2019-11-11

Upp till 750 personer kan skrivas ut ur Migrationsverkets boenden

Upp till 750 personer med uppehållstillstånd, de flesta för studier på gymnasial nivå, kan komma att behöva flytta från Migrationsverkets boenden. Istället behöver de ordna boende på egen hand.

Anledningen är en kammarrättsdom från den 18 juni i år som säger att den som har fått uppehållstillstånd, men som inte omfattas av bosättningslagen, inte har rätt till boende och dagersättning från Migrationsverket. Detta enligt LMA, lagen om mottagande av asylsökande med flera.

Migrationsverkets tolkning av domen är att denna grupp inte längre har rätt att bo i Migrationsverkets boenden när de har beviljats uppehållstillstånd. Tolkningen finns att ta del av i ett nytt rättsligt ställningstagande som börjar gälla idag, den 11 november 2019.

Migrationsverket har dock beslutat att det är först från och med den 31 januari 2020 som de berörda ska få beslut om att de skrivs ut ur Migrationsverkets boende.

– Att vi avvaktar något beror på att vi vill ge de som studerar chans att gå klart höstterminen innan de måste flytta, och tid att leta nytt boende, säger Veronika Lindstrand Kant, avdelningschef för nationell samordning vid Migrationsverket.

Migrationsverket har även fört samtal med Sveriges kommuner och Landsting, SKL, om förändringen. Utgångpunkten är att var och en på egen hand ska ordna sitt boende, men det kommer att finnas personer som inte kan det.

– Då blir det ytterst kommunens ansvar att pröva en individs behov av boende enligt socialtjänstlagen, säger Veronika Lindstrand Kant.

De personer som kommer att behöva ordna egna boenden finns spridda i Migrationsverkets boenden runtom i landet, majoriteten i Västsverige.

Fakta

De berörs av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande och kan komma att behöva lämna Migrationsverkets boenden från och med den 31 januari 2020:

  • Runt 500 personer som har uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå samt de som är i färd med att söka förlängt uppehållstillstånd på samma grund.
  • Runt 50 personer med uppehållstillstånd med hänvisning till praktiskt verkställighetshinder.
  • Utöver dessa kan uppemot 200 personer som just nu väntar på att domstolen ska pröva deras ärende om studier på gymnasial nivå beröras om de får bifall på sin ansökan.

Lista över vilken kommun personerna finns iPDF

Rättsligt ställningstagande angående rätt till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för utlänningar som inte omfattas av lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (SR 31/2019)PDF

Frågor och svar om det rättsliga ställningstagandet

  • Varför måste personerna flytta ut ur Migrationsverkets boenden?

    Bakgrunden är en kammarrättsdom från den 18 juni 2019 som säger att den som har fått uppehållstillstånd, men samtidigt inte ska anvisas till en kommun, inte har rätt till boende och dagersättning från Migrationsverket. Detta enligt LMA, lagen om mottagande av asylsökande med flera.

    Migrationsverkets tolkning är att denna grupp inte längre har rätt att bo i Migrationsverkets boenden när de har beviljats uppehållstillstånd. Tolkningen finns att ta del av i ett nytt rättsligt ställningstagande.

    I Migrationsverkets rättsliga ställningstagande betonas även att det är personer som söker asyl som har rätt att bo i Migrationsverkets boenden.

  • Vilka är de som måste flytta?

    Övervägande delen är personer har fått uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (den så kallade nya gymnasielagen) eller som är på väg att ansöka om förlängning om ett sådant uppehållstillstånd.

    Ett 50-tal är personer som har uppehållstillstånd på grund av praktiskt verkställighetshinder, det vill säga att det finns omständigheter i hemlandet som gör att de trots utvisningsbeslut inte kan återvända.

    Ytterligare upp till 200 personer kan komma att beröras. Det är personer som nu bor i Migrationsverkets boende och som väntar på att en domstol ska avgöra deras ärende om uppehållstillstånd på gymnasial nivå. Om de får bifall på sin ansökan kan de inte bo kvar i Migrationsverkets boende.

  • Om en person inte kan ordna boende på egen hand framöver, när kan han/hon tänkas kontakta socialtjänsten?

    Kontakten med kommunen kan komma att ske allteftersom Migrationsverket informerar de berörda om att de kommer behöva flytta ut. Från och med den 31 januari 2020 kommer Migrationsverket att börja fatta utskrivningsbeslut för de berörda. Från och med att man mottagit utskrivningsbeslutet har man tre dagar på sig att flytta ur boendet. Därför kommer kontakten sannolikt tas tidigare än detta datum.

  • När de här personerna nu skrivs ut ur Migrationsverkets boende, vilken sorts ekonomiskt stöd har de rätt till?

    Den som studerar på gymnasial nivå kan ha rätt till studiehjälp som betalas ut av Centrala Studiestödsnämnden, CSN, till och med vårterminen det år man fyller 20 år. Från och med höstterminen det år man fyller 20 kan den studerande istället ha rätt till studiemedel. Ytterst får kommunen pröva om personen anses ha rätt till stöd enligt socialtjänstlagen.

  • Hur blir kommunen kompenserad för att personernas boende och ekonomiskt bistånd nu blir kommunens ansvar?

    Den kommun där en person bosätter sig eller blir folkbokförd kan få ersättning enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Förutom en generell schablonersättning som betalas ut för alla nyanlända, kan kommunen även ha rätt till en dygnsschablon för ensamkommande unga, där kraven bland annat är att personen är under 21 år och har fått studiehjälp från CSN. Det finns mer information om andra typer av ersättningar på Migrationsverkets webbplats.

    Statlig ersättning till kommuner

  • Har inte kommunerna skyldighet att ordna boende åt dessa personer om de ändå har fått uppehållstillstånd?

    Personer som har uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå och de med uppehållstillstånd på grund av praktiskt verkställighetshinder, omfattas inte av bosättningslagen, det vill säga att de inte anvisas till en kommun. Det betyder alltså att kommunerna inte har skyldighet att ordna fram boenden. Men när en person befinner sig i en situation där den inte på något sätt kan ordna ett eget boende är det ytterst socialtjänstlagen som gäller. Den enskilde får då vända sig till socialtjänsten i den kommun den befinner sig och söka stöd.

  • Kommer vissa av Migrationsverkets boendeplatser att stå tomma när alla har flyttat?

    Nej, platserna blir tillgängliga för andra asylsökande och kan fyllas.

  • Varför väntar ni till just den 31 januari 2020 med att skriva ut personerna?

    Vi vill ge tid att leta efter boende och att de som studerar ska kunna gå klart höstterminen innan de måste flytta. Vi vill också ge kommunerna viss beredskap inför att flera personer kan komma att behöva kommunernas stöd om de inte lyckas ordna boende på egen hand.

  • Varför kan ni inte ge de som berörs av flyttarna och kommunerna ännu mer tid?

    Utifrån vad som sägs i Kammarrättens dom den 18 juni 2019 anser Migrationsverket att vissa grupper inte längre har rätt att bo i Migrationsverkets boende, utan ska ordna ett eget boende. För den som inte kan det, blir det ytterst en fråga för kommunerna enligt socialtjänstlagen, att ordna boende till dessa personer.

  • Var bor de som ska flytta?