2019-08-29

Nytt rättsligt ställningstagande om Syrien

Säkerhetssituationen i Syrien fortsätter att vara allvarlig, men konfliktnivån i några av landets provinser har sjunkit. Därmed bedöms inte längre situationen i hela landet vara sådan att alla riskerar att drabbas av urskillningslöst våld. Det framgår av Migrationsverkets nya rättsliga ställningstagande om skyddsbehov för personer från Syrien.

– Trots att vi ser en minskad konfliktnivå i vissa provinser kommer många syrier även i fortsättningen beviljas asyl i Sverige på grund av den osäkra situationen i landet, säger Fredrik Beijer, rättschef vid Migrationsverket.

I sex provinser kvarstår den konfliktnivå som innebär att alla och envar som vistas där riskerar att drabbas av urskillningslöst våld. Det gäller bland andra provinserna Aleppo, Idlib och Raqqa. Ingen som har hemvist där kommer att utvisas dit.

Bedömningen av säkerhetsläget i övriga delar av Syrien, utom i provinsen Tartous i västra delen av landet, är att det råder inre väpnad konflikt, men inte på sådan nivå att våldet är urskillningslöst.

Tidigare bedömde Migrationsverket att situationen där var så allvarlig att alla och envar riskerade att drabbas av våldet, men nu görs alltså en annan bedömning. Säkerhetsläget varierar dock mycket inom och mellan dessa provinser.

I Tartous råder andra svåra motsättningar på så sätt att där just nu inte finns väpnade grupper.

Sedan 2012 har syrier utgjort den största gruppen asylsökande i Sverige och sedan konfliktens början, 2011, har över 115 000 också beviljats asyl.

För närvarande väntar runt 1 300 syrier på beslut hos Migrationsverket.

Betydligt fler, 26 500, kommer under de närmsta tre åren behöva ansöka om att förlänga sina tillfälliga uppehållstillstånd hos Migrationsverket.

– De påverkas inte av det nya rättsliga ställningstagandet, utan det gör enbart nya asylsökande. De som redan är här i Sverige och som har fått skyddsstatus som flykting eller alternativt skyddsbehövande behåller den statusen. De behöver inte ange nya asylskäl när de ansöker om förlängt uppehållstillstånd, om skälen är desamma som tidigare, säger Fredrik Beijer och fortsätter:

– Det beror på att en person som har fått en skyddsstatus behåller den. Bara vid en långvarig och större förändring av säkerhetsläget kan det bli aktuellt att återkalla skyddsstatusen, och en sådan ser vi inte i nuläget.

Läs det rättsliga ställningstagandet i sin helhetPDF

Läs nyheten om det rättsliga ställningstagandet på arabiskaPDF

Klicka på bilden för att göra den större.

Fakta

2018 sökte 2 709 syriska medborgare asyl i Sverige.

Under 2019 uppskattas runt 2 300 syrier ansöka om asyl och året därpå 2 600. Detta enligt Migrationsverkets senaste prognos, publicerad den 29 juli 2019.

Frågor och svar om Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om säkerhetssituationen i Syrien

  • Vad är ett rättsligt ställningstagande?

    Rättsliga ställningstaganden är Migrationsverkets generella rekommendationer om tillämpningen av lagar och förordningar inom Migrationsverket. Rättsliga ställningstaganden för ett specifikt land publiceras när Migrationsverket har följt utvecklingen i ett land under en tid och bedömer att ett nytt juridiskt styrdokument behövs.

    Ställningstagandena är ett stöd för Migrationsverkets personal och syftar till att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning och handläggning. Migrationsverkets personal ska följa de rättsliga ställningstagandena när de prövar enskilda personers ansökan om uppehållstillstånd.

  • Vad är nytt i det rättsliga ställningstagandet jämfört med det som har gällt innan?

    Migrationsverket har sedan 2013 bedömt att konfliktnivån i Syrien är så allvarlig att alla och envar riskerar att drabbas av urskillningslöst våld och att personer därifrån därför bör beviljas asyl. Nu är Migrationsverkets bedömning att konfliktens intensitet har sjunkit i vissa provinser. Det innebär att det inte längre är självklart att alla är berättigade asyl.

