2019-02-15

Ny prognos visar på minskad osäkerhet kring antalet asylsökande

Den politiska överenskommelsen om att förlänga den tillfälliga lagen leder till minskad osäkerhet kring antalet asylsökande. Det skriver Migrationsverket i sin februariprognos.
  – Utöver det har vi samtidigt en positiv utveckling för handläggningstiderna. Nu är det viktigt, inte minst för de sökande, att vi framöver har resurser att hålla i den utvecklingen, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.

Jämfört med prognosen i november anpassas februariprognosen till att den tillfälliga lagen förlängs, med vissa justeringar. Det innebär att antalet asylsökande väntas vara fortsatt stabilt. Detta hänger samman med att tidsbegränsade uppehållstillstånd även i fortsättningen ska vara huvudregel i Sverige. 2018 sökte 21 500 personer asyl i Sverige.

– I prognosen räknar vi nu med cirka 21 000 asylsökande 2019 och 22 000 nästa år, säger Henrik Holmer.

I novemberprognosen var motsvarande siffror 26 000 för 2019 respektive 33 000 för 2020.

Den politiska överenskommelsen betyder också att personer som är alternativt skyddsbehövande ska ges samma rätt till familjeåterförening som flyktingar. Migrationsverket bedömer att det medför fler anknytningsärenden jämfört med om den tillfälliga lagen skulle ha förlängts i sin nuvarande form, men färre anknytningsärenden jämfört med prognosen i november.

– Migrationsverket har i tidigare prognoser räknat med att den tillfälliga lagen inte skulle förlängas. Det skulle ha lett till en ökning av anknytningsärenden kopplade till fler grupper än alternativt skyddsbehövande, säger Henrik Holmer.

Kortare handläggningstider

Februariprognosen konstaterar vidare att verket fortsätter sin anpassning av verksamheten till en mindre budget de närmaste åren. Myndigheten har under fjolåret minskat antal medarbetare från cirka 8 000 till drygt 6 000 och även i år fortsätter neddragningen, om än i lägre takt.

Samtidigt som neddragningar gjorts 2018 har handläggningstiderna generellt sett hittills kunnat kortas.

– Vi är särskilt glada över att vi har kunnat genomföra flera åtgärder som gett positiv effekt på den genomsnittliga handläggningstiden av arbetstillståndsärenden, säger Henrik Holmer.

Även för asylärenden har utvecklingen varit positiv sedan 2015. Antalet öppna ärenden har minskat drastiskt och verket genomför nu ytterligare förbättringar för att öka effektiviteten.

För medborgarskapsärenden ser Migrationsverket däremot att antalet öppna ärenden kommer att öka framöver. En viktig orsak som prognosen pekar på är den nya förvaltningslagen som trädde i kraft i somras. Den innebär att en sökande efter en viss tid kan begära att ett ärende ska avgöras. Dessa ansökningar ska i sin tur handläggas och bedömas av myndigheten, vilket i sig tar resurser i anspråk.

Vill inte bryta trenden

Totalt sett har verket befunnit sig i en positiv utvecklingsperiod som dock riskerar att brytas om myndigheten inte får extra resurser under 2020 och 2021, enligt prognosen.

– Vi befinner oss i en brytpunkt nu. Kombinationen av ännu lägre anslag 2020 och 2021 och antalet nya ärenden gör att vi inte kommer att nå de handläggningstider som lagar och förordningar säger, såvida myndigheten inte får extra resurser. Utan extra medel visar prognosen att handläggningstiderna kommer att öka, säger Henrik Holmer.

Februariprognosen pekar på att det behövs cirka 375 miljoner kronor extra på förvaltningsanslaget till och med 2021 för att handläggningstiderna ska hålla sig inom de tidsramar som lagar och förordningar pekar på. Därefter minskar återigen behovet, enligt prognosen.

– Förhållandevis lite extrapengar för 2020 och 2021 ger en stor vinst för de sökande. Att hålla nere handläggningstiderna minskar också risken för akuta och dyra insatser i ett senare skede, säger Henrik Holmer.

Domstolsverket

En viktig punkt i prognosen handlar om det sänkta anslaget till Domstolsverket och migrationsdomstolarna. Enligt Migrationsverket leder minskningen av Domstolsverkets anslag till att asylsökande måste vara inskrivna längre tid i Migrationsverkets mottagningssystem i väntan på att migrationsdomstolarna ska hinna avgöra deras ärenden. Det innebär ökade kostnader för Migrationsverket.

