2019-04-09

Migrationsverkets kommentar till rapporten om konvertitärenden

I mars släppte ett antal frikyrkor en rapport där Migrationsverkets bedömning av konvertiter pekas ut som rättsosäker. Nu har verkets rättsavdelning analyserat rapporten.
– Det är bra att ämnet uppmärksammas. Samtidigt ska man komma ihåg att kyrkorna och Migrationsverket har olika uppdrag, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Rapporten bygger på 619 beslut i asylärenden mellan 2015 och 2018 där den sökande åberopat konversion som asylskäl. Av dessa har 68 procent fått avslag på sin ansökan då tron inte bedömts som genuin, enligt rapporten. Har konversion angetts som skäl i ett senare skede av asylprocessen är nivån av antalet avslag högre.

– Rapporten är intressant eftersom den baseras på ett stort antal ärenden. Den bygger dock enbart Migrationsverkets beslut. Även domstolarna har en viktig roll i asylprocessen och det hade varit bra med en analys som kopplar ihop rättskedjan, säger Fredrik Beijer.

Han menar att Migrationsverket och kyrkan har olika uppdrag.

– Migrationsverket ska, enligt de lagar och regler vi har att förhålla oss till, pröva om en person är i behov av skydd. Kyrkan har inte samma roll.

Sammantaget gör de fem kyrkliga samfunden som står bakom rapporten bedömningen att Migrationsverkets hantering av konvertitärenden är rättsosäker. Den kritiken tillbakavisar dock Fredrik Beijer.

– Det här är svåra och komplexa ärenden. Vi gör alltid en individuell bedömning och då är det viktigt att vi tar hänsyn till individens omständigheter och förutsättningar. Asylsökande har också alltid rätt till ett offentligt biträde och kan överklaga sitt beslut till domstolarna.

Även internt arbetar Migrationsverket hårt för att säkerställa att handläggarna har rätt kompetenser.

– Det gör vi bland annat genom att fortbilda, följa upp erbjuda stöd av våra experter till våra handläggare. På så sätt säkerställer vi att våra handläggare och beslutsfattare har hög kompetens och kunskap, säger Fredrik Beijer.

Regeringen har också genom ett tillägg i regleringsbrevet begärt att Migrationsverket ska redogöra för hur verket arbetar med konvertitärenden. Det väntas vara klart i slutet av året.

Frågor och svar

Rapporten visar att det är stora skillnader mellan bedömningar på olika enheter, vad gör Migrationsverket åt det?

Enhetlighet är något som vi jobbar med kontinuerligt när det gäller alla ärenden som Migrationsverket prövar. När vi får indikationer på att det kan finnas stora skillnader mellan olika enheter undersöker vi vad som kan ligga bakom det. Det hade varit intressant i det här fallet, men det är inte längre aktuellt, eftersom asylprövningen i Jönköping inte finns kvar.

Varför tar inte Migrationsverket större hänsyn till pastorer och prästers intyg?

När Migrationsverket fattar beslut i ett enskilt ärende så är den asylsökandes egen berättelse grunden för bedömningen. Därutöver kan den sökande lämna in stödbevisning i form av exempelvis intyg. Migrationsverket gör sedan en värdering och helhetsbedömning av alla uppgifter som kommit in i det enskilda ärendet. Däremot kan inte ett intyg ensamt ligga till grund för en bedömning.

Rapporten säger att Migrationsverket inte tar hänsyn till religionsforskning som säger att det i första hand är relationer istället för intellektuella reflektioner som gör att människor kommer till tro.

Det här är svåra och komplexa bedömningar och det är viktigt att varje utredning och bedömning anpassas till det enskilda ärendet. Den intellektuella processen kan för vissa vara en viktig del, men måste inte vara det. Därför är det viktigt att vi utreder och bedömer varje ärende individuellt.

Hur går Migrationsverket vidare nu?

Mot bakgrund av regeringens regleringsbrev, som säger att Migrationsverket ska återrapportera hur myndigheten tillgodoser rättssäkerheten i ärenden där religion anförs, kommer vi rapportera hur vi arbetar med konvertitärenden.