2019-10-18

Så följer Migrationsverket utvecklingen i Syrien

Utrikeskorrespondenter, FN-rapporter och politiska analyser – tillsammans bidrar de till den aktuella lägesbilden av situationen i nordöstra Syrien. Från kontoret i Malmö följer Migrationsverkets analytiker Marie Hesselholdt och Nevine Abou-Gabal utvecklingen minut för minut.

På analytikern Marie Hesselholdts skrivbord står tre skärmar. Den ena visar en karta över Syriens provinser, den andra en lägesrapport från FN och den tredje hennes anteckningar över viktiga aktuella händelser med länkar till olika nyhetssajter.

– Utifrån min erfarenhet har jag byggt upp en bevakning som är snabb, vilket är viktigt just nu, säger hon och skannar av den senaste uppdateringen från FN om den humanitära situationen.

Där finns information om hur många som flytt den provins där Turkiet inledde sin offensiv förra veckan och hur attackerna skadat infrastrukturen i området. 400 000 människor har drabbats av att vattenförsörjningen till staden Al-Hasakh med omnejd är utslagen, läser hon.

Bland nyhetsrapporteringen från internationell media och sammanställningar från FN och EU-kommissionen söker hon svar på en rad frågor: Vart flyr människor? Hur tas de emot? Kommer de humanitära organisationerna fram till dem som är i behov av hjälp?

– Restriktioner mot humanitära organisationer har en otroligt stor påverkan på hur de som flyr tänker: Om de tas emot någonstans och om hjälp finns att få eller inte. I nordöstra Syrien är läget för humanitära organisationer svårt just nu.

Lägesanalys till departementet

Under morgonmötet går Marie Hesselholdt och kollegan Nevine Abou-Gabal igenom de senaste dagarnas händelseutveckling. De diskuterar politiska utspel och marktruppernas framfart. De refererar till uppgifter från den humanitära organisationen World Food Programme om logistikproblem som gör att förnödenheter inte når fram. Och de pratar om hur mobiliseringen av syriska trupper skapar rädsla hos civilbefolkningen och får allt fler att fly. De diskuterar också vart flyktingarna tar vägen och om grekiska myndigheter kommit med någon ny information.

Marie Hesselholdt och Nevine Abu-Gabal diskuterar den senaste händelseutvecklingen på marken.

Mitt under samtalet kommer ett mejl från Justitiedepartementet – en brådskande begäran från Rosenbad om att redan tidigt samma eftermiddag leverera en lägesanalys om Turkiet och Syrien och hur händelseutvecklingen förväntas påverka EU och Sverige.

– Genom att inhämta och analysera information ska vi presentera ett sannolikt framtidsscenario. I vårt arbete är det viktigt att varken tona ner eller överdriva, och det är väl det som är den stora utmaningen, säger Nevine Abou-Gabal.

Information från flera källor

För att få en lägesbild med både bredd och djup behöver analytikerna inhämta information från flera källor. FN presenterar en neutral bild med fakta om bland annat internflyktingar, evakueringar och läger. Däremot säger deras rapporter inte särskilt mycket om hur de olika parterna i konflikten agerat.

– Den typen av säkerhetsinformation kan FN inte lägga ut eftersom den är känslig, säger Marie Hesselholdt.

Information om vem som har gjort vad fås istället främst genom mediebevakning.

– Vi använder oss av öppna källor: många internationella välkända medier och större tankesmedjor. För att få detaljerad information tar vi del av lokala medier. Oftast är det de som är på plats inne i områdena och de är dessutom snabba, säger Nevine Abou-Gabal.

Hon är i färd med att sammanställa en lägesbild av situationen på marken. Den innehåller en beskrivning av vad som har hänt i området och vilka aktörerna är.

–Twitter är ett jättebra sätt att hålla sig à jour; Där skriver experterna ett inlägg så fort de har publicerat en ny analys.

Direktsändningar från gränsen

Ett annat sätt att följa med i händelseutvecklingen är via direktsändningar, och därför tittar Nevine Abou-Gabal ofta på Al-Arabiyas sändningar från gränsen.

– På så vis får jag detaljerad information om vad som händer minut för minut. Det gäller att mentalt omlokalisera sig till regionen – så att man snabbt förstår vilka städer och områden de pratar om. I det sammanhanget är det väldigt bra med video.

Den information som analytikerna tar fram används av olika personer och aktörer och för olika ändamål. Den mer traditionella landinformationen tas fram för att till exempel bistå handläggare och beslutsfattare inom asylprövningen och juristerna på rättsavdelningen, medan information om migranters rörelser och rutter bidrar till bland annat Migrationsverkets prognoser och underlag till Justitiedepartementet.

Under förmiddagen deltar analytikerna i ett extrainsatt möte med Migrationsverkets rättschef för att uppdatera honom och andra om den senaste händelseutvecklingen i nordöstra Syrien.

Värdera information

För analytikerna gäller det inte bara att inhämta information – utan också att värdera den rätt. Särskilt i ett läge som är så pass kaotiskt som det är just nu, säger Marie Hesselholdt.

På skärmen framför sig har hon flera fönster öppna för att snabbt kunna växla mellan Twitter, välkända nyhetssajter, och lokal kurdisk, turkisk och syrisk media.

– Nyheterna svämmar över av rykten och det är mycket propaganda från stridande parter. I ett sådant läge är det svårt att få en bild av vilken aktör som har kontroll över en viss stad. Innan vi tillför några nya uppgifter till vår landinformation ser vi till att få den bekräftad av flera källor, säger hon.

Analytikernas arbete under veckan resulterade bland annat i den här lägesanalysen om utvecklingen i norra Syrien och Turkiet.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om analytikerna

Både Marie Hesselholdt och Nevine Abou-Gabal är utbildade antropologer med en bakgrund i fältarbete för UNHCR ibland annat Turkiet, Jordanien, Irak, Libanon och Grekland. De har båda erfarenhet av asylfrågor, Nevine Abou-Gabal genom mångårigt arbete på Migrationsverket och Marie Hesselholdt som asylspecialist hos UNHCR.