– Kostnadsökningen för Migrationsverket överskrider kraftigt kostnadsminskningen för Domstolsverket. Samhällsekonomiskt blir anslagsminskningen för domstolsverket därför en förlust, säger Henrik Holmer.

Läs prognosen i sin helhet.

Februariprognosen 2019 i siffror

Tillståndsärenden

Asyl 2019

Omkring 21 000 ärenden vänta inkomma, varav cirka 1000 är ensamkommande barn.

Omkring 37 000 ärenden beräknas bli avgjorda, varav cirka 22 000 förstagångsärenden.

Arbetstillstånd 2019

Omkring 73 000 ärenden väntas inkomma, varav cirka 48 000 förstagångsärenden.

Omkring 74 000 ärenden beräknas bli avgjorda, varav cirka 50 000 förstagångsärenden.

Studier 2019

Omkring 25 000 ärenden väntas inkomma, varav cirka 18 000 förstagångsärenden.

Omkring 25 000 ärenden beräknas bli avgjorda, varav cirka 19 000 förstagångsärenden.

Anknytning (asyl och övriga tillståndsärenden) 2019

Omkring 56 000 ärenden väntas inkomma, varav cirka 44 000 förstagångsärenden.

Omkring 60 000 ärenden beräknas bli avgjorda, varav cirka 49 000 förstagångsärenden.

Medborgarskap 2019

Omkring 104 000 ärenden väntas inkomma.

Omkring 81 000 beräknas bli avgjorda.

Mottagning och återvändande

Kommunmottagning (bosättning) 2019

Cirka 26 000 nyanlända med uppehållstillstånd beräknas bosätta sig i kommunerna i år.

Cirka 10 000 är anhöriga som sökt på anknytning.

5 000 är kvotflyktingar.

Återvändandeärenden (asyl) 2019

Omkring 21 000 återvändandeärenden beräknas bli avgjorda varav cirka 6 000 bedöms lämna landet självmant med hjälp av Migrationsverket efter avslag på asylansökan. Cirka 3 000 bedöms lämnas över till polisen för att verkställas med tvång och cirka 11 000 bedöms vara avvikna eller efterlysta.

Verkställighetshinder 2019

Omkring 11 000 ansökningar om verkställighetshinder väntas inkomma och cirka 13 000 bedöms bli avgjorda under året.

Inskrivna i mottagningssystemet 2019

Personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem bedöms fortsatt att minska i år från cirka 52 600 vid årets början till omkring 46 000 vid året slut, varav cirka 19 000 i Migrationsverkets boenden. Antalet inskrivna ensamkommande barn under 18 år bedöms fortsätta minska från cirka 1 200 vid årets början till omkring 700 vid årets slut.

Prognosen om Brexit:

En osäkerhetsfaktor för Migrationsverkets verksamhet är Brexit. Det är fortfarande oklart om Storbritanniens utträde ur EU ska ske med eller utan avtal, det vill säga mjuk eller hård Brexit. Till februariprognosen fogar Migrationsverket därför en separat analys som utgår från en hård Brexit.

Analysen pekar på vilka resursbehov verket i så fall ser, och hur handläggningen av ärenden som rör britter i Sverige påverkar den övriga verksamheten. Migrationsverket har också i ett tidigare remissvar till regeringen lämnat synpunkter och konsekvensbeskrivningar på en hård Brexit. Du hittar remissvaret här.

Frågor och svar om februariprognosen 2019

  • Vad säger februariprognosen 2019?

    Prognosen anpassas utifrån förlängning av den tillfälliga lagen. Det innebär en minskad osäkerhet kring antalet asylsökande till Sverige 2019 och framåt.

    Som en följd av sänkt prognos gällande antalet asylsökande, högre tillgängliga medel än beräknat och därigenom fler fattade beslut så kommer sammantaget utgifterna på utgiftsområde 8 och 13 minska med mellan 1 och 2,5 miljarder kronor årligen under de kommande tre åren, jämfört med tidigare prognos.

    Migrationsverket ser trots detta ett behov av utökade förvaltningsmedel 2020 och 2021. Myndigheten fortsätter att göra neddragningar för att anpassa verksamheten till en lägre budget 2019. Neddragningarna inom prövningsverksamheten bedöms dock inte bli fullt lika stora som tidigare befarats. Det gör att prognosen för avgjorda ärenden höjs för samtliga ärendeslag för 2019 och framåt. Trots detta bedömer myndigheten det saknas tillräckliga resurser för att nå väsentligt kortare handläggningstider. För år 2022 ser däremot myndigheten inte längre ett behov av ökade resurser.

