill återförenas med en familjemedlem i Sverige måste normalt sett styrka sin identitet med hjälp av pass eller annan id-handling. Men för flyktingars familjemedlemmar kan det vara förenat med risker att kontakta hemlandets myndigheter för att skaffa resehandlingar. Därför måste Migrationsverket iaktta stor försiktighet med att hänvisa familjerna dit. I varje enskilt fall måste verket göra en proportionalitetsbedömning, vilket innebär att den enskildes intresse av att återförenas med sin familj ska vägas mot den svenska statens intresse av säkerhet och reglerad invandring. Det slog Migrationsöverdomstolen fast i en dom i mars. (MIG 2018:4länk till annan webbplats).

– Domen ger välkommen vägledning när det gäller vilka krav vi kan ställa på eritreanska familjemedlemmars kontakter med hemlandets myndigheter, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

Eritreanska myndigheter ställer krav

I en ny rättslig kommentar konstaterar Migrationsverket att de eritreanska myndigheterna ställer samma krav på alla eritreanska medborgare som befinner sig utanför Eritrea, oavsett om anknytningspersonen i Sverige är flykting, alternativt skyddsbehövande, eller har uppehållstillstånd på annan grund. För att gå med på att utfärda pass kan eritreanska myndigheter kräva att medborgarna betalar en tvåprocentsskatt och undertecknar ett ångerbrev. I praktiken innebär det att eritreaner som bor utomlands måste betala två procent i skatt på inkomster intjänade utomlands och genom att underteckna ångerbrevet accepterar de framtida bestraffning för att inte ha fullgjort militärtjänsten.

– När en stat ställer den här typen av orimliga krav för att utfärda id-handlingar är det inte proportionerligt att kräva att den sökande styrker sin identitet med en id-handling, säger Fredrik Beijer.

Svåra konsekvenser

Konsekvenserna av att en familjemedlem tvingas betala tvåprocentskatten och underteckna ett ångerbrev väger, tillsammans med den godtycklighet som präglar den eritreanska staten, tungt vid en proportionalitetsbedömning när det är fråga om familjeåterförening. För eritreanska medborgare som undanhåller sig nationaltjänsten eller har flytt landet finns det dessutom risk för repressalier mot anhöriga som är kvar i hemlandet.

– Det här är omständigheter som i regel inte står i rimlig proportion till svenska statens intresse av att kontrollera identiteten på dem som ska resa in i landet, säger Fredrik Beijer.

Bevislättnad i vissa fall

I vissa fall kan Migrationsverket tillämpa bevislättnad. Det innebär att den sökande inte behöver styrka sin identitet, vilket vanligtvis krävs vid familjeåterförening, utan istället ska göra sin identitet sannolik. Familjebanden ska då styrkas med hjälp av dna-analys.

Familjemedlemmar som fortfarande befinner sig i Eritrea och vill skaffa pass möts inte av samma krav på betalning av tvåprocentskatt och undertecknande av ångerbrev som vid landets utlandsmyndigheter. Med tanke på de repressalier som familjemedlemmar i hemlandet riskerar att utsättas för kan bevislättnad bli aktuellt även för anhöriga som befinner sig i Eritrea. 

Läs mer i Rättslig kommentar angående eritreanska anknytningsärenden och möjligheten att få handlingar från hemlandets myndigheter - SR 17/2018.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer i Lifosrapporten "Eritrea. Familjemedlemmars kontakt med eritreanska beskickningar i utlandet (version 1.3)"länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster