2017-05-17

Frågor och svar: Konvertering som asylskäl

Migrationsverkets presstjänst får en del frågor om personer som åberopat konvertering som asylskäl. Här följer en sammanställning av några av de vanligaste frågorna och svaren.

Ställningstagande och beslut   

I vårt landinformationssystem Lifos finns ett rättsligt ställningstagandelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och en domlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster från Kammarrätten som tar upp frågan om konvertering som asylskäl. Det går även att söka på "konvertering" i Lifoslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för mer landinformation och rapporter.  

  • Finns det statistik över hur många som åberopar konvertering som asylskäl?

    Migrationsverket har enligt svensk lag inte rätt att föra sådan statistik och registrerar inte vilken religion, etnicitet eller politisk åsikt en person har.

  • Kan en person som konverterat vara flykting/skyddsbehövande?

    Ja. En person som riskerar förföljelse på grund av sin religiösa uppfattning och inte kan få skydd i hemlandet är flykting.

  • Från vilka länder kommer de som åberopar att de konverterat?

    Vi har ingen samlad statistik över det. Men det är inte ovanligt att dessa skäl åberopas från länder där en konvertering till kristendomen är förenat med olika former av bestraffning, till exempel dödsstraff.

  • Har det någon betydelse när i asylprocessen man åberopar konvertering?

    Den bedömning som görs är vad personer riskerar vid ett återvändande till hemlandet. Den sökande uppmanas tidigt i processen att ange samtliga skäl man har för sin asylansökan. Om man anger skäl sent i processen kan det påverka bedömningen av trovärdigheten, men det behöver inte göra det.

  • Vilket underlag har tjänstemännen när man utreder en person som åberopat konvertering?

    Alla ärenden är individuella och det ser olika ut. Till stöd för handläggningen finns vägledning i avgöranden från EU-domstolen (Förenade målen C-71/11 och C-99/11) och Migrationsöverdomstolenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster samt riktlinjer från UNHCR och ett rättsligt ställningstagandelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • Varför ställs kunskapsfrågor?

    Frågorna ska anpassas utifrån ärendet. Ibland kan det vara befogat att ställa mer ingående frågor till en person som åberopar konvertering som asylskäl. Frågorna ska anpassas till det enskilda ärendet och det som personen uppger, det finns varken några standardfrågor eller mallar. Frågorna ska ha relevans utifrån de skäl som åberopas och omständigheterna i ärendet.

  • Hur kan dessa frågor ge svar på om en person har en genuin tro/ konverterat?

    Den sökande ska göra sannolikt att personen har de skäl som åberopats. Detta kan ske genom att personen svarar på relevanta frågor. Enbart ett påstående om konvertering, eller något annat, räcker inte för att påståendet och skälen har gjorts sannolika.

  • Vad innebär det att bedöma trovärdighet och tillräcklighet i ett asylärende?

    Det som i huvudsak ska ligga till grund för en sådan bedömning är om den sökandes berättelse dels är sammanhängande, dels oförändrad, dels står i överensstämmelse med kända fakta.Tillräckligheten innebär att de skäl som åberopas ska vara tillräckligt allvarliga för att personen ska anses ha behov av skydd i förhållande till sitt hemland.

  • Hur använder ni landinformation i dessa ärenden?

    Landinformationen ligger till grund för bedömningen av den allmänna situationen i ett land till exempel för personer som åberopat att det har konverterat och hur samhället och myndigheterna förhåller sig till detta.

  • Vad innebär ”genuin övertygelse”?

    En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. Om inga tillförlitlighets- eller trovärdighetsbrister föreligger kan slutsatsen bli den att konversionen skett till följd av genuin övertygelse.

  • Vad innebär ”sur place”?

    Det kan till exempel vara en person som lämnat sitt hemland och kommit till Sverige och först därefter konverterat. Sur place är franska och betyder ”på stället”. Det innebär att asylskälen uppstått först i tillflyktslandet.

  • Hur ser de anställdas kunskap om religion som asylskäl ut?

    De tjänstemän som handlägger asylärenden förutsätts kunna utreda och fatta beslut i alla slags asylärenden oberoende av vad som åberopats. Den information som behövs inhämtas i varje enskilt ärende beror på ärendets karaktär och kan handla om religion men även om situationen för en grupp i hemlandet.

  • Finns det någon utbildning för de som utreder asylsökande som uppger att de konverterat?

    Alla nyanställda handläggare genomgår en generell utbildning för att därefter kunna handlägga och utreda asylärenden där olika skäl kan åberopas, vare sig det är politiska skäl eller konvertering till en religion.

  • Har Migrationsverket någon kontakt eller dialog med religiösa samfund för att skaffa sig kunskap om personer som åberopat konvertering som asylskäl?

    Migrationsverket har under en längre tid haft en dialog med olika religiösa samfund och kommer även fortsätta med det framöver.