    Regeringen har aviserat ett minskat anslag för domstolsprövning. Domstolarnas har redan ett stort antal mål som ännu inte är avgjorda, och väntetiderna väntas därmed öka kraftigt. Detta leder i sin tur till betydligt längre vistelsetider för personer inskrivna i Migrationsverkets asylmottagning som väntar på ett domstolsavgörande, vilket medför ökade kostnader inom utgiftsområde 8. Kostnadsökningen beräknas kraftigt överstiga de aktuella besparingskraven för domstolarna.

  • Vad skiljer den här prognosen från novemberprognosen 2018?

    Förvaltningsmedel: För 2019 uppgår Migrationsverkets tillgängliga förvaltningsmedel till cirka 4,6 miljarder kronor, vilket är 115 miljoner kronor mer än vad som antogs i novemberprognosen. Jämfört med novemberprognosen räknar Migrationsverket med att kunna avsätta mer resurser för prövningsverksamheten, vilket beräknas ge avtryck i form av fler avgjorda ärenden. Sammantaget beräknas neddragningarna inom prövningsverksamheten inte bli lika omfattande. Men tillgängliga medel bedöms ändå inte vara tillräckliga sett till målet att nå förordningsstyrda handläggningstider inom asylprövningen och övriga ärendeslag under prognosperioden.

    Januariavtalet: Migrationsverkets huvudprognos i november utgick från att den tillfälliga lagen upphör i sommar. Bedömningen var att en återgång till permanenta uppehållstillstånd och mer generösa anhörigregler skulle leda till fler asylsökande från mitten av 2019 och framåt. Då tidsbegränsade uppehållstillstånd även i fortsättningen ska vara huvudregel väntas en fortsatt stabil utveckling av antalet asylsökande. Under 2018 sökte cirka 21 500 personer asyl i Sverige. Det nya planeringsantagandet för i år är cirka 21 000 asylsökande och cirka 22 000 för 2020 och 2021. Det är en minskning med 5 000 för 2019 och 11 000 för 2020 och 2021 jämfört med novemberprognosen.

  • Vad innebär januariavtalet för antalet inkomna asylansökningar?

    Migrationsverkets huvudprognos i november utgick från att den tillfälliga lagen upphör i sommar. Bedömningen var att en återgång till permanenta uppehållstillstånd och mer generösa anhörigregler skulle leda till fler asylsökande från mitten av 2019 och framåt. Då tidsbegränsade uppehållstillstånd även i fortsättningen ska vara huvudregel väntas en fortsatt stabil utveckling av antalet asylsökande. Under 2018 sökte cirka 21 500 personer asyl i Sverige. I och med januariavtalet räknar Migrationsverket med cirka 21 000 asylsökande i år och cirka 22 000 per år 2020 och 2021. Det är en
    minskning med 5 000 för 2019 och 11 000 per år 2020 och 2021 jämfört med novemberprognosen.

  • Vad innebär januariavtalet för Sverige som mottagarland?

    Rätt till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande är en av faktorerna som påverkar vilka som väljer Sverige som asylland och Sveriges andel av antalet asylsökande i EU. Det berör i första hand asylsökande från Syrien där många beviljas alternativ skyddsstatus. Samtidigt tyder mycket på att familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande inte kommer att vara specifikt för Sverige under prognosperioden.

    Fortsatt tidsbegränsade uppehållstillstånd har begränsad påverkan på Sverige som mottagarland. Gränskontroller och andra hinder innebär svårigheter för migranter att ta sig till Europa och vidare till Sverige. Möjligheten till familjeåterförening kan även bidra till förändrade rörelsemönster där fler asylsökande reser ensamma för att via anknytning kunna ta sin familj till Sverige. Det kan resultera i färre asylsökande än när hela familjer reser samtidigt. Sammantaget bedömer Migrationsverket att den
    utvidgade rätten till familjeåterförening har en begränsad påverkan på antalet asylsökande i Sverige.

  • Har Migrationsverket ändrat siffrorna gällande familjeåterförening jämfört med den preliminära konsekvensanalysen från januari?

    Migrationsverket gör inga jämförelser med den preliminära konsekvensanalysen, utan enbart med föregående huvudprognos. Den utgick också från utvidgad rätt till familjeåterförening (genom att den tillfälliga lagen upphör). Därigenom uppstår en skillnad mot konsekvensanalysen gällande inresta
    anhöriga, då myndigheten beräknas avgöra fler ärenden jämfört med föregående prognos.

    Eftersom flyktingar redan har rätt till familjeåterförening och eftersom fler anknytningsärenden beräknas avgöras i denna prognos antas fler komma till Sverige tidigare.

