2018-05-09

Svenska lärdomar av flyktingsituationen
2015-2016 

Vad hände egentligen 2015-2016 när det kom så många asylsökande till Europa? Vilka blev konsekvenserna? De frågorna ska nu de 28 länderna i Europeiska migrationsnätverket, EMN, besvara. Sverige är klar med sin rapport.

Alla länder som ingår i EMN – EU-staterna (utom Danmark) och Norge – skriver nu var sin rapport om vad som hände i det egna landet 2015-2016. Nästa steg blir att EMN analyserar de 28* ländernas erfarenheter i en gemensam studie.

Den svenska rapporten visar att Sverige i hög grad påverkades av hur andra EU-medlemsländer, och EU som helhet, agerade när det kom ett stort antal asylsökande. Studien tar också upp de många olika åtgärder som Sverige vidtog hösten 2015 då cirka 100 000 personer sökte asyl under tre månader (september, oktober och november). Sammanlagt kom 163 000 asylsökande till Sverige det året.

Studiens skribenter gör flera reflektioner kring hur Sverige hanterade flyktingsituationen 2015, till exempel:

  • Eftersom det inte finns någon bestämd minimi- eller maximikapacitet för det svenska mottagningssystemet för asylsökande kan Migrationsverket upphandla ytterligare platser om det behövs. Det gav mottagningssystemet stor flexibilitet, som dock begränsades av bostadsbrist i många delar av landet.
  • Migrationsverket är en av de största statliga myndigheterna i Sverige och det innebar att myndigheten kunde omprioritera uppgifter och flytta personal internt till de områden där behoven var störst.
  • Regeringen och riksdagen kunde och var villiga att ge de olika aktörerna, särskilt Migrationsverket, extra finansiering för att kunna klara situationen.
  • Civilsamhället mobiliserades och bidrog till att lösa utmaningarna på ett mycket mer aktivt sätt än tidigare.
  • När det stod klart att mottagningssituationen var utom kontroll kunde regeringen tillsammans med de största oppositionspartierna snabb komma överens om ett antal åtgärder för att minska antalet asylsökande som kom till Sverige.

Tanken med EMN:s satsning är att politiker, experter, forskare och allmänhet ska kunna jämföra hur de olika länderna har påverkats och reagerat på de stora förändringarna i antalet asylsökande. Det handlar både om tillfälliga praxisändringar och lagändringar av mer bestående karaktär. På så vis ska man kunna sätta händelserna i det egna landet i ett större perspektiv.

– EMN gör den här studien för att man tycker att det är viktigt att förstå hur flyktingsituationen under dessa två år har påverkat länderna. Hur hanterade de situationen? Och vilka lärdomar man kan dra om en liknande situation skulle uppstå igen? säger Bernd Parusel, expert inom Sveriges kontaktpunkt för EMN.

Läs mer i den svenska rapporten, The Changing influx of asylum seekers in 2014-2016: Member States’ responses.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Den är skriven på engelska, men det finns en sammanfattning på svenska. Du hittar den på EMN Sveriges webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där det också finns mer information om nätverket.

* I dagsläget saknas rapporter från fem medlemsländer: Bulgarien, Cypern, Portugal, Rumänien och Slovenien.