  • Varför kommer det ett rättsligt ställningstagande om Syrien nu?

    Migrationsverket uppdaterar kontinuerligt bedömningen av alla stora asylländer. Nu bedömer verket att det successivt har skett sådana förändringar att myndigheten gör en annan bedömning av säkerhetsläget i Syrien.

  • Hur påverkar det rättsliga ställningstagandet de syrier som redan har uppehållstillstånd i Sverige och ska ansöka om förlängt uppehållstillstånd – riskerar de att få avslag och bli utvisade?

    Nej, den nya bedömningen påverkar inte syrier som ska ansöka om förlängning. De som redan är här i Sverige och som har fått skyddsstatus som flykting eller alternativt skyddsbehövande behåller den statusen. De behöver inte ange nya asylskäl när de ansöker om förlängt uppehållstillstånd, om skälen är desamma som tidigare.

  • Hur påverkar det rättsliga ställningstagandet syrier som väntar på att få beslut i sitt asylärende?

    Det påverkar asylsökande syrier på så sätt att Migrationsverket i sin prövning också väger in vilken ort den sökande kommer ifrån, förutom de individuella skyddsskälen.

  • Vad menas med att Migrationsverket anser att det går att hänvisa till internflykt i Syrien?

    Migrationsverket anser att Damaskus stad kan vara ett relevant och rimligt internflyktsalternativ i tydliga undantagssituationer, för den som har tillräckligt gynnsamma sociala och ekonomiska förutsättningar.

  • Hur påverkar det rättsliga ställningstagandet möjligheten för syriska familjer att återförenas i Sverige?

    Det rättsliga ställningstagandet påverkar inte möjligheten till återförening. Ett av villkoren för att ha rätt till återförening är att anknytningspersonen – den person som har uppehållstillstånd i Sverige – har status som flykting eller alternativt skyddsbehövande. De syrier som bor i Sverige och som har fått skyddsstatus som flykting eller alternativt skyddsbehövande, behåller den statusen.

  • Betyder det rättsliga ställningstagandet att många syrier kommer att få avslag på sina asylansökningar nu?

    Nej, Migrationsverkets bedömning är att det fortsatt kommer att vara många som beviljas asyl på grund av säkerhetssituationen i landet.

  • Vad betyder detta för de personer som redan har fått uppehållstillstånd med status som flykting eller alternativt skyddsbehövande, riskerar de att utvisas om de kommer från ett område som ni inte längre bedömer som lika allvarligt?

    De som redan är här i Sverige och som har fått skyddsstatus som flykting eller alternativt skyddsbehövande behåller den statusen. Det beror på särskilda bestämmelser i utlänningslagen som grundar sig på EU-lagstiftning med tillhörande domstolspraxis. Där framgår att en skyddsstatus inte kan återkallas om det inte är så att omständigheterna i hemlandet har förändrats ”väsentligt och varaktigt”. Det anser Migrationsverket inte att det är fråga om i landet.

    De som ansöker om förlängt uppehållstillstånd behöver alltså inte ange nya asylskäl när de ansöker om förlängt uppehållstillstånd, om skälen är desamma som tidigare.

  • Hur kan Migrationsverket göra olika bedömningar av skyddsbehovet för asylsökande respektive de som redan har fått stanna?

    Det här beror på att en person som redan har fått skyddsstatus behåller den, enligt EU-rätt (skyddsgrundsdirektivet). Bara vid en varaktig och väsentlig förändring av säkerhetsläget kan det bli aktuellt att återkalla skyddsstatusen, och en sådan ser vi inte i nuläget.

    De som redan är här i Sverige och som har fått skyddsstatus som flykting eller alternativt skyddsbehövande behåller alltså den statusen. De behöver inte ange nya asylskäl när de ansöker om förlängt uppehållstillstånd, om skälen är desamma som tidigare.