    Att alternativt skyddsbehövande ska ges samma rätt till familjeåterförening som flyktingar, med en respit från försörjningskravet, innebär ingen regelmässig skillnad jämfört med novemberprognosen. Däremot antas den justerade tillfälliga lagen inte innebära några lättnader i försörjningskravet för andra grupper av sökande. Migrationsverket bedömer därför att det kommer att medföra färre anknytningsärenden jämfört med novemberprognosen, men fler ansökningar jämfört med om den tillfälliga lagen skulle förlängas i nuvarande form.

    Bedömningen för kommande år avseende antal inresta anhöriga till före detta asylsökande är 9 800 i år, 5 900 per år 2020 och 2021 och 3 000 år 2022.

  • Kommer Sverige i och med januariavtalet att bli ett av de mest generösa länderna i EU?

    Mycket tyder på att möjligheten till familjeåterförening inte kommer att vara specifik för Sverige under prognosperioden. Återinförd rätt till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande från mitten av
    2019 har en påverkan både på vilka som väljer Sverige som asylland och Sveriges andel av antalet asylsökande i EU. Förändringen bedöms i första hand beröra syrier som i hög utsträckning beviljas alternativ skyddsstatus i Sverige. Den samlade bedömningen är emellertid att påverkan på antalet asylsökande blir begränsad. Tidsbegränsade uppehållstillstånd och den begränsade framkomligheten
    för migranter är andra faktorer som gör att färre människor söker asyl i Sverige.

    Nuvarande planeringsantagande utgår från ett antagande om cirka 500 fler asylsökande under 2019 och cirka 1 000 fler under 2020 jämfört med om den tillfälliga lagen skulle förlängas i sin nuvarande form. Det är emellertid svårt att uppskatta den här typen av effekter av förändrade regelverk och osäkerheten som följer.

  • Hur många asylsökande väntas komma till Sverige 2019 och framöver?

    Det nya planeringsantagandet för i 2019 är cirka 21 000 asylsökande och cirka 22 000 nästa år. Det är en minskning med 5 000 för 2019 och 11 000 för 2020 jämfört med föregående huvudprognos. Det nya planeringsantagandet ligger nära det alternativa scenariot i novemberprognosen som utgick från en förlängning av den tillfälliga lagen i sin nuvarande form. Viktigt i sammanhanget är att dessa siffror endast avser inkomna ärenden, ej bifall. Bifallsandelarna för avgjorda asylärenden under 2019 beräknas bli cirka 27 procent.

  • Hur många får uppehållstillstånd och kommer att tas emot av en kommun under 2019?

    Sammanlagt beräknas omkring 26 000 nyanlända med uppehållstillstånd bosätta sig i kommunerna under 2019. Av dessa beräknas cirka 11 000 komma från asylmottagningen, det vill säga före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. Övriga utgörs av cirka 10 000 inresta anhöriga och 5 000 vidarebosatta.

    Det samlade kommunmottagandet minskar därmed jämfört med föregående år då cirka 44 000 nyanlända togs emot av kommunerna.

  • Hur många personer kommer att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning 2019?

    Under 2019 bedöms cirka 56 000 anknytningsärenden inkomma, och cirka 60 000 ärenden kommer att avgöras. Dessa siffror avser samtliga anknytningsärenden, inte enbart familjeåterförening till före detta asylsökande. Viktigt i sammanhanget är att dessa siffror endast avser inkomna ärenden, ej bifall.

  • Hur stor är Migrationsverkets budget för 2019?

    För 2019 uppgår Migrationsverkets tillgängliga förvaltningsmedel till cirka 4,6 miljarder kronor, vilket är 115 miljoner kronor mer än vad som antogs i novemberprognosen. Migrationsverket fortsätter emellertid att genomföra neddragningar under 2019 för att anpassa verksamheten till en lägre budget än för 2018.

  • Hur mycket medel menar Migrationsverket att myndigheten skulle behöva?

    Tidigare förslag om en lägre besparingstakt under 2019 genom en utökning av tilldelade medel med cirka 100 miljoner kronor 2019 år kvarstår. Om Migrationsverket och Domstolsverket skulle tilldelas medel efter behov under de kommande tre åren skulle det innebära stora besparingar efter från 2022 och framåt.

  • Vad innebär det för Migrationsverket att anslaget för domstolsprövning sänks?

    Domstolarna har redan en stor mängd asylmål som återstår att avgöras, och Migrationsverket kommer därtill att överlämna något fler än vad som bedömdes vid senaste prognosen. Följden blir att både antalet ärenden och de redan långa väntetiderna på ett domstolsavgörande väntas öka kraftigt. Detta innebär betydligt längre vistelsetider för de sökande i Migrationsverkets mottagningssystem. Därmed beräknas mottagningskostnaderna öka kraftigt jämfört med om domstolarnas skulle tillföras medel efter behov.

  • Varför är handläggningstiderna för att få sitt medborgarskap så långa?

    Antalet inkomna medborgarskapsärenden ökade kraftigt under 2018 och det är det största ärendeslaget inom tillståndsprövningen. Anledningen till att medborgarskapsärendena är så många beror på det historiska inflödet av framför allt antalet asylärenden. Givet den stora mängden beviljade uppehållstillstånd inom asyl och tillstånd de senaste åren är det därför många personer som nu väntar på att få sitt medborgarskap prövat.

  • Migrationsverket har tidigare lovat att alla gamla ärenden skulle avgöras under 2018 – vad gäller idag?

    Dessa äldre ärenden är ytterst komplexa och svårbedömda. De är högt prioriterade men myndigheten arbetar samtidigt med att få ned handläggningstiderna generellt för nyinkomna ärenden. Det finns även yttre faktorer som påverkar. Exempelvis krävs ibland yttranden från Säkerhetspolisen, och vissa ärenden har blivit återförvisade från domstol. En annan förklaring är att vissa ärenden har tagit längre tid att avgöra för att sökande framfört nya asylskäl sent i processen.

  • Migrationsverket har tidigare sagt att neddragningarna inte ska påverka produktionstakten eller rättssäkerheten, gäller det fortfarande?

    Flera medarbetare valde 2018 att lämna myndigheten i en snabbare takt än vad Migrationsverket hade förutspått, vilket fick negativa konsekvenser gällande myndighetens förmåga att avgöra ärenden. Givet nuvarande budget kommer det inte vara möjligt att avgöra ärenden enligt förordningsstyrda handläggningstider på sikt. Rättssäkerheten är däremot ingenting Migrationsverket gör avkall på, rättsreglerna kommer givetvis även framöver att tillämpas på ett förutsägbart och effektivt sätt.

  • Vilka är de förordningsstyrda handläggningstiderna för respektive ärendeslag?

    • 4 månader: Arbetsmarknadsärenden förstagångs- och förlängningsansökan
    • 6 månader: Studerandeärenden förstagångs- och förlängningsansökan, medborgarskap och anknytning förlängningsansökan
    • 6 månader (+ 9 månader): Asylärenden
    • 9 månader: Anknytning förstagångsansökan
  • Migrationsverket har tidigare sagt att alla ensamkommande barn som kom 2015-2016 skulle få beslut före årsskiftet, hur gick det?

    Arbetet med ärenden för ensamkommande barn som ansökt om uppehållstillstånd som ensamkommande barn före 2017 är i princip avslutad. Det återstår ett litet antal ärenden som Migrationsverket av olika skäl inte har kunnat fatta beslut i. Det kan bero på att en annan myndighet behöver inkomma till Migrationsverket gällande ärendet, att ärendet är på remiss hos Säkerhetspolisen eller att personen i fråga är sjuk eller har avvikit.

  • Nådde Migrationsverket nivån om 456 förvarsplatser till årsskiftet 2018/2019 som angavs i regleringsbrevet?

    I regleringsbrevet för 2018 fick Migrationsverkets förvar i uppdrag att öka antalet förvarsplatser till minst 456. Under 2018 utökade förvaret antalet platser i Flen, Gävle, Märsta och Åstorp, och påbörjade arbetet med att färdigställa Ljungbyhed med 40 platser. Öppnandet av Ljungbyhed har dock försenats något, men när det öppnas i april 2019 kommer det finnas 457 förvarsplatser att tillgå.

  • Hur kommer det gå med återvändandet framöver?

    Färre återvändandeärenden beräknas inkomma och avgöras 2019-2022, främst till följd av färre avgjorda asylärenden. Det ger en förskjutning av återvändandeärenden bortom 2022. Begränsade resurser påverkar förutsättningarna för Migrationsverkets återvändandearbete, vilket föranleder försiktigare antaganden kring självmant återvändande.

  • Fler ärenden har återförvisat från domstol – är det ett underbetyg på Migrationsverkets förmåga att fatta rättssäkra beslut?

    Huvudförklaringen till att fler ärenden har återförvisats från domstolarna är att Migrationsverket har
    fattat väldigt många beslut det senaste året. En inte ovanligt stor del av dess har överklagats till domstol och en del av dem har återförvisats tillbaka till Migrationsverket för ny